Många "proffs" som inte kan fackspråk?
Är det bara jag som har noterat att allt fler professionella (tjänar sitt levebröd på det dem gör) snickare inte kan fackspråk?
Jag kan tycka att det är lite trist när en pratar med en kolega om något och på grund av machokulturen försöker hålla masken även fast det är uppenbart att dom inte vet vad man pratar om. Så enkla saker som gradning, lådslide, fackramar, friser, bladfog, friloglyfer, fleuroner, kannelyler, godronner, eller dom som inte kan skilja på not, fjäder och spont, Sinkmaskin och Zinkmaskin, Handöverfräs och Överhandsfräs, Rikthyvel, Planhyvel, Rikt- och Planhyvel eller min favorit "Planrikthyvel".
Sen finns det många som använder engelska namn på vanliga svenska snickeritermer så som Dado för notspår, butterfly-fog för laxfog, osv. samt en del som översätter engelska till svenska och ersätter befintligt fackspråk så som Fjärlisfog för laxfog, Fingerfog för sockerlådsfog, osv.
Sist men inte minst har vi dom proffs som använder helt fel terminologi i fackspråket så som laxfog för sinkning, osv.
Vad beror detta på? Vad kan vi alla proffs göra?
Jag förstår om det kan ses som trivialt för en lekman men jag har stött på problematiken när en gör arbeten tillsammans och inte kan kommunicera, det kan bli grava fel på produkter som produceras. En annan sak jag stött på är amatörer, hobbysnickare och kunder som fått lära sig fel av en snickare som inte vet vad hen pratar om, då blir det svårt att kommunicera där med och om kunden inte kan förmedla vad hen vill ha.. ja då kan det bli svårt.
Jag kan tycka att det är lite trist när en pratar med en kolega om något och på grund av machokulturen försöker hålla masken även fast det är uppenbart att dom inte vet vad man pratar om. Så enkla saker som gradning, lådslide, fackramar, friser, bladfog, friloglyfer, fleuroner, kannelyler, godronner, eller dom som inte kan skilja på not, fjäder och spont, Sinkmaskin och Zinkmaskin, Handöverfräs och Överhandsfräs, Rikthyvel, Planhyvel, Rikt- och Planhyvel eller min favorit "Planrikthyvel".
Sen finns det många som använder engelska namn på vanliga svenska snickeritermer så som Dado för notspår, butterfly-fog för laxfog, osv. samt en del som översätter engelska till svenska och ersätter befintligt fackspråk så som Fjärlisfog för laxfog, Fingerfog för sockerlådsfog, osv.
Sist men inte minst har vi dom proffs som använder helt fel terminologi i fackspråket så som laxfog för sinkning, osv.
Vad beror detta på? Vad kan vi alla proffs göra?
Jag förstår om det kan ses som trivialt för en lekman men jag har stött på problematiken när en gör arbeten tillsammans och inte kan kommunicera, det kan bli grava fel på produkter som produceras. En annan sak jag stött på är amatörer, hobbysnickare och kunder som fått lära sig fel av en snickare som inte vet vad hen pratar om, då blir det svårt att kommunicera där med och om kunden inte kan förmedla vad hen vill ha.. ja då kan det bli svårt.
Verktygstokig
· Östergötlands Län
· 85 inlägg
Är inte ett av problemen att de engelskspråkiga källorna är så lättillgängliga, vilket gör att man lärt sig från dessa? Tittar man på internet så är det gott om siter och youtube-kanaler på engelska. Man är kanske inte ens medveten om att det finns andra icke direktöversatta namn på svenska.
För att lära oss amatörer korrekt svensk terminologi behövs det nog fler lättillgängliga och bra svenska källor. Samma sak inbillar jag mig behövs för att lära proffs...
För att lära oss amatörer korrekt svensk terminologi behövs det nog fler lättillgängliga och bra svenska källor. Samma sak inbillar jag mig behövs för att lära proffs...
Jag har svårt att tro att det handlar om en machokultur. Åtminstone är det inte vad jag skyller på när jag inte kan de svenska namnen på vad jag håller på med. Tror snarare som Per här ovan att det handlar om att det engelska materialet i form av videos, tidskrifter och litteratur är väldigt omfattande och tillgängligt.
@remdrivet Men det finns möjlighet till förbättringar - gå in i denna tråd (https://www.byggahus.se/forum/threads/finsnickeritermer-pa-svenska.297776/) och upplys massorna!
@remdrivet Men det finns möjlighet till förbättringar - gå in i denna tråd (https://www.byggahus.se/forum/threads/finsnickeritermer-pa-svenska.297776/) och upplys massorna!
Jag håller med er. Det är ett stort problem då de svenska termerna dör ut och ersätts av halvtuggad halvt obegriplig svengelska.
Det behövs fler goda lättillgängliga svenska källor som inte är översatta från engelska!
Sedan finns det en annan del av det här nämligen att de svenska termerna varierar geografiskt. Jag som oftast talar och till stor del har lärt mig snickra på österbottnisk svenska har ibland svårt att förstå din terminologi Remdrivet och du brukar ha svårt att förstå min.
Några exempel på ord som jag upplever som främmande eftersom jag inte använder dem på österbottniska:
Rubank= Langhiväl
Gradlist=Nara
Spånhyvel=Råotskavar eller skavar
Bänkhake=Tand
Borrsväng=Vingälskaft
Bordssåg= Båolssirtjil eller sirtjil
Samtidigt så finns det vissa saker som jag bara kan på rikssvenska och inte på min egen dialekt eftersom jag lärde mig de arbetena av någon som talade eller skrev på rikssvenska.
