Väggar i 40-talslägenhet
Hej!
Ny för er, men smygläsare sen ett tag bakåt.
Jag och sambon har sen i vintras bott in vår första lägenhet tillsammans, en 40-talare i Stockholmsområdet. Man kan ana att tidigare ägare egentligen har varit sugna på en än äldre lägenhet, då de satt upp opassande, profilerade lister lite varstans, samt en väldigt snirklig takrosett i vardagsrummet. Allt i någon typ av frigolit eller dyl.
Just nu undrar jag dock främst lite över väggarna i vardagsrummet. På dessa sitter tapet de första 240 cm, sedan bryter en vägglist i sekelskiftesform av (frigolit). Ovanför vägglisten är det någon typ av grov, putsad yta, som fortsätter upp i taket. (Putsad betong?)
Jag gillar denna textur, men undrar om det var vanligt att man hade denna typ av yta på väggen, eller främst bara i taket? Blir det snyggt och tidsenligt att ta fram detta för hela väggen och sedan måla i färg?
Annars, vilka typ av ytor hade man på väggarna?
Tack på förhand!
Ny för er, men smygläsare sen ett tag bakåt.
Jag och sambon har sen i vintras bott in vår första lägenhet tillsammans, en 40-talare i Stockholmsområdet. Man kan ana att tidigare ägare egentligen har varit sugna på en än äldre lägenhet, då de satt upp opassande, profilerade lister lite varstans, samt en väldigt snirklig takrosett i vardagsrummet. Allt i någon typ av frigolit eller dyl.
Just nu undrar jag dock främst lite över väggarna i vardagsrummet. På dessa sitter tapet de första 240 cm, sedan bryter en vägglist i sekelskiftesform av (frigolit). Ovanför vägglisten är det någon typ av grov, putsad yta, som fortsätter upp i taket. (Putsad betong?)
Jag gillar denna textur, men undrar om det var vanligt att man hade denna typ av yta på väggen, eller främst bara i taket? Blir det snyggt och tidsenligt att ta fram detta för hela väggen och sedan måla i färg?
Annars, vilka typ av ytor hade man på väggarna?
Tack på förhand!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Välkommen till Byggahus!
Det är egentligen flera frågor på samma gång. Takhöjden var generellt högre fram till 1950-talet (med väldigt många undantag) ofta runt 2,7 meter. Då var det ganska vanligt att tapeterna inte gick hela vägen upp, utan att den sista sträckan bara var vitmålad. Övergången mellan vägg och tak hängde ofta ihop med takets konstruktion, men inte alltid. En rundad så kallad hålkälslist av stuckatur var vanligt, särskilt när taket bestod av puts på träunderlag. I en lägenhet från 40-talet borde taket vara av armerad betong och ha en enklare övergång.
Ta gärna ett foto så kommer du att få många fler synpunkter.
Det är egentligen flera frågor på samma gång. Takhöjden var generellt högre fram till 1950-talet (med väldigt många undantag) ofta runt 2,7 meter. Då var det ganska vanligt att tapeterna inte gick hela vägen upp, utan att den sista sträckan bara var vitmålad. Övergången mellan vägg och tak hängde ofta ihop med takets konstruktion, men inte alltid. En rundad så kallad hålkälslist av stuckatur var vanligt, särskilt när taket bestod av puts på träunderlag. I en lägenhet från 40-talet borde taket vara av armerad betong och ha en enklare övergång.
Ta gärna ett foto så kommer du att få många fler synpunkter.
Tack för återkoppling! Du bekräftar redan mycket av de uppfattningar jag fått genom att läsa och kolla runt. 2,70 stämmer bra, och ingen annan lägenhet i föreningen verkar ha några taklister. Ej heller vägglister. Skulle vi behöva taklist någonstans är hålkälslist det jag skulle sikta på.
Klart det ska vara lite bilder, kunde bara inte hitta USB-kabel till kameran och blev för ivrig att posta. Här kommer bilder på tak och vägg:
Där ser ni också takrosetten jag nämnde. Bifogar också en mäklarbild från när vi köpte lägenheten för att ge en bättre känsla av vardagsrummets 40-talskaraktär i övrigt, med den holländska parketten och golvsocklar av enklare slag. Där ter sig dock vägglisten väldigt diskret.
Klart det ska vara lite bilder, kunde bara inte hitta USB-kabel till kameran och blev för ivrig att posta. Här kommer bilder på tak och vägg:
Där ser ni också takrosetten jag nämnde. Bifogar också en mäklarbild från när vi köpte lägenheten för att ge en bättre känsla av vardagsrummets 40-talskaraktär i övrigt, med den holländska parketten och golvsocklar av enklare slag. Där ter sig dock vägglisten väldigt diskret.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
De där grejorna är påklistrade och hör inte naturligt samman med din 40-talslägenhet. Om inte övergången mellan tak och vägg är snygg, kan det ändå vara på plats med en liten hålkälslist.
