Väggtyper 1942 "Svenska trähus"
Hej!
Köpte hus förra året. Ett 1,5 plans från 1942. Det mesta är renoverat redan men tycker det är tunna väggar och har planer på att tilläggsisolera på sikt.
Har kommit över gamla ritningar till mitt hus och försöker tyda väggkonstruktionen. Det finns ingen detalj över väggarna men däremot så finns Arbetsbeskrivning bilagt med ritningarna. (bifogad bild).
Där står det att "Väggkonstruktionerna utgöras av Svenska Trähus yttervägg 8 och innervägg 3."
Har googlat och letat efter dessa väggtyper men hittar ingenting.
Är det någon som vet vad detta betyder och kan översätta till mig?
Tack på förhand!
Mvh
Filip
Köpte hus förra året. Ett 1,5 plans från 1942. Det mesta är renoverat redan men tycker det är tunna väggar och har planer på att tilläggsisolera på sikt.
Har kommit över gamla ritningar till mitt hus och försöker tyda väggkonstruktionen. Det finns ingen detalj över väggarna men däremot så finns Arbetsbeskrivning bilagt med ritningarna. (bifogad bild).
Där står det att "Väggkonstruktionerna utgöras av Svenska Trähus yttervägg 8 och innervägg 3."
Har googlat och letat efter dessa väggtyper men hittar ingenting.
Är det någon som vet vad detta betyder och kan översätta till mig?
Tack på förhand!
Mvh
Filip
Spännande! Ditt hus borde vara ett ganska tidigt hus som tio företag under namnet Svenska Trähus med start på 40-talet började tillverka i moduler, i Hudiksvall. http://www.pressen.se/7522655.html
Intressant! Ritningarna verkar upprättade av Korsnäs Sågverks A.B Trähusfabriken. Vilket rimligen borde vara det som byggt det och därmed ingå i dessa tio företag.
Ser Korsnäs bruk från min gård och har fått veta av grannar att han som byggde huset jobbade på verkstaden där. Så vore inte konstigt om huset kommer därifrån.
Roligt att förstå lite av husets historia.
Det verkar dock som att det kan bli svårt att få tag på väggtyperna eftersom det inte verkar vara någon allmän standard för byggande vid den tiden.
Men alla svar tas tacksamt emot!
Ser Korsnäs bruk från min gård och har fått veta av grannar att han som byggde huset jobbade på verkstaden där. Så vore inte konstigt om huset kommer därifrån.
Roligt att förstå lite av husets historia.
Det verkar dock som att det kan bli svårt att få tag på väggtyperna eftersom det inte verkar vara någon allmän standard för byggande vid den tiden.
Men alla svar tas tacksamt emot!
Bästa svaret
Så här var mina väggar uppbyggda ett AB Svenska Trähus från 1946 som jag bodde i förut. Inifrån sett.
1/2" tretex.
Förhydringspapp.
3" stående spåntade plank.
1" liggande spåntat virke.
Asfaltspapp
1/2" luftspalt.
1" stående ytterpanel.
+smala lock
Det var ett hus som var i moduler.
Det höll värmen bra. Trots de tunna väggarna.
Ljudisoleringen var sämre.
1/2" tretex.
Förhydringspapp.
3" stående spåntade plank.
1" liggande spåntat virke.
Asfaltspapp
1/2" luftspalt.
1" stående ytterpanel.
+smala lock
Det var ett hus som var i moduler.
Det höll värmen bra. Trots de tunna väggarna.
Ljudisoleringen var sämre.
Exakt samma konstruktion var det på mitt gamla , Svenska trähus anno 1947H HSP skrev:
Bara en kort fråga , är fönstren utbytta ?
Huset jag bor i byggdes 1946 av svenska trähus och jag fick även med alla papper från när det byggdes. Väggarna är enligt beskrivningen uppbyggt:
12mm träfiberplatta, 2” spontad plank, förhydn.papp, 35mm högporös isol.platta, 1.1/2” x 3” horisontalreglar, 12mm träfiberplatta, asf. Förhydn. Papp, 1” x 6” ytterpanel, 3/4” x 2” lockläkt
12mm träfiberplatta, 2” spontad plank, förhydn.papp, 35mm högporös isol.platta, 1.1/2” x 3” horisontalreglar, 12mm träfiberplatta, asf. Förhydn. Papp, 1” x 6” ytterpanel, 3/4” x 2” lockläkt
90% av alla trähus byggdes med bärande stomme av stående plank på 40-talet.
