Rikta släpvagn
Hallå!
Då min trotjänare började bli lite sliten så beslutade jag att börja riva i den. Jag visste sen innan att ramen inte var helt spikrak men inte att det skulle vara så illa som det visade sig vara.
Så nu är min fråga om någon har något bra tips på hur man kan rikta ramen? Axeln är sjukt nog hel vilket verkar vara det vanligaste felet. Så har inte hittat någon info om att rikta själva ramen.
Som synes så är den redigt banan! Dessutom sitter sidolämmarna och balkarna ihop, det är alltså ett enda stycke.
Kort och gott, jag har slut på idéer!
Alla tips är välkomna
Då min trotjänare började bli lite sliten så beslutade jag att börja riva i den. Jag visste sen innan att ramen inte var helt spikrak men inte att det skulle vara så illa som det visade sig vara.
Så nu är min fråga om någon har något bra tips på hur man kan rikta ramen? Axeln är sjukt nog hel vilket verkar vara det vanligaste felet. Så har inte hittat någon info om att rikta själva ramen.
Som synes så är den redigt banan! Dessutom sitter sidolämmarna och balkarna ihop, det är alltså ett enda stycke.
Kort och gott, jag har slut på idéer!
Alla tips är välkomnaMycket fantasi, lika många träbitar (gärna björk) och lagom med våld från handslägga bör räcka.
Stadiga plankor och några tvingar av olika storlekar kan vara bra. Samt några personer som kan hjälpa till att vända vagnen upp och ner när det behövs.
Det ska inte vara några problem att rikta med vanliga handverktyg.
Men har man tillgång till källargarage med stadigt betongbjälklag så stämplar man mot taket med stöttor och riktar smidigt med domkraft.
Stadiga plankor och några tvingar av olika storlekar kan vara bra. Samt några personer som kan hjälpa till att vända vagnen upp och ner när det behövs.
Det ska inte vara några problem att rikta med vanliga handverktyg.
Men har man tillgång till källargarage med stadigt betongbjälklag så stämplar man mot taket med stöttor och riktar smidigt med domkraft.
Har testat att använda kraftiga tvingar i vardera ände på den regeln som syns på bild utan framgång... Men gav nog upp lite för snabbtB Bjober skrev:
Har du något bra tips på hur jag bäst förstärker upp balkarna sen? De sprickor som finns kommer att svetsas så tänkte förstärka när jag ändå håller på
Jag skulle testa kätting och en hydraulisk domkraft. Tänk pilbåge. Det blir nog enklast on du vänder ekipaget upp och ner först. Använd alltid skyddsglasögon, och kanske man bör tråckla ett löst spänt grovt snöre genom kättingen så att du har något som fångar upp om kättingen går av.
Det trista med att svetsa på vagnen är ju att galven försvinner. Så jag skulle svetsa så lite som möjligt. Troligen bara sprickorna, säger jag så här utan att ha sett vagnen i verkligheten.
Riktning kräver lite klurighet och ibland får man tillverka nått verktyg för att komma åt att få kraften på rätt ställe.
Masera materialet i små omgångar , tar man bara i och bryter kan det bli veck på nya ställen.
Balk och plåtsida sitter ihop, men är hela plåtsidan krokig? Dvs är överkant plåt lika krokig som överkant balk?
"Pilbågen" är en bra metod, ja!
Man får mycket kraft med enkla medel.
Men som sagt se upp så du inte gör nya skador, tex fyll u-profil med träbitar för att fördela kraft och inte klämma ihop balken.
Riktning kräver lite klurighet och ibland får man tillverka nått verktyg för att komma åt att få kraften på rätt ställe.
Masera materialet i små omgångar , tar man bara i och bryter kan det bli veck på nya ställen.
Balk och plåtsida sitter ihop, men är hela plåtsidan krokig? Dvs är överkant plåt lika krokig som överkant balk?
"Pilbågen" är en bra metod, ja!
Man får mycket kraft med enkla medel.
Men som sagt se upp så du inte gör nya skador, tex fyll u-profil med träbitar för att fördela kraft och inte klämma ihop balken.
Japp det vet jag, så därför är jag egentligen bara ute efter att svetsa det som måste svetsas och eventuellt fästa en förstärkning, punktsvetsar eller liknande.B Bjober skrev:
Ska testa pilbågemetoden igen. Har ingen kätting men det borde la funka med kraftiga lastband?
Veckningen i sidoplåtarna har satt sig, mät höjden på sidoplåten i ändarna och jämför med mitten där infästningen för hjulaxeln finns.
Är dessa mått lika ??
Är dom inte lika får man justera veckningen med hammare och mothåll.
Man kan betrakta sidorna som ett fackverk som underliggaren blivit upptryckt.
När du fått det rätt, förstärk med en stående 3 mm plåt som fördelar vikten på mitten till den övre delen på sidoplåten du kan poppnita eller skruva dit plåten.
Är dessa mått lika ??
Är dom inte lika får man justera veckningen med hammare och mothåll.
Man kan betrakta sidorna som ett fackverk som underliggaren blivit upptryckt.
När du fått det rätt, förstärk med en stående 3 mm plåt som fördelar vikten på mitten till den övre delen på sidoplåten du kan poppnita eller skruva dit plåten.
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 10 289 inlägg
Fast vad är vitsen? När du lastar lite för tungt nästa gång så är den krokig igen. Problemet är ju som vanligt, stort flak och liten lastvikt och ja då blir det ju som det blir. Så länge det hänger ihop rent strukturellt, lämmarna går och fälla upp och ner så spelar det ju ingen roll.
