Hur ventilera när vi öppnar upp till nock?
Vi bor i 1,5 plans parhus från - 73.
Har idag en dåligt ventilerad kall krypvind, med en del mikrobiell påväxt på delar av råsponten. Det är otät vindslucka och ångspärr saknas.
Vi har nylagt tak (2016) med tät papp och tegelpannor.
Vi planerar nu för att renovera ovanvåningen och då öppna upp i nock.
Vi ska riva väggar och tak ut till råspont, behandla det mögel som finns, bygga luftspalt hela vägen från takfot till nock med ca 30mm och oljad masonit. Tanken är att bygga in takfoten för att få varma kattvindar där vi kan ha förvaring, så öppna takfoten och luftspalt blir ett "slutet system"
Vi planerar att isolera med polyuretan-skum för att få lite mer yta inomhus. Takstolarna är 120 mm djupa. Ev kommer vi behöva bygga ut dem ngt ändå för att få plats med spalt och isolering.
Vi bor i Skåne, så klimatzon 4...
Nu till frågor.
1. Hur gör vi för att få så god ventilation som möjligt i luftspalten? Bör vi sätta in mögelstopper i varje fack vid nock? Eftersom det inte kommer gå att inspektera råsponten sen, så vill vi ju få allt så bra som möjligt.
2. Är det Boracol Special som gäller för att döda möglet? Eller finns det ngn bättre produkt?
Bifogar bilderna på takstolar och nock.
Har idag en dåligt ventilerad kall krypvind, med en del mikrobiell påväxt på delar av råsponten. Det är otät vindslucka och ångspärr saknas.
Vi har nylagt tak (2016) med tät papp och tegelpannor.
Vi planerar nu för att renovera ovanvåningen och då öppna upp i nock.
Vi ska riva väggar och tak ut till råspont, behandla det mögel som finns, bygga luftspalt hela vägen från takfot till nock med ca 30mm och oljad masonit. Tanken är att bygga in takfoten för att få varma kattvindar där vi kan ha förvaring, så öppna takfoten och luftspalt blir ett "slutet system"
Vi planerar att isolera med polyuretan-skum för att få lite mer yta inomhus. Takstolarna är 120 mm djupa. Ev kommer vi behöva bygga ut dem ngt ändå för att få plats med spalt och isolering.
Vi bor i Skåne, så klimatzon 4...
Nu till frågor.
1. Hur gör vi för att få så god ventilation som möjligt i luftspalten? Bör vi sätta in mögelstopper i varje fack vid nock? Eftersom det inte kommer gå att inspektera råsponten sen, så vill vi ju få allt så bra som möjligt.
2. Är det Boracol Special som gäller för att döda möglet? Eller finns det ngn bättre produkt?
Bifogar bilderna på takstolar och nock.
Sparrarna? Det var ett nytt begrepp för migM Mahnils skrev:
Är det de små horisontella brädorna uppe i nock? Eller är det de tvärgående reglarna som råsponten ligger på? Som jag kallar takstolar?
De horisontella takbjälkarna (som nuvarande innertak är fäst i) tänkte vi vara göra synliga, alltså ha kvar. Beroende på hur de ser ut, så tänkte vi klä in dem i gips.
Vi tänkte alltså inte ändra i konstruktionen (om det inte är nödvändigt av ngn anledning?), utan det ska sitta kvar. Men jag kan ha missat att tänka på ngn regel som blir synlig när innertak rivs?
Den ventil som vi har på kortsidan kommer ju inte göra så mkt nytta längre, eftersom luften inte kommer kunna förflytta sig mellan spalterna. Utan endast från en takfot till en annan, och upp i ev. mögelstoppers som isåfall borras nära nock.
Gissar att ventilen på kortsidan måste täppas igen, eftersom den kommer hamna helt fel i konstruktionen sedan.
Ni ska väl montera ångspärr nu?
Med mögelstopper kommer all förlustvärme att vädras ut och klimatet för råsponten blir samma som ute, dvs det kommer att växa mögel när det är några plusgrader och fuktigt ute precis som förut (även om det blir värre när ångspärr saknas).