Jo, så långt var jag också med, de där grejerna vill jag onekligen ta bort. 
Frågan var ju mer huruvida den putsade betongen(?) var typiskt utförande på hela väggar? Eller viktigast av allt, blir det snyggt? Bör nämnas att planen är att måla väggarna, med en snobbkant. Så annars tänker jag att väggen behöver bredspacklas före målning, för att ge en jämnare yta.
Jag har inga som helst problem med avslutet mot väggen i vardagsrummet, men hur det ser ut när jag tar ner de påklistrade taklisterna i frigolit i de andra rummen vet jag inte. Där kan det behövad hålkälslister.
Frågan var ju mer huruvida den putsade betongen(?) var typiskt utförande på hela väggar? Eller viktigast av allt, blir det snyggt? Bör nämnas att planen är att måla väggarna, med en snobbkant. Så annars tänker jag att väggen behöver bredspacklas före målning, för att ge en jämnare yta.
Jag har inga som helst problem med avslutet mot väggen i vardagsrummet, men hur det ser ut när jag tar ner de påklistrade taklisterna i frigolit i de andra rummen vet jag inte. Där kan det behövad hålkälslister.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är svårbedömt med ledning av dina bilder. Man behöver nästan se det på plats. Själv bodde jag mina första åtta år i en sådan lägenhet, men det är ju rätt länge sedan nu. Mäklarbilden är tidstypisk, med originalfönster. Väggarna var murade och putsade på insidan, taket var betong med en lättare puts. Övergången mellan tak och vägg saknade lister. Sockellisterna var enkla och relativt låga. Normalt tycker jag inte man skall behöva bredspackla en sådan vägg före målning.
Ledsen för bilderna, att det är en gammal digitalkamera gör det inte lättare att se strukturen. Har tappat min iPhone en (eller 3) gånger för många, och därför är den kameran ännu sämre.
Tack för dina svar, då ska vi nog satsa på att få fram putsen igen och måla på den, om ingen redan varit framme med spacklet. Puts är ju väldigt fint. Det bör göra sig bra med resten av rummet beverade detaljer (är ganska förtjust i fönsterpartiet, och den holländska parketten har en helt annan känsla än den jag växte upp med i vardagsrummet i ett 80-talshus - behöver bara tas om hand lite).
Lite ryckande i tapeten visar att det finns ett till lager bakom. Det verkar inte vara ytterligare ett lager vanlig tapet utan snarare någon renoveringstapet. Så förhoppningsvis är det bara dessa två lager som ska bort. Då behöver jag bara fundera ut hur man gör det på bästa sätt.
Tack för dina svar, då ska vi nog satsa på att få fram putsen igen och måla på den, om ingen redan varit framme med spacklet. Puts är ju väldigt fint. Det bör göra sig bra med resten av rummet beverade detaljer (är ganska förtjust i fönsterpartiet, och den holländska parketten har en helt annan känsla än den jag växte upp med i vardagsrummet i ett 80-talshus - behöver bara tas om hand lite).
Lite ryckande i tapeten visar att det finns ett till lager bakom. Det verkar inte vara ytterligare ett lager vanlig tapet utan snarare någon renoveringstapet. Så förhoppningsvis är det bara dessa två lager som ska bort. Då behöver jag bara fundera ut hur man gör det på bästa sätt.
Redigerat:
Tidstypiskt för 1940-talet är tapetserade väggar, även för att få enfärgade väggar, med hålkälslist eller skugglist. Man tapetserade då med enfärgade tapeter med präglad struktur i olika grovlek.
Jag hoppas att det syns på bilden att det är struktur från slätt papper, fin linneväv till typ säckväv. Bilden förställer färg och tapetstrukturprover ur kompendiet "Färgval - hantverkets bok" från 1938. Jag vet att dessa användes en bra bit in på 40-talet eftersom boken är från min far som också berättat om hur han arbetade som målare då.
Jag hoppas att det syns på bilden att det är struktur från slätt papper, fin linneväv till typ säckväv. Bilden förställer färg och tapetstrukturprover ur kompendiet "Färgval - hantverkets bok" från 1938. Jag vet att dessa användes en bra bit in på 40-talet eftersom boken är från min far som också berättat om hur han arbetade som målare då.
Spännande information! I detta fall kommer vi nog inte köra byggnadsvård rakt ut - vi har landat på en målarfärg och jag tror inte vi kommer vilja tapetsera enfärgat. Men i sovrummet sitter tapeten hela vägen upp i taket - om vi målar på den blir det ju enfärgad tapet där. En bra ursäkt att slippa riva ner den, med andra ord. Där sitter även fula frigolitlister som jag vill ha bort, så hålkälslister kan behövas för att dölja om jag inte får bort dem perfekt.