Släpet är ett bromsat 750kg, men axeln är en 1000kg och chassit är det samma som på 1000kg också, bara att detta är klassat för 750kg. Så det klarar viktS Stefan1972 skrev:
och det där med tung last, det är jag faktiskt inte skyldig till, det har alltid varit såhär sålänge jag ägt det. Den huvudsakliga anledningen till varför jag vill räta upp det är för att det är väldigt lågt i bakkant. När jag hänger på det på bilen och fäller ner lämmen bak så tar den i backen. Jag skrapar gupp om jag inte lastat allt fram, drar upp gräs, grus.. U name it pga att det är så lågt baktill. Sen blir inte botten rak vilket gör att längre platta saker antingen får böjas efter flaket bågning eller delvis hänga i luften. Ja listan kan göras lång!
Lämmhöjden är den samma hela vägen och den har inte vikt sig, problemet ligger i ena ytterhörnet på balken. Om man tänker sig 2 trappsteg med 2 sparkplåtar(den stående delen i en trappa, om man har en tät trappa) så sitter axeln i det nedersta trappsteget. Sen har sparkplåten bakom detta samt framkant på nästa steg pressats upp pga tidigare överlass. Innekant på det steget och dess sparkplåt (lämmen) har den ursprungliga formen fortfarande. Så det som behövs göras är att fram/ytterkanten på den balken behöver riktas ner igen
Det är inte helt lätt att få på bild, men tittar man noga så ser man att balken inte håller 90° mot lämmen som den borde göra
Sen angående stående förstärkning så hängde jag inte riktigt med på hur du menade där?
Det där ser inte så illa ut tycker jag. Det behöver absolut riktas och svetsas för profilerna tappar styrkan när de är förvridna så nu tål din kärra knappast mer än 300 kilo last innan den börjar krokna.......men då den är riktad har du en bra kärra!
Det är "bara att börja rikta. Sätta träklossar inne i profilerna där du skall dra eller trycka. Att slå med hammare leder knappast någon vart men en stor tung gummiklubba och en halvmeterlång skiftnyckel är väldigt användbar.
Man kan också svetsa ihop egna bocknyklar efter behov med långa skaft av järnrör om inte skiftnyckeln räcker till.
Om du har tillgång till gassvets brukar det gå att värma stålet rödvarmt i kilform där det har töjt sig mycket och sedan låta det svalna. Glödgningen nollade spänningarna i stålet varefter stålet krymper när det svalnar. Om man tar det lugnt och försiktigt kan man rikta stora saker med gott resultat på det viset men man måste ta det mycket lugnt och tänka noga så man värmer exakt där materialet har töjts.
Man brukar ofta använda en skogskärra eller ramen av en skrotad lastbil som underlag för såna där riktningsarbeten. Då kan man surra fast punkterna där det är för högt med spännremmar och sätta domkrafter under där det är för lågt och lyfta försiktigt.
Om du inte har tillgång till någon sådan järnram att rikta på kunde du försöka med ett kraftigt rärnrör eller en grov (tex 6x6tum) träbjälte som du kan surra fast båda ändorna på och sätta domkraften i mitten.
Har man tillgång till traktor med bakgafflar eller frontlastare kan man också ta hjälp av dem.
Sedan då man börjar svetsa är det extremt viktigt att slipa bort förzinkningen först så gott man bara kan. Rinnande zink förstör svetsfogen.
Dessutom är zinkgasen extremt giftig. Folk brukar inte dö av det men de som har haft zinkfrossa säger att det är en hemsk sjukdom. Svetsa utomhus en dag när det blåser litet!
Lycka till!
Det är "bara att börja rikta. Sätta träklossar inne i profilerna där du skall dra eller trycka. Att slå med hammare leder knappast någon vart men en stor tung gummiklubba och en halvmeterlång skiftnyckel är väldigt användbar.
Man kan också svetsa ihop egna bocknyklar efter behov med långa skaft av järnrör om inte skiftnyckeln räcker till.
Om du har tillgång till gassvets brukar det gå att värma stålet rödvarmt i kilform där det har töjt sig mycket och sedan låta det svalna. Glödgningen nollade spänningarna i stålet varefter stålet krymper när det svalnar. Om man tar det lugnt och försiktigt kan man rikta stora saker med gott resultat på det viset men man måste ta det mycket lugnt och tänka noga så man värmer exakt där materialet har töjts.
Man brukar ofta använda en skogskärra eller ramen av en skrotad lastbil som underlag för såna där riktningsarbeten. Då kan man surra fast punkterna där det är för högt med spännremmar och sätta domkrafter under där det är för lågt och lyfta försiktigt.
Om du inte har tillgång till någon sådan järnram att rikta på kunde du försöka med ett kraftigt rärnrör eller en grov (tex 6x6tum) träbjälte som du kan surra fast båda ändorna på och sätta domkraften i mitten.
Har man tillgång till traktor med bakgafflar eller frontlastare kan man också ta hjälp av dem.
Sedan då man börjar svetsa är det extremt viktigt att slipa bort förzinkningen först så gott man bara kan. Rinnande zink förstör svetsfogen.
Dessutom är zinkgasen extremt giftig. Folk brukar inte dö av det men de som har haft zinkfrossa säger att det är en hemsk sjukdom. Svetsa utomhus en dag när det blåser litet!
Lycka till!
