Danske Bank tar upp kampen med uppstickarna – men är erbjudandet tillräckligt bra?
Danske Bank sänker idag bolåneräntan rejält men där finns en hake. Vi synar erbjudandet och rapporterar här snitträntorna för förra månaden som hade deadline för inrapportering igår. Byggahus medlemmar har lägre boräntor än genomsnittssvensken.
Du kan läsa artikeln här: Danske Bank tar upp kampen med uppstickarna – men är erbjudandet tillräckligt bra?
Du kan läsa artikeln här: Danske Bank tar upp kampen med uppstickarna – men är erbjudandet tillräckligt bra?
Intressant att läsa att alla de traditionella bankerna tar ut en högre boränta än 1,5 % i genomsnitt. Sämst av alla verkar vara SHB enligt er undersökning. Dags att kolla närmare på detta. Tack för att ni bevakar detta ämne.Redaktionen skrev:
Gokväll.
Min spontana reaktion på artikeln om Danske Bank: akta Er, banken är inte vad den varit hela familjen har, just bytt bank efter ca 20 år, då DB blev direkt otrevliga mot oss när vi ville lägga om nga lån & låna lite till !!
Tack Swedbank, nu funkar allt bra igen.
Min spontana reaktion på artikeln om Danske Bank: akta Er, banken är inte vad den varit hela familjen har, just bytt bank efter ca 20 år, då DB blev direkt otrevliga mot oss när vi ville lägga om nga lån & låna lite till !!
Tack Swedbank, nu funkar allt bra igen.
Någon som vet om det går att förhandla ner räntan på de bundna lånen? Jag har redan DB och har just nu rörlig ränta på 1,34 % men funderar på att binda halva lånet på 2 år och halva på 6 år.
Kan bara instämma. Vi fick byta till Danske Bank i höstas när vi köpte hus och hela processen med bolån samt kundservicen när man hade frågor var så fruktansvärt dålig, man skulle inte tro det. Det verkar å ena sidan bero på dåliga system och policyn (bara ett exempel: det kan ta flera dagar tills man får svar när man skickar ett meddelande via "säkra meddelanden" på webbsida (när man är loggat in, förstås) eftersom alla meddelanden går först till någon i centralen som sedan skickar vidare till någon på ditt kontor), å andra sidan på inkompetenta medarbetare (säkert inte alla, men vi hade nog otur): hon väntade tills bara några dagar inför tillträdet med att skicka avtalen som vi skulle skriva under men det visade sig att det stog fel löptid på ett av våra lån. Först var det otroligt svårt att övertyga henne att hon gjort fel (hon hade tydligen ingen kopia av det hon skickade ut till oss) och uppmanade oss bara att skriva under så fort som möjligt så att allt blir färdigt innan tillträdet. När hon slutligen insåg att papperna var fel så ville hon - håll fast er - att vi ändå skriver på och litar på henne att hon dagen efter tillträdet skulle genast skicka ut nya papper där felet rättas. Jag bara: what? Men eftersom det var verkligen bråttom var jag faktiskt beredd att gå med på det under förutsättningen att jag får hennes försäkran som jag just fått muntligt på telefon i skriftform med underskrift. - Det ville hon inte. Jag backade då ett steg och föreslog: per epost då? - Nej, inget skriftligt. Vi sa nej då och krävde då att hon ska se till att vi få de nya papper hem till oss med kurir eller något. Det finns ju sätt och vis när man bara betalar. De valde då att skicka med vanlig post men vi fick lämna in papperna på ett av de lokala kontoren i vår stad dagen före tillträdet. (Just det: för att förstå det hela måste man ju veta att vi som ny kund tilldelades ett kontor i en annan stad så att vi hade aldrig personlig kontakt.)M Mr LED skrev:
Vilken otrolig kreativ lösning och vilken flexibilitet att det - efter hur mycket stress som helst - gick att lämna in till en annan kontor än den som där vår kontaktperson satt!