Utan mögelstopper (helt felaktigt namn) finns iaf en chans att få upp temperaturen i facken något (värmeläckage) och därmed sänka den relativa luftfuktigheten. Fyra grader över utomhustemp så möglar det inte.
Största förbättringen är att det tillkommer en ångspärr så se till att installera den mycket noga.
Med mögelstopper kommer all förlustvärme att vädras ut och klimatet för råsponten blir samma som ute, dvs det kommer att växa mögel när det är några plusgrader och fuktigt ute precis som förut (även om det blir värre när ångspärr saknas).
Utan mögelstopper (helt felaktigt namn) finns iaf en chans att få upp temperaturen i facken något (värmeläckage) och därmed sänka den relativa luftfuktigheten. Fyra grader över utomhustemp så möglar det inte.
Största förbättringen är att det tillkommer en ångspärr så se till att installera den mycket noga.
Förresten,lite misstänkt med väldigt mycket påväxt vid en av takstolarna på bilden. Såg det ut så före renovering av taket?
Vet ej vilket medel som är bäst men jag har tänkt att blanda till motsvarande Jape Mögel-fri själv. Det innehåller bensaltensid, propylenglykol och lite etanol. Boracol Special är nåt liknande men med borsyra. Vet ej vad som har bäst effekt.
Vet ej vilket medel som är bäst men jag har tänkt att blanda till motsvarande Jape Mögel-fri själv. Det innehåller bensaltensid, propylenglykol och lite etanol. Boracol Special är nåt liknande men med borsyra. Vet ej vad som har bäst effekt.
Redigerat:
Men vad vi hört och läst gällande polyretan-skum (foam-king mfl) så är skummet så tätt att det är en ångspärr i sig. Ångspärren ska därför inte behövas...martin43 skrev:
Jag inser också att vår vind, som idag ändå är hyfsat varm (pga läckage från inomhusdelen), kommer bli mkt kallare när vi ordnar med riktig luftspalt... Men vad ska man göra? Blir lite stressad av att det inte verkar finnas ngn bra allmäntagen lösning för att skapa ett fungerande innertak!?
Som det är nu är det ju inte heller bra...
Ok. Bara det blir tätt. 
Det man kan göra är att läsa de många forskningsrapporter som finns sedan många år.
I korthet finns det några saker att välja på, flera kan och bör kombineras.
1. Höja temperaturen mha tillräckligt värmeläckage eller aktiv uppvärmning när fukthalten är kritisk.
2. Göra vinden diffusionstät även utåt så att den blir tät precis som en modern byggnad. Ingen fukt kommer då in utifrån. Förutsätter givetvis att ingen fukt heller kommer inifrån bostadsdelen. OBS problemet i en byggnad med fungerande ångspärr mot bostadsdelen är alltså fukten som kommer UTIFRÅN, vilket är varför man inte ska vara reservationslöst överentusiastisk över mögelstoppers.
3. Bara ventilera när det är torrare ute, styrd ventilation
4. Isolera med 30-50mm cellplastskivor utanpå sponten, men under takpannorna. Detta förhindrar att luften i vindsutrymmet kondenserar på sponten (!!!) vid molnfria nätter. Taket blir nämligen kallare än utomhusluften pga värmestrålning mot rymden. Allmänt känd metod Tyskland men i Sverige bygger vi som vi alltid gjort trots att vi numera har ett annat klimat med betydligt fler mögelfarliga dagar per år (varma vintrar, lång fuktig höst). Önskar att alla som ändå renoverar sina tak gjorde detta.
I ert fall hade jag nog övervägt detta
5. Bekymra er inte för mycket. Ta upp ett litet ventilationshål nära nock om det känns bra, men se framförallt till att takfoten är öppen 25 mm (med nät) och att denna spalt bibehålls under sponten hela vägen upp. Se till att taket är utan läckage och att ångspärr mot bostadsdel är 100%. Helst ska huset ha undertryck mha forcerad frånluft.
Värt att tänka på är att ju mer man bygger in och "gör rätt" ju större krav ställs på att konstruktionen i övrigt är ok!
Det man kan göra är att läsa de många forskningsrapporter som finns sedan många år.
