Skälet till att det förekommer cellplast både under och ovanpå betongen har nog med golvvärmen att göra, att begränsa dess spridning nedåt. Sedan vill säkert vissa typhustillverkare, som inte har ansvar för grunden, säkerställa sin kontroll över golvkonstruktionen. Byggnadsfysikaliskt är det inte en fördel med två cellplastskikt. Isoleringsförmågan ökar inte och man begränsar betongens värmelagrande förmåga.
Byggnadsfysikaliskt är det inte en fördel med två cellplastskikt. Isoleringsförmågan ökar inte och man begränsar betongens värmelagrande förmåga.
Låter rimligt att värmelagringseffekten i plattan blir extremt långsam eller nästan uteblir. Men t.ex. 30cm under och 10cm ovanpå borde väll bli bättre än 40cm under, framför allt vad gäller köldbryggor runt fönster och dörrar?
Har du/ni något bättre förslag på hur man undviker köldbryggorna vid glaspartier och dörrar?
En betongplatta måste alltid vara kantisolerad på något sätt, antingen genom lecasten eller annan typ av kantelement, eller en isolerad typ av väggkonstruktion som är grundlagd på en lägre nivå. Karmar till glaspartier och dörrar kan inte ansluta direkt till betongen.
En betongplatta måste alltid vara kantisolerad på något sätt, antingen genom lecasten eller annan typ av kantelement, eller en isolerad typ av väggkonstruktion som är grundlagd på en lägre nivå. Karmar till glaspartier och dörrar kan inte ansluta direkt till betongen.
"En betongplatta måste alltid vara kantisolerad på något sätt," ?
husbyggnad men inte alltid annars.
"Karmar till glaspartier och dörrar kan inte ansluta direkt till betongen."
hur menar du?
Byggnadsfysikaliskt är det inte en fördel med två cellplastskikt. Isoleringsförmågan ökar inte och man begränsar betongens värmelagrande förmåga.
Är inte det en stor fördel att begränsa hur mycket som lagras i betongen? Det leder till ett mer snabbreglerat system som lättare kan hålla jämn temperatur vid snabba växlingar av utomhustemperatur. Jag har uppfattat just den snabbare regleringen som huvudpoängen med villa varms system
Om man vill dra nytta av den värme som kommer till följd av solinstrålningen, måste man ha ett värmemagasin inomhus. Potentiellt är detta mycket energibesparande. Läs gärna tråden "Beräkna U-värde etc" under Byggnadsfysik.
Det beror väl på omständigheterna? Om det är golvvärmeslingor ingjutna i betongen så kommer golvet under uppvärmningssäsong att vara varmare än inomhusluften. Alltså kan det inte bromsa solens uppvärmning av huset. Betongplattan kan bara verka som en värmeutjämnande buffert så länge man inte har golvvärme påslagen.
Jag vet inte i vilken grad solinstrålningen först värmer luften som sedan värmer olika byggnadsdelar, eller om strålningsvärmen påverkar värmemagasinen direkt. Vad jag däremot vet är att byggnader med tunga stommar ofta har ett bättre inomhusklimat. Det finns det ganska många studier på. Men det är en komplicerad ekvation. Golvvärme har både för- och nackdelar. Det är säkert inte den ultimata lösnngen.
Den tunga stommen har en utjämnande effekt. Den är något positivt. Den filtrerar bort snabba förändringar i utomhustemperaturen. Är golvvärmen ingjuten i plattan så filtrerar den på samma sätt bort snabba förändringar av reglersystemet till golvvärmen. Det är däremot något negativt. Så det optimala om man skall kunna ta vara på betonggolvet som värmemagasin är att värma huset med radiatorer.
Villa varms lösning gör värmen mer snabbreglerad, men det minskar möjligheten att buffra värme vid snabba temperaturväxlingar utomhus. Hur man än gör blir det kompromisser någonstans.
Gött att få läsa era tankar och diskussion! Det är så lätt att låsa sig vid en viss tanke och inte kunna se saken från andra perspektiv.
Vår vision är egentligen ett passivt hus men då vi vill ha mer fönster, en energimässigt oekonomisk husform (14x6m) och öppet upp till nock i vardagsrum/kök gör att vi inser att det inte kommer fungera.
Därför var tanken från början att gjuta in golvvärme i plattan men jag börjar nu bli mer och mer fundersam på om det är en bra ide?
Trägolvet kommer bara skuras så det känns ändå bekvämt att gå på och ett par radiatorer borde klara av att hålla värmen (jag har just nu tappat bort min beräkning på hur mycket effekt som behövdes vid DVUT men det var under 2,5kW). Dessutom vill vi ha en kamin för att kunna elda i när det blir som kallast (här är jag mer rädd för att övervärme kommer göra att den står oanvänd).
Vi kanske ska skippa tanken på att låta glaspartierna gå hela vägen ner till golvet, ritade in en 20cm vägg under och det ser inte så tokigt ut tycker vi
Då borde man kunna leva med den köldbrygga som blir vid dörrarna bara, få betongplattans buffrande fördelar och ett snabbt värmesystem med hjälp av FTX-aggregatets värmeelement och ev. extra radiatorer.
Onödigt att nämna lågenergihus och golvvärme i samma mening. Vid en riktig lågenergilösning finns värmekällan innanför huskroppen och inte inuti den. Det är ju mode med golvvärme, men inte är det energieffektivt.
Om man skiljer plattan från kantbalken befinner den sig ju innanför all isolering iallafall, då fungerar ju plattan mer eller mindre som stor konvektor med låg framledningstemp på grund av den stora ytan. Dessutom får man ett värmemagasin. Därför är det avgörande att man väljer ett golvmaterial med hög värmeledningsförmåga och, trä är ju inte riktigt optimalt då. Lågenergilösning kan man ju få med golvvärme, bara man eliminerar köldbryggor.