Mot slutet började regelstommar ta över.
På 20-30-talet var det ofta stående spontade 3" plank medan det på 40talet oftast var spontade 2" plank.
Mot slutet började regelstommar ta över.
På 20-30-talet var det ofta stående spontade 3" plank medan det på 40talet oftast var spontade 2" plank.
Och ofta, om man har tex bergvärme, så är det inte ekonomiskt lönsamt att byta fönster och tilläggsisolera fasaden, kostnaden tar så lång tid att skriva av med sänkta uppvärmningskostnader att det helt enkelt är bättre att elda för kråkorna... Eller snarare, det lönar sig att isolera vinden då man ofta på äldre hus har en oinredd kallvind som är lätt att isolera ovanifrån då det inte kräver några omtag i ytskikt.
Bara som ett tankeexempel. Om 25% av värmen läcker genom fönster och 25% genom fasad (det är troligen lägre än detta då mycket läcker via ventilation, grund, tak etc) och du med isoleringen kan göra fönster och dörrar dubbelt så bra, då har du halverat kostnaden för hälften av uppvärmningen. Dvs du har minskat dina värmekostnader med 25%. Om vi nu leker med tanken att din uppvärmning kostar 10.000kr (nu pratar vi bara uppvärmning av huset, inte varmvatten och förstås inte hela elräkningen) så kommer du sänka denna med 2.500kr/år. Om ett fönsterbyte kostar 100.000 och en tilläggsisolering kostar 150.000, igen bara ett exempel, så kommer det ta 100 år att betala sig med denna investering. På detta kommer räntan för pengarna.
Om vi nu säger att du har direktverkande el, och därmed en högre värmekostnad, så ska man nu normalt inte börja med att isolera och byta fönster. Man ska börja med att installera en värmepump. Då sparar man ganska direkt 60-70% av sin värmekostnad, och man sparar även detta på varmvattenkostnaden. Denna investering kostar sannolikt mindre än isolering och fönsterbyte.
Som en bonus så bevaras husets "kulturvärde" med interiör, fönster och fasader.
Om inredning, fönster och fasader är "sopslut" så kan givetvis tilläggsisoleringen bli billigare, men man ska inte glömma att fönster och fasader från 1940-talet var av en helt annan kvalitet än dagens fönster, så sannolikt är det ändå bättre att renovera dessa, då de kommer hålla längre än nytillverkade motsvarande.
Bara som ett tankeexempel. Om 25% av värmen läcker genom fönster och 25% genom fasad (det är troligen lägre än detta då mycket läcker via ventilation, grund, tak etc) och du med isoleringen kan göra fönster och dörrar dubbelt så bra, då har du halverat kostnaden för hälften av uppvärmningen. Dvs du har minskat dina värmekostnader med 25%. Om vi nu leker med tanken att din uppvärmning kostar 10.000kr (nu pratar vi bara uppvärmning av huset, inte varmvatten och förstås inte hela elräkningen) så kommer du sänka denna med 2.500kr/år. Om ett fönsterbyte kostar 100.000 och en tilläggsisolering kostar 150.000, igen bara ett exempel, så kommer det ta 100 år att betala sig med denna investering. På detta kommer räntan för pengarna.
Om vi nu säger att du har direktverkande el, och därmed en högre värmekostnad, så ska man nu normalt inte börja med att isolera och byta fönster. Man ska börja med att installera en värmepump. Då sparar man ganska direkt 60-70% av sin värmekostnad, och man sparar även detta på varmvattenkostnaden. Denna investering kostar sannolikt mindre än isolering och fönsterbyte.
Som en bonus så bevaras husets "kulturvärde" med interiör, fönster och fasader.
Om inredning, fönster och fasader är "sopslut" så kan givetvis tilläggsisoleringen bli billigare, men man ska inte glömma att fönster och fasader från 1940-talet var av en helt annan kvalitet än dagens fönster, så sannolikt är det ändå bättre att renovera dessa, då de kommer hålla längre än nytillverkade motsvarande.
Bra för det var ett H-E att ta bort dom gamla , dom var monterade enligt glidmetoden ,F fangalid skrev:
väggen byggdes från ett håll , och karmen sköts från sidan och spikades in .
Ett glidspår i karmen , inga spik i sidorna , så det var bara att såga ner karmen i småbitar .
Därav frågan
Har också kollat runt lite om dom olika väggtyperna men har inte lyckats hitta något konkret