I korthet finns det några saker att välja på, flera kan och bör kombineras.
1. Höja temperaturen mha tillräckligt värmeläckage eller aktiv uppvärmning när fukthalten är kritisk.
2. Göra vinden diffusionstät även utåt så att den blir tät precis som en modern byggnad. Ingen fukt kommer då in utifrån. Förutsätter givetvis att ingen fukt heller kommer inifrån bostadsdelen. OBS problemet i en byggnad med fungerande ångspärr mot bostadsdelen är alltså fukten som kommer UTIFRÅN, vilket är varför man inte ska vara reservationslöst överentusiastisk över mögelstoppers.
3. Bara ventilera när det är torrare ute, styrd ventilation
4. Isolera med 30-50mm cellplastskivor utanpå sponten, men under takpannorna. Detta förhindrar att luften i vindsutrymmet kondenserar på sponten (!!!) vid molnfria nätter. Taket blir nämligen kallare än utomhusluften pga värmestrålning mot rymden. Allmänt känd metod Tyskland men i Sverige bygger vi som vi alltid gjort trots att vi numera har ett annat klimat med betydligt fler mögelfarliga dagar per år (varma vintrar, lång fuktig höst). Önskar att alla som ändå renoverar sina tak gjorde detta.
I ert fall hade jag nog övervägt detta
5. Bekymra er inte för mycket. Ta upp ett litet ventilationshål nära nock om det känns bra, men se framförallt till att takfoten är öppen 25 mm (med nät) och att denna spalt bibehålls under sponten hela vägen upp. Se till att taket är utan läckage och att ångspärr mot bostadsdel är 100%. Helst ska huset ha undertryck mha forcerad frånluft.
Värt att tänka på är att ju mer man bygger in och "gör rätt" ju större krav ställs på att konstruktionen i övrigt är ok!
Redigerat:
Precis, överventilera inte så att utrymmet fortfarande har en chans att vara lite varmare. I kombo med att inte tillföra fukt från bostad eller läckande tak kommer det att räcka.M Metroid skrev:
Redigerat:
Pannor, papp och läkt är bytt 2016, så räknar med att taket är tätt utifrån. Trebolit 221-papp som är helt tät och inte "andas".
Detta medför även att det inte är aktuellt att riva upp utifrån för att skapa klimatvind.
Inomhus har vi monterat mekanisk frånluft och öppnat upp ventiler.
Så vårt största problem är nog att fujtig inonhusluft går upp på vinden. I sidovindarna, där det är väl ventilerat i utskotten (som har insektsnät) är råsponten väldigt fin och helt utan angrepp.
Det är ju lite klurigt att veta om man ventilerar för mkt när man bygger luftspalt
Och vem ska man lyssna på, olika snickare säger ju olika... Och alla lika självsäkert ☺️
Foto på kattvind.
Detta medför även att det inte är aktuellt att riva upp utifrån för att skapa klimatvind.
Inomhus har vi monterat mekanisk frånluft och öppnat upp ventiler.
Så vårt största problem är nog att fujtig inonhusluft går upp på vinden. I sidovindarna, där det är väl ventilerat i utskotten (som har insektsnät) är råsponten väldigt fin och helt utan angrepp.
Det är ju lite klurigt att veta om man ventilerar för mkt när man bygger luftspalt
Och vem ska man lyssna på, olika snickare säger ju olika... Och alla lika självsäkert ☺️
Foto på kattvind.
Jag tror inte man ska lyssna så mycket på snickarna när det gäller byggnadsteknik då de sällan är byggingenjörer, särskilt inte om de inte kan backa upp självsäkra uttalanden med något annat än "så har vi alltid gjort" och liknande. Det är ju lite därför alldeles för lite ny kunskap tillämpas i denna bransch. Däremot har de ju mycket värdefull erfarenhet på diverse smidiga lösningar man absolut ska ta till sig.
I slutändan måste man ta ställning själv, så det är det vanliga konceptet att lyssna in flera källor och bedöma trovärdigheten tillsammans med lite "tänka själv". Bra källor är Hus-AMA, tillverkarnas bra och utförliga beskrivningar av hur olika saker skall byggas, samt att läsa forskningsartiklar.
