Det är en stor skillnad om man säger att solen värmer upp hela jordytan eller om man säger att solen värmer upp just ett specifikt borrhål. Det senare är fel. Borran tar värme från omgivande berg. Den lilla solinstrålningen på ytan är komplett försumbart för det enskilda borrhålet. Ett enkelt räkneexempel:
Den termiska ledningsförmågan för de flesta bergarteer ligger omkring 1 W/m.K. Tänk dig en kloss 10x10m vid ytan runt ett borrhål och 50 m ned. Ledningsförmågan från ytan till djupet i denna kloss är 1 W/m.K x 10m x 10m / 50 m = 2 W/K. Det betyder i klartext att en temperaturskillnad på 1 grad mellan ytan och djupet alstrar ett värmeflöde på 2 Watt! Så om vi har 20C en varm sommardag och 5C i djupet så får man en värmetransport på 30 W. Inte mycket för bergvärmen!
Den termiska ledningsförmågan för de flesta bergarteer ligger omkring 1 W/m.K. Tänk dig en kloss 10x10m vid ytan runt ett borrhål och 50 m ned. Ledningsförmågan från ytan till djupet i denna kloss är 1 W/m.K x 10m x 10m / 50 m = 2 W/K. Det betyder i klartext att en temperaturskillnad på 1 grad mellan ytan och djupet alstrar ett värmeflöde på 2 Watt! Så om vi har 20C en varm sommardag och 5C i djupet så får man en värmetransport på 30 W. Inte mycket för bergvärmen!
Vi var i TS' sits, med elpanna och vattenradiatorer. Elräkningen sjönk från 5500 till 1700 dvs 70 % den kallaste månaden februari före installation jämfört med februari året efter. Skillnaden är förstås störst på vintern.
Om man kan baka in kostnaden i bolånet dvs till låg ränta så sjunker månadskostnaden. Men jag skulle inte ta nåt glassigt blanco kreditlån. Det är en stor investering hur som helst så räkna med lång playoff-tid. 8 år kom vi fram till i vårt fall.
En positiv grej är att driftkostnaden är låg och ganska konstant. Det känns som att vi inte behöver snåla med komfortvärme och varmvatten. Vi kan dra på med värmen utan att det märks så himla mycket på elräkningen.
En grej till om scrollkompressor: Den väsnas absolut inte men man kan ana ljudet så ljudlös är den inte. Kanske som ett kylskåp.
Om man kan baka in kostnaden i bolånet dvs till låg ränta så sjunker månadskostnaden. Men jag skulle inte ta nåt glassigt blanco kreditlån. Det är en stor investering hur som helst så räkna med lång playoff-tid. 8 år kom vi fram till i vårt fall.
En positiv grej är att driftkostnaden är låg och ganska konstant. Det känns som att vi inte behöver snåla med komfortvärme och varmvatten. Vi kan dra på med värmen utan att det märks så himla mycket på elräkningen.
En grej till om scrollkompressor: Den väsnas absolut inte men man kan ana ljudet så ljudlös är den inte. Kanske som ett kylskåp.
Men kom igen vart har jag skrivit solen värmer en specifik liten yta,T Thomas_Blekinge skrev:
Men herregud kom igen läs inläggen ordentligt innan du svarar!T Thomas_Blekinge skrev:
Jag skrev följande:
"Hej Peter2400, ledsen men du har fått det hela om bakfoten, ett bra grund vattenflöde är en positiv bonus som gör att du kan få ut en högre effekt ur hålet. Men det är solen som värmer upp marken/berget och vattnet i borrhålet är värme ledare. Och när man dimensionerar ett borrhål så räknar man inte med något grundvatten så om hålet är ”torrt” så tar man en vattenslang och fyller upp det."
Vart i denna text skriver jag om en pytteliten yta? Jag skriver att borrhålet får sin energi ifrån solen och du säger nej! har jag fel menar du? istället för att skriva en massa trams säg bara sorry läste fel eller what ever istället för att försöka bevisa något som inte är relevant.
tänker du att energin bara finns där? du skriver att värmen i berget är konstant men energin i ett isolerat system är enligt termodynamikens första huvudsats konstant och om entropin ökar där måste alltså något annat minska.
Solen tillser att borran får ett återflöde av energi Punkt!
Men genom att hålla på så här fram och tillbaka så snöar vi in på något som inte ligger i huvudfrågan då trådskaparens önskade information angående investering i bergvärme eller inte.
En sådan självsäker kille skulle vi även tror på om han säger att jorden är platt.T toyboy skrev:
Han bör lästräna dock lite: jag skriver: temperaturen är konstant och hans läskunnighet får det till "värmen är konstant". Men det kan ta sig.