I vardagsrummet så kanske en enkel lösning vore att ta bort vägglisten, komplettera väggens renoveringstapet de sista 30 centimeterna, där det nu är putsat (för att få bort nivåskillnaden som finns och jämna ut.) Sedan spackla där det behövs och måla.
Avseende hålkälslist, jag gillar dem och det känns bra att veta att de byggnadshistoriskt vore korrekta, och kan antas passa bra in. Dock tror jag inte att jag sett en enda 40-talslägenhet med dessa kvar. Kan det ha varit vanligare i hus? Eller har hålkälslisten under något decennium varit så hopplöst ofashionabelt att man tog ner dem?
PS. Någon som har några idéer om hur jag får bort alla på klistrade frigolitstuckaturer på bästa sätt? Eller bör jag ställa den frågan i en annan del av forumet?
I vardagsrummet så kanske en enkel lösning vore att ta bort vägglisten, komplettera väggens renoveringstapet de sista 30 centimeterna, där det nu är putsat (för att få bort nivåskillnaden som finns och jämna ut.) Sedan spackla där det behövs och måla.
Avseende hålkälslist, jag gillar dem och det känns bra att veta att de byggnadshistoriskt vore korrekta, och kan antas passa bra in. Dock tror jag inte att jag sett en enda 40-talslägenhet med dessa kvar. Kan det ha varit vanligare i hus? Eller har hålkälslisten under något decennium varit så hopplöst ofashionabelt att man tog ner dem?
PS. Någon som har några idéer om hur jag får bort alla på klistrade frigolitstuckaturer på bästa sätt? Eller bör jag ställa den frågan i en annan del av forumet?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
På trettiotalet blev betongbjälklag allt vanligare i flerbostadshus, medan träbjälklag med putsade tak förblev vanligast fram till femtiotalet. Hålkälslist är nog i hög grad kopplat till förekomsten av putsade väggar och tak. En skillnad alltså mellan småhus och flerbostadshus.
Va! Ska ni inte tapetsera med säckvävspräglad tapet i nikotingul, leverpastejsbeige eller lerbrun!?F FunkishJonny skrev:
Bifogar en bild på lister från 1940-talet från boken "Så byggdes villan". Villa-lister? Så det kanske inte förekom (så ofta) i betonglägenhet som du påpekar...
Kan en rejäl spackelspade och mkt tålamod vara ett sätt att ta sig an frigolitlisterna?
Det var vanligt med mönstrade tapeter på 40-talet, ofta med lite romantiska med blommönster. Här är några exempel: http://handtrycktatapeter.se/swe/vi...0&dec=40&bid=433f77e532e16dafe2011dd88dc557cfF FunkishJonny skrev:
Tack igen för bra info!J justusandersson skrev:
Ja, visst blev du förvånad nu? Det är ju högsta modet just nu.Gammelnörden skrev:
Va! Ska ni inte tapetsera med säckvävspräglad tapet i nikotingul, leverpastejsbeige eller lerbrun!?
Bifogar en bild på lister från 1940-talet från boken "Så byggdes villan". Villa-lister? Så det kanske inte förekom (så ofta) i betonglägenhet som du påpekar...
[bild]
Kan en rejäl spackelspade och mkt tålamod vara ett sätt att ta sig an frigolitlisterna?
Men på allvar så finns det något lite intressant i det psykologiska med vad som uppfattas som gammalt fint, och vad som uppfattas som gammalt fult. Vi tenderar att uppskatta de gamla byggdetaljerna, och även så möblerna, men inte ytskikten och färgerna, som skulle uppfattas som gamla och smutsiga, även om de var nyuppsatta.Jag har börjat ta mig an de som sitter i taket i hallen med en morakniv, de släpper ganska bra, men man får vara försiktig för att inte dra med sig för mycket tapet (just i hallen har man tapetserat över betongytan taket). Spackla taket i kanterna verkar knepigt för en amatör, så kan tänkas blir det hålkälslister här sen.
Tack för ytterligare bra visuell information, förresten. Fodret och golvsockeln till höger stämmer bra in på vad vi har.
Om du tänkte på vägglisterna runt spackelspaden får du gärna tipsa närmare hur du tänkte. Spackla på för att jämna ut skillnaden i djup mellan den tapetserade och otapetserade delen av väggen? (då efter borttagning av vägglisten)
Hej Birgit! Tack till dig också för dessa. Vi kommer köra en tapet med växtmönster i hallen, som angränsar till lägenhetens alla rum och därför syns från dem alla, lite som en väldigt diskret föndväggseffekt utan att behöva ha en fondvägg. Det blir "Samphire" från Farrow and Ball. Förvisso engelsk och tidigare arkiverad design, så den har inte suttit i några svenska 40-talshem, men jag tror den kan passa. Jag gillar att låtsas att den är en engelsk motsvarighet till Josef Franks "Klöverblad" som designades på 40-talet.BirgitS skrev:
