Delar vattenbrunn, markbädd samt elkostnad för pump/larm med grannar
Vi är tre hushåll och på vår tomt står en djupborrad brunn, på vårt hus sitter elmätare för att pumpa upp vatten till alla tre husen. Vi har varsitt minireningsverk och gemensam infiltrationsbädd nedanför vårt hus. Kravet vid installationen av nya avloppsanläggningen var ett larm och det krävdes en pump för att avloppsanläggningen skulle fungera. Vårt hus ligger alltså närmast markbädden och det var kortast (minst kostsamt) sätta larmet i vårt garage och dra elen till pumpen för avloppet till vårt garage.
Det innebär att vi har ett tjutande larm dagligen vid flera tillfällen, det är tydligen känsligt för blåst etc. Vi läser av elförbrukningen för vattenpump, avloppspump och debiterar faktiskt elkostnad till de två andra husen två gånger/året.
Vi byggde huset som mycket unga och brunnen stod redan på vår tomt, då tilltänkt husbyggare gjorde konkurs och tomten såldes var det redan bestämt att de tre husen skulle ta vatten från vår brunn. De två andra husen var färdigställda ca 2 år innan vi byggde vårt hus.
Nu har vi i 35 år haft det så och grannarna slipper allt men betalar endast kwh priset för elen ,medan vi har elmätare i garaget och på husväggen samt besväret med avläsning och maila kostnad till övriga grannar.
Är det rimligt vi ska ha det så här utan att de betalar något för den service de får och vi för den tid och det besvär det är att sköta hanteringen av kostnaden för oss alla? Det kostar ca 500-600 kr/året så det blir billigt vatten och kostnad för allt.
Vi skulle vilja att nästa granne närmast oss tar över och att vi drar elen vidare till dem med elmätare så vi slipper detta. Eller att de betalar oss något för att vi har allt besvär. Vad anser ni vara rimligt och rätt och vad kan vi göra för att slippa detta?
Det innebär att vi har ett tjutande larm dagligen vid flera tillfällen, det är tydligen känsligt för blåst etc. Vi läser av elförbrukningen för vattenpump, avloppspump och debiterar faktiskt elkostnad till de två andra husen två gånger/året.
Vi byggde huset som mycket unga och brunnen stod redan på vår tomt, då tilltänkt husbyggare gjorde konkurs och tomten såldes var det redan bestämt att de tre husen skulle ta vatten från vår brunn. De två andra husen var färdigställda ca 2 år innan vi byggde vårt hus.
Nu har vi i 35 år haft det så och grannarna slipper allt men betalar endast kwh priset för elen ,medan vi har elmätare i garaget och på husväggen samt besväret med avläsning och maila kostnad till övriga grannar.
Är det rimligt vi ska ha det så här utan att de betalar något för den service de får och vi för den tid och det besvär det är att sköta hanteringen av kostnaden för oss alla? Det kostar ca 500-600 kr/året så det blir billigt vatten och kostnad för allt.
Vi skulle vilja att nästa granne närmast oss tar över och att vi drar elen vidare till dem med elmätare så vi slipper detta. Eller att de betalar oss något för att vi har allt besvär. Vad anser ni vara rimligt och rätt och vad kan vi göra för att slippa detta?
Vad är dit största problem?
Avläsning av elmätaren + mejl eller larmet?
Avläsning av elmätaren + mejl eller larmet?
Det tycker jag inte. Det tar onte lång tid att sköta avläsning + mejla kostnader. Skulle man som grannar börja fakturera allt man gör åt varandra skulle det bli ett tråkigt samhälle.
Men stäng av larmet om den ger falsk larm varje dag och fakturera en schablonkostnad till grannarna om det känns bättre.
Men stäng av larmet om den ger falsk larm varje dag och fakturera en schablonkostnad till grannarna om det känns bättre.
Är det här något som finns registrerat som en samfällighet/gemensamhetsanläggning? Det låter ju inte så. En samfällighetsförening skulle ju normalt reglera hur uttaxeringen ska skötas och vilka avgifter som ska tas ut. Tycker nog det är befogat att ta ut en liten ersättning för jobbet med fakturering och skötsel.
Tänker man lite längre, när ni eller grannarna en gång vill sälja huset, är det ju rätt bra om sånt finns på plats.
Tänker man lite längre, när ni eller grannarna en gång vill sälja huset, är det ju rätt bra om sånt finns på plats.