Det beror nog på vilken typ av ljud man är känslig för. Jag skulle säga att den tystaste uppvärmingen är direktverkande el. Det enda ljud elradiatorer ger ifrån sig är ju lite knäppande ibland.J jocke31 skrev:
Näst tystast är antagligen vattenburet uppvärmt av elpanna eller fjärrvärme. Då kommer ju susandet i radiatorerna, men i övrigt är det ju tyst.
Bergvärmen tillför pumpens oväsen till detta susande.
Luft-vatten bidrar med utedelens ljud vilket kanske mest stör omgivningen, men jag kan tänka mig att detta ljud även kan uppfattas inomhus beroende på en mängd olika faktorer.
Luft-luft måste ju vara det som väsnas mest, både inne och ute.
Ved- och pelletspannor har jag aldrig upplevt, men jag kan tänka mig att de inte låter speciellt mycket utöver radiatorsuset.
Ljud är ju lite märkligt, speciellt vad som anses störande. Det är otroligt subjektivt och är även beroende av omgivningens övriga ljud. Personligen tycker jag att susandet i vattenburet system är mysigt, hemtrevligt och avkopplande. Ventilationssus (typ luftvärmepumpar) tycker jag däremot är extremt störande och stressande för själen. Vi bor i ett villaområde som är otroligt tyst på nätterna och jag störs aldrig av vår uppvärmning (BVP). Däremot störs jag av grannens LVP:ar när jag ska somna, vilket märks tydligast när de stängs av...då infinner sig ett lugn hos mig som inte finns där när de är igång.
Men detta är ju bara hur jag upplever det...många andra bryr sig inte det minsta av LVP:ar eller dånande centralventilation i flerfamiljshus. Det finns till och med folk som bor mitt inne i storstäder där det aldrig är tyst.
För ca 40-50 år sedan (jag var ung då) experimenterade grannen med att lägga en grov styv svart "plastslang" i marken över hela tomten med 1 meters mellanrum och på 1-1,5 meters djup för att tillvarata markvärmen. Det fungerade relativt bra de första åren men de fick ett problem de inte kalkylerat med. Växtligheten i deras trädgård mådde inte så bra. Det berodde på att de sänkte värmen i marken såpass att t.o.m. gräsmattan dog. Alla buskar och träd mådde illa.
Ett eventuellt problem med bergvärme och att verkningsgraden avtar med åren beror på om det passerar vatten runt borrhålet och på så vis tillförs värme från ett stort område. Om borrhålet befinner sig i ett berg utan sprickor suger man givetvis ut den befintliga värmen runt borrhålet men det tillförs då ingen ny värme. Har man tur och marken/berget är poröst och vatten passerar borrhålet finns det i princip oändligt med energi att hämta.
Ett eventuellt problem med bergvärme och att verkningsgraden avtar med åren beror på om det passerar vatten runt borrhålet och på så vis tillförs värme från ett stort område. Om borrhålet befinner sig i ett berg utan sprickor suger man givetvis ut den befintliga värmen runt borrhålet men det tillförs då ingen ny värme. Har man tur och marken/berget är poröst och vatten passerar borrhålet finns det i princip oändligt med energi att hämta.
En del värme tillförs även genom värmeledning från omgivande berg men passerande vatten är mer effektivt. I torrt berg där flera borrhål finns med litet mellanrum kan på sikt berget kylas ned.Wide Glide skrev:
Det var till varmvatten och för att värma elementen i huset. Han var tidigt ute med att försöka få tillvarata energin som finns naturligt och nära. Jag hörde en siffra på att han hade ca: 5° kallare i marken / trädgården än omgivningen och det var förödande för växtligheten. Jag har själv haft död på buskar och fruktträd när trädgården var ny och det var torka på sommaren. Jag stack ner 16 mm plaströr / elrör vid plantorna och trodde jag kunde snåla med vattnet på det sättet. Vattnet var för kallt för rötterna och de dog av kylan. Man lär sig, men det kostar påuseless skrev:
Det måste ha varit en ganska kort markslinga i förhållande till värmepumpens effekt om det ska bli så kallt under växtsäsongen då i princip det enda energibehov man har är för varmvatten.
I markvärmepumparnas barndom var det ganska vanligt med direktkondensering, dvs istället för en slang med en vätska som värmeväxlas mot kylmediat i VP'n la man rör i marken och cirkulerade kylmediat direkt. Dom anläggningarna var oftast ganska små i kvadratmeter räknat och kylde marken lite för mycket ibland...
I markvärmepumparnas barndom var det ganska vanligt med direktkondensering, dvs istället för en slang med en vätska som värmeväxlas mot kylmediat i VP'n la man rör i marken och cirkulerade kylmediat direkt. Dom anläggningarna var oftast ganska små i kvadratmeter räknat och kylde marken lite för mycket ibland...