Det behövs fler goda lättillgängliga svenska källor som inte är översatta från engelska!
Sedan finns det en annan del av det här nämligen att de svenska termerna varierar geografiskt. Jag som oftast talar och till stor del har lärt mig snickra på österbottnisk svenska har ibland svårt att förstå din terminologi Remdrivet och du brukar ha svårt att förstå min.
Några exempel på ord som jag upplever som främmande eftersom jag inte använder dem på österbottniska:
Rubank= Langhiväl
Gradlist=Nara
Spånhyvel=Råotskavar eller skavar
Bänkhake=Tand
Borrsväng=Vingälskaft
Bordssåg= Båolssirtjil eller sirtjil
Samtidigt så finns det vissa saker som jag bara kan på rikssvenska och inte på min egen dialekt eftersom jag lärde mig de arbetena av någon som talade eller skrev på rikssvenska.
Självklart har det delvis med det att göra, tänker dock att de flesta proffs nog har lite utbildning bakom sig (jag känner till en del undantag ja
) men en blir ju lite fundersam på om det inte lärs ut i grundutbildningarna. När jag gick första två åren tex, lärde vi oss inget sådant för det antogs att en redan kunde.Vad det gäller machokulturen så syftar jag på hela den biten "vadå vet du inte vad xxx är, vad är du för en dålig xxx" så därför håller en masken istället för att framstå som okunnig.Daniel_N skrev:
Att kunna engelska namn istället för svenska hör inte riktigt dit då detta bara är en liten del av det jag skrev om. Det som är konstigast är att många inte vet vist fackspråk överhuvudtaget.
Att amatörer och de amatörer som går över till proffs som bara lär sig genom internationell media endast kan utländska termer klandrar jag inte, där är det lätt att lära sig även svenska namn då kunskapen om vad det pratas om redan finns, om jag får uttrycka mig så.
Redigerat:
Tycker diskussionen ovan är lite messerschmidt.
Ja fler svenska snickare som gör youtube-filmer vore kanske nått, speciellt om dom inte lärt sig allt dom kan på youtube. Jag ser många amerikaner som gör filmer enligt vad dom lärt sig från andras filmer, så många av dom kan inte sitt egna fackspråk, så som att "Dado" egentligen inte är en fog eller ett spår utan endast en kutter för parallellkapsågen för att göra en "Gain" tvärs fibrerna. Är den spåret längs fibrerna är det en "Groove" som görs med en "Groove" i en klyvsåg...H heimlaga skrev:
Anledningen till att din dialekt har andra ord beror på att du pratar gammalsvenska där, i sverige bytte vi under 1800-talet ut Långyvel mot tyskans Rauhbank (Rubank), Flathyvel mot tyskans Putzhobel (Putshyvel), Natlist mot tyskans Gradt (Gradlist), mfl. det beror på att Tyska vart på modet och tyska hantverkare invandrade och tog över.
Det öring tyvärr ett generellt problem i Sverige. I teknikbranschen är det väldigt vanligt med engelska termer eller direktöversättningar. Jag gillar det inte.
Förstår inte vad problemet är, om nu kunderna är bättre än hantverkaren så är det tryggare att ha kunden med som en läromästare så att hantverkaren lär sig något.
Eller så svarar man inte direkt, tar upp mobilen, börjar surfa, upplyser kunden att det tar max en halvtimme debiterbar tid, glöm inte att vara trevlig när ni säger det.
Ah, upplys kunden att varje ny fråga om oväsentliga saker kommer att ges svar på alldeles strax, efter en halvtimmes googlande (man skall ha bra kundbemötande).
Eller lär er svåra ord på japanska, svara kunden på ett nytt språk, då kanske man får börja arbeta ifred.
P-A
Eller så svarar man inte direkt, tar upp mobilen, börjar surfa, upplyser kunden att det tar max en halvtimme debiterbar tid, glöm inte att vara trevlig när ni säger det.
Ah, upplys kunden att varje ny fråga om oväsentliga saker kommer att ges svar på alldeles strax, efter en halvtimmes googlande (man skall ha bra kundbemötande).
Eller lär er svåra ord på japanska, svara kunden på ett nytt språk, då kanske man får börja arbeta ifred.
P-A
remdrivett: Ursäkta, jag reagerade på de specialistbenämningar du använde i ditt första inlägg. Där var många uttryck, som du som proffs? kanske tycker alla snickare bör kunna men så är det ju inte. Vissa av dessa uttryck är för specialkompetenta hantverkare och som längre ned i diskussionen påpekats som lokala uttryck. En vanlig snickare använder ju bara vardagliga uttryck och verktyg och håller inte på med möbelsnickeri, fogning, laxstjärt, sinkning, etc, På sin höjd fräsning med överhandsfräs. Viktigare är där att känna till torrt virke, infästning samt tekniskt utformat fuktskydd mm.
Ha,ha, ja jäklar vad fel det kan bli.remdrivet skrev:
Ja har du sån kundkontakt så vist, kör på och slipp jobba.
Jag såg inte att det var möbelsnickeridelen du skrivit under.
Min första tanke var att vilka jobbiga kunder du måste ha som hantverkare.
Jag backar, rejält, ber om ursäkt att jag som vanlig spikknackare inte förstod att jag villat in mig under helt fel forumdel.
Men då förstår jag.
Mvh P-A