Vi har servitut på vattnet men inget annat reglerat i något avtal. När problem med vattenpump uppstått har vi lagat/köpt delar och sen har grannarna betalt sin del av reservdelar. Det har funkat eftersom min man är kunnig, vi har i övrigt inte så mycket kontakt med grannarna och maken tycker det är till mer besvär än hjälp att säga till grannar att hjälpa till eftersom de inte kan. Ska lyfta frågan vid nästa avläsning om de kan tänka sig en viss kostnad för skötsel och avläsning.K kindvall skrev:
Om jag inte har fel för mig kan ni begära att det skapas en officiell samfällighet/gemensamhetsanläggning som reglerar det här. Det innebär ju en del kostnader för er allihopa då lantmäteriet ska blandas in.
Kanske en vettig investering för framtiden, då en framtida köpare av något av husen nog vill ha allt på papper om vattentillgången. Servitut om rätten att ta vatten finns uppenbarligen, men inte något om andel av utrustning och skötsel/drift.
Det förekommer ju trådar här om fall då det inte varit reglerade, typ "Vi köpte ett hus och nu vill surgubben till granne inte låta oss använda pumpen" eller "Det flyttade in nya grannar som vill använda vår vattenpump gratis"
Kanske en vettig investering för framtiden, då en framtida köpare av något av husen nog vill ha allt på papper om vattentillgången. Servitut om rätten att ta vatten finns uppenbarligen, men inte något om andel av utrustning och skötsel/drift.
Det förekommer ju trådar här om fall då det inte varit reglerade, typ "Vi köpte ett hus och nu vill surgubben till granne inte låta oss använda pumpen" eller "Det flyttade in nya grannar som vill använda vår vattenpump gratis"
Jag tror inte att det är i ert fördel att skapa en gemensamhetsanläggning. Det handlar om små summor per år och förrättningskostnader är rätt så höga (20 - 30 tkr?)
Hade ni brunn på grannens tomt, hade det stärkt er rätt till brunnen, men inte när brunnen ligger på er tomt. Att få andelstal kan vara en fördel, men de blir nog så att alla betalar lika, och det gör ni redan.
Vad står exakt i servitutet?
Angående extrakostnader för fakturering tänker jag max 50 - 150 kr per år, så 15 - 50 kr per fastighet (ni betalar också er del av administrationskostnader)
Vid reparationer skulle jag räkna med max 100 kr/timme om du inte har egen firma och gör en officiell faktura. Presentera reparationen som totalkostnad i förväg, så att alla är överens om summan. Även där ska ni dela kostnaden över alla fastigheter (inkl er fastighet)
Hade ni brunn på grannens tomt, hade det stärkt er rätt till brunnen, men inte när brunnen ligger på er tomt. Att få andelstal kan vara en fördel, men de blir nog så att alla betalar lika, och det gör ni redan.
Vad står exakt i servitutet?
Angående extrakostnader för fakturering tänker jag max 50 - 150 kr per år, så 15 - 50 kr per fastighet (ni betalar också er del av administrationskostnader)
Vid reparationer skulle jag räkna med max 100 kr/timme om du inte har egen firma och gör en officiell faktura. Presentera reparationen som totalkostnad i förväg, så att alla är överens om summan. Även där ska ni dela kostnaden över alla fastigheter (inkl er fastighet)
Redigerat:
Jag skulle inte försöka debitera för det arbetet. Det blir små summor som dessutom ska deklareras. Jag tror att det uppfattas som sniket av grannarna. Tycker man att det är mycket jobb kan man ju ta in proffs för underhåll på ett tidigare stadium.
Att skapa en formell gemensamhetsanläggning har ni inget att vinna på som jag ser det.
Att skapa en formell gemensamhetsanläggning har ni inget att vinna på som jag ser det.
Gränsen för deklaration går väl runt 900kr per "kund" och år? Dvs mellan privatpersonerD Daniel 109 skrev:
Redigerat:
Nej, då skulle de som sålde småtjänster inte behöva skatta. Men uppdragsgivaren behöver inte lämna in kontrolluppgifter och betala in skatten om lönen är under 1000kr/år. Det ska arbetstagaren göra i det fallet.
Jag tror inte att det löser något att börja ta betalt för de här tjänsterna. Det kan tvärtom skapa större förväntningar på service. Att grannar tycker att ni blir ngn. sorts fastighetskötare för området.
Det vore nog bättre om ni kan få en diskussion med grannarna om att ex. låta detta