Vill du kunna utvärdera efteråt får du sätta in några små fack där du kan stoppa in en temp och fuktmätare och logga klimatet.
Själv har jag lite påväxt efter bara tio år där allt är korrekt byggt men utan hänsyn tagen till någon av de fyra punkterna jag listade. Den mesta påväxten kom häromåret då det inte var någon vinter utan bara runt nollan och fuktigt. Då var det ju samma klimat på vinden...
Just nu är det 14C / 78% på min svenska standardvind och därmed 23 dagar till ny påväxt om inte vädret (90% RF) hinner ändra sig tills dess.
Med min erfarenhet ser jag absolut ingen anledning att ha en millimeter större luftspalt än det som föreskrivs.
Däremot har de ju mycket värdefull erfarenhet på diverse smidiga lösningar man absolut ska ta till sig.I slutändan måste man ta ställning själv, så det är det vanliga konceptet att lyssna in flera källor och bedöma trovärdigheten tillsammans med lite "tänka själv". Bra källor är Hus-AMA, tillverkarnas bra och utförliga beskrivningar av hur olika saker skall byggas, samt att läsa forskningsartiklar.
Vill du kunna utvärdera efteråt får du sätta in några små fack där du kan stoppa in en temp och fuktmätare och logga klimatet.
Själv har jag lite påväxt efter bara tio år där allt är korrekt byggt men utan hänsyn tagen till någon av de fyra punkterna jag listade. Den mesta påväxten kom häromåret då det inte var någon vinter utan bara runt nollan och fuktigt. Då var det ju samma klimat på vinden...
Just nu är det 14C / 78% på min svenska standardvind och därmed 23 dagar till ny påväxt om inte vädret (90% RF) hinner ändra sig tills dess.
Med min erfarenhet ser jag absolut ingen anledning att ha en millimeter större luftspalt än det som föreskrivs.
Ah eller främst de snea "strävorna" som man skymtar mot kattvinden på din bild. Men du svarade ju egentligen på min fråga att ni inte kommer ändra konstruktionen. Bara rent spontant tycker jag takstolarna set lite klena ut, kanske bilden som förvillar ? Har du märkt av några svackor utifrån sett ?M Metroid skrev:
Kan hålla med om att takstolarna känns lite veka. Inte lagt märke till några svackor dock. Reglarna är bara 45x120mm och jag misstänker att vi borde stärka konstruktionen något när vi öppnar upp.M Mahnils skrev:
Bygga på reglarna för att få mer plats för isolering (även om vi skummar, så att åtminstone 10-12 cm får plats utöver luftspalt) kommer vi nog behöva göra. Vet ikte huruvida det stärker konstruktionen?
Vi hoppas även kunna montera en större Velux takkupa och då kommer vi behöva växla av takstolarna. Borde bli en del extra vikt på taket med en sådan kupa...
När det gäller avväxling och konstruktion och bärighet, kan man lita på att en snickare löser detta eller ska man stämma av detta med någon annan innan installation?
Jag känner rent spontant att det är för vekt med 120mm, som du säger kommer inte vikten minska med nerbyggnad och isolering samt innertak. Du borde nog rådfråga en konstruktör i denna frågan. Jag har läst konstruktion med inte utövat det i mitt arbete då jag jobbar inom produktion annars hade jag gärna hjälpt till.M Metroid skrev:
Vad gäller takkupan antar jag att ni motiverar de valet för att få in ljus ? En enklare lösning hade ju varit att placera vanliga takfönster som då enbart behöver avväxlas mellan takstolar.
Pratade med snickaren idag, och han trodde inte det skulle bli några problem med avväxling. Han trodde man skulle behöva lägga ytterligare en takstol utmed den gamla, där takkupan kommer sitta.M Mahnils skrev:
Påtalade även att betongpannor och råspont försvinner på den yta som sågas upp och det har ju varit en del vikt i sig.
Vad gäller takkupan, tycker vi den är ganska snygg och den kommer som sagt att släppa in mkt ljus. Och ge ett modernare utseende än en klassisk kupa, som vi också övervägt.