Administrator
· Skåne
· 6 445 inlägg
Det går säkert bra att förhandla ner de bundna lånen från 1,34%. Men dela för guds skull inte upp lånet i olika bindningstider. Då kan du inte byta bolåneaktör.P perlundstrom skrev:
Jag menar inte om det går att få ner från 1,34 % utan om det går att få bättre än deras listpriser på bundna lån. Deras 2 åriga är på 1,29 % tror jag och deras 6 åriga på 1,95 %.
Anledningen att jag gärna har lite olika bindningstider är för att slippa få dyr ränta på hela lånet när bindningstiden är slut. Annars är det inte så mycket mening att låsa dem. Om räntan är hög om t.ex. 6 år och jag har låst hela lånet på den bindningstiden så får jag ju då en väldigt hög ränta och kan inte heller låsa om dem då till ett lågt pris. Det är inte roligt då om man står utan jobb pga arbetsbrist eller något samtidigt, så anledningen att jag möjligen ska låsa är för att få en större trygghet.
@tophee: Tråkigt att det fungerat så dåligt för er. Jag har hittills bara haft goda upplevelser. Snabba svar via deras meddelandesystem på alla mina frågor, bra handledare i starten vid bankbytet och mycket lägre räntor än min gamla bank (Swedbank). Jag förhandlade ner räntan på Swedbank och de sa att enligt deras system skulle jag bara få xx % rabatt och de gav mig ändå mer rabatt, men det var ändå inte lika lågt som räntan jag får på DB utan att ens förhandla något.. Sen hade jag tyvärr en dålig handledare på SweB så valet var lätt för mig att byta.
Jo jag lägger undan en del och har egentligen en rätt bra buffert, men t.ex. från 2009-12 till 2011-12 så steg listräntorna med ca 3 procentenheter på bara två år. Det har stigit ändå snabbare ibland historiskt sett. Det är svårt att hinna lägga undan inför en högre ränteperiod framöver eftersom man inte vet hur länge räntan kommer vara låg. Om det skulle ske igen att den stiger 3 procentenheter eller mer nu under en två års period för att sedan fortsätta stiga mer och mer så blir det inte mycket man hinner lägga undan. Då skulle min räntekostnad mer än tredubblas och sen fortsätta stiga i mitt exempel. Sen tror jag inte att räntan kommer höjas mycket eller snabbt just nu närmsta tiden. 6 års bindningstid är lite lockande däremot eftersom det kan hinna hända mycket på så lång tid. 2 års funderar jag på eftersom räntan är lägre än rörliga om jag binder en del på två år. Har inte bestämt än hur jag ska göra.T tophee skrev:
Jag tror att vad @tophee menar är att du löpande bör lägga undan hela skillnaden mellan kalkylräntan och dagsräntan i en lämplig kombination av amortering eller buffert. Tanken om en klumpsumma som skall täcka i väntan på bättre tider är ingen vidare idé. Om det blir ett underskott i er löpande ekonomi så tickar det på snabbt och det går inte att förutspå hur stor bufferten behöver vara. Bättre då att ekonomin redan från början är inrättad så att man klarar sämre tider.P perlundstrom skrev:
Värdelöst att de bara har någotsånär rimliga räntor på bundna lån. Det blir ju då omöjligt att amortera på lånet. Var tidigare i kontakt med Danske Bank men dom är ju helt odugliga och ska börja med en kreditupplysning innan man ens vet om de har ett intressant erbjudande.
