Vem äger sjön?
Har en sjötomt. Hur våran fastighetsgräns ligger är fastslaget men vem äger sjön dvs marken (nu under vatten) utanför våran tomtgräns?
Dvs om sjön drar sig tillbaka, vem äger då marken som kommer i dagen då? Stamfastigheten eller de som gränsar mot sjön?
Har försökt forska i det men gått bet..
Dvs om sjön drar sig tillbaka, vem äger då marken som kommer i dagen då? Stamfastigheten eller de som gränsar mot sjön?
Har försökt forska i det men gått bet..
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 987 inlägg
Vattnet är uppdelat på de omkringliggande fastigheterna. En avstyckad tomt har normalt inte en tårtbit ut i vattnet, men kan ha.
Kolla på en fastighetskarta så ser du hur gränserna går, i vattnet såväl som på land.
Kolla på en fastighetskarta så ser du hur gränserna går, i vattnet såväl som på land.
Det finns en anna tråd kring detta, jag tror inte det är så enkelt.Jonatan79 skrev:
En sådan karta finns inte alltid. För min sjötomt har det fastställts vid en förrättning på 50-talet att sjön tillhör fastigheten (alltså tortbiten) men LM's karta visar inte det. De påstår att avstyckningsprotokoll går över kartor, och att de inte alltid uppdaterar kartor enligt avstyckningsprotokollen.
Kontentan är att LM's kartor inte är tillförlitliga.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 987 inlägg
Så är det förvisso, att det skrivna går före det ritade alltså, men det måste ju vara tämligen ovanligt att man ritar in tårtbitar när det är avstyckat i strandkanten, eller? Men visst, det finns tyvärr många fall där kartan inte stämmer riktigt med de faktiska fastigheterna enligt LMs underliggande skriftliga bevis.
Jag har tillsammans med Lantmäteriet i en kommun rotat runt i denna fråga då det visade sig att jag var ägare av ett markområde under vatten som folk (eller snarare hen som hade gjort en avstyckning) trodde var en "allmänning".
All mark ägs av någon, det är grundregeln. I jobbiga fall så är marken samfällt ägd utav flera markägare. Det gäller oftast mark som byalag eller föreningar förfogar över. Dessa ska finnas registrerade hos Lantmäteriet. Om det inte är registrerat gör Lantmäteriet en utredning (löpande timkostnad debiteras) och det finns inget säkert avslutsdatum när utredningen ska vara klar. Kan bli väldigt utdraget och dyrt.....
Utredningen utgår från historiska kartor, avstyckningshandlingar och fastighetsbildningar. Har man som i mitt fall lite tur så kan Jordabalken 1:5 komma till användning, den säger ungefär såhär, stamfastighet som har utsatts för uppgrundning har rätt till det uppgrundade området. Det är ju inte så konstigt då man redan från början äger området under vattnet fram till nästa fastighet.
Om inte Jordabalken kan tillämpas så är marken tillhörande någon annan och då får man förhandla med markägaren och förvärva marken.
Lantmäteriet har koll (oftast) på vem som äger vad, även om det kan finnas registrerat på lite olika ställen. Vilket tex kan innebära att laster på en stomfastigheten felaktigt kan återfinnas på en från marken avknoppad fastighet.
All mark ägs av någon, det är grundregeln. I jobbiga fall så är marken samfällt ägd utav flera markägare. Det gäller oftast mark som byalag eller föreningar förfogar över. Dessa ska finnas registrerade hos Lantmäteriet. Om det inte är registrerat gör Lantmäteriet en utredning (löpande timkostnad debiteras) och det finns inget säkert avslutsdatum när utredningen ska vara klar. Kan bli väldigt utdraget och dyrt.....
Utredningen utgår från historiska kartor, avstyckningshandlingar och fastighetsbildningar. Har man som i mitt fall lite tur så kan Jordabalken 1:5 komma till användning, den säger ungefär såhär, stamfastighet som har utsatts för uppgrundning har rätt till det uppgrundade området. Det är ju inte så konstigt då man redan från början äger området under vattnet fram till nästa fastighet.
Om inte Jordabalken kan tillämpas så är marken tillhörande någon annan och då får man förhandla med markägaren och förvärva marken.
Lantmäteriet har koll (oftast) på vem som äger vad, även om det kan finnas registrerat på lite olika ställen. Vilket tex kan innebära att laster på en stomfastigheten felaktigt kan återfinnas på en från marken avknoppad fastighet.
Har för mig att man kan ha sjötomt men inte vattenrätt , och ha brygga , vattenrätten ligger då på stamfastigheten
Vad menar du med vattenrätt?
Ägandet av vattnet behöver inte vara kopplat till fiskerätten.
Vill minnas att en granne tidigare sa att det var stamfastigheterna/skiftena som ägde sjön. Att om sjön torkade ut så fortsätter skiftena ut i "sjön". Men en ålderman i området sa att sjömarken blir gemensamhetsmark för alla berörda.
Varför jag undrar är för att jag vill göra en stenpir och jag vet inte vem jag ska fråga om lov. Man vill ju göra rätt för sig.
Så i praktiken kan vi förlora våran sjötomt ifall sjön drar sig tillbaka men vi får nyttjanderätt på den "nya" markytan eller iaf rätt att komma åt sjön igen. Kollar man på kartan och jämför med förrättningen anno 1968 så ser man att sjölinjen är förändrad men det är knappast någon stamfastighetsägare som kommer granska och hävda äganderätt..
Varför jag undrar är för att jag vill göra en stenpir och jag vet inte vem jag ska fråga om lov. Man vill ju göra rätt för sig.
Så i praktiken kan vi förlora våran sjötomt ifall sjön drar sig tillbaka men vi får nyttjanderätt på den "nya" markytan eller iaf rätt att komma åt sjön igen. Kollar man på kartan och jämför med förrättningen anno 1968 så ser man att sjölinjen är förändrad men det är knappast någon stamfastighetsägare som kommer granska och hävda äganderätt..
Det är fastighetsgränsen som gäller även i sjön. Om din gräns är i strandkanten så ligger den kvar även om sjön flyttar på sig.
Det var därför jag skrev "oftast". Om vi tar Sveriges alla sjöar så följer det i merparten ägandet, men i vissa sjöar finns det reglerat via rätten till "husbehovsfisket", fiskevårdsföreningar, etc.D Daniel 109 skrev:
Så i de flesta fall innebär det rätten att också få fiska. Och, Ja, det finns sedan undantag.
Jag får t.ex. fiska och även ta kräftor.