Jo jag förstår hur det var menat men problemet blir som jag skrev. T.ex. i mitt exempel. Efter två års tid är det mer än tre gånger så mycket jag ska betala i räntekostnad som nu. Ca 4,4 % i ränta. Säg att jag lägger undan mellanskillnaden nu från i januari när jag köpte lägenheten Då blir det en del jag lägger undan just nu, men i exemplet så är räntan redan högre om några månader, ändå högre om ett år, och på ca 4,4 % om två år. Det blir inte mycket jag hinner lägga undan. Vad händer då om den fortsätter att stiga mer? 3-4 år från start är min lilla buffert borta ifall jag i snitt lagt undan för att ha råd med 4,4 % ränta, sparande i 2 år och ta från sparandet 2 år.C cpalm skrev:
Med låst ränta i 6 år skulle jag i detta exempel dels sitta säkert den tiden samt att jag kan lägga undan från de 1,95 % som räntan är på upp till de 4,4 % som jag är villig att göra och har då ett väldigt mycket bättre läge vid eventuella räntehöjningar även år 7->
Nu har jag redan en buffert från innan köpet av lägenheten så jag skulle klara en ränta på t.ex. 7 % i några år om det händer någon gång i framtiden. Det lär vara långt bort i så fall ser det ut som, men man vet aldrig. Ibland svänger det snabbt. Att lägga undan och inte låsa lånen fungerar främst bra om man hinner lägga undan pengar i rätt många år innan höjningen kommer.
Man kan förstås alltid rita framtida horror scenarier och planera för det värsta genom att man binder räntan. Jag ser det ungefär som en försäkring: man betalar en viss summa för att någon annan tar risken och i för sig är det inget fel med det om man vill ha denna säkerhetskänslan.
Men man ska inte glömma bort att man betalar för det. Mer specifikt så betalar man inte bara för risken (potentiell skada x sannolikhet att den inträffar) utan även för administrativa kostnader samt ett marginal för profit för "försäkringsbolaget". (Det säkraste med försäkringar är att försäkringsbolaget kommer att tjäna pengar lika som den som alltid vinner i spelande är Kasinot.) Igen: inget emot det, men för att avgöra om jag ska teckna en viss försäkring eller inte, gör jag så här: om jag kan klara den försäkrade skadan utan allvarliga finansiella problem, så tecknar jag inte denna försäkringen.
Problemet med den principen när man försöker använda den på bolån är att man kan alltid hitta på en värre skada dvs. en högre ränta vilket skulle då innebära att man binder alltid när räntan är relativt låg medans historiskt sett har ded mest varit nakdelaktigt att att ha bunden ränta. Dessutom jar riksbankens egna ränteprognosdr prognoser gång på gång varit så fel de senaste åren att det blir ganska begripligt vad det egentligen innebär att "framtiden är okänd (googla bara "riksigelkotten").
Jag har därför kommit till att inse att man som fastighetsägare helt får leva med en viss risk och binder inte rätan.
Men: med danske bankens senaste räntesänkning för två år bunden rättna ser saken lite annorlunda ut eftersom den ligger lägre än vad jag har som rörlig ränta hos dem. Samtidigt är det ganska osanolikt att räntan faller de närmsta så att man verkar få en gratis försäkring, helt enkelt.
Men man ska inte glömma bort att man betalar för det. Mer specifikt så betalar man inte bara för risken (potentiell skada x sannolikhet att den inträffar) utan även för administrativa kostnader samt ett marginal för profit för "försäkringsbolaget". (Det säkraste med försäkringar är att försäkringsbolaget kommer att tjäna pengar lika som den som alltid vinner i spelande är Kasinot.) Igen: inget emot det, men för att avgöra om jag ska teckna en viss försäkring eller inte, gör jag så här: om jag kan klara den försäkrade skadan utan allvarliga finansiella problem, så tecknar jag inte denna försäkringen.
Problemet med den principen när man försöker använda den på bolån är att man kan alltid hitta på en värre skada dvs. en högre ränta vilket skulle då innebära att man binder alltid när räntan är relativt låg medans historiskt sett har ded mest varit nakdelaktigt att att ha bunden ränta. Dessutom jar riksbankens egna ränteprognosdr prognoser gång på gång varit så fel de senaste åren att det blir ganska begripligt vad det egentligen innebär att "framtiden är okänd (googla bara "riksigelkotten").
Jag har därför kommit till att inse att man som fastighetsägare helt får leva med en viss risk och binder inte rätan.
Men: med danske bankens senaste räntesänkning för två år bunden rättna ser saken lite annorlunda ut eftersom den ligger lägre än vad jag har som rörlig ränta hos dem. Samtidigt är det ganska osanolikt att räntan faller de närmsta så att man verkar få en gratis försäkring, helt enkelt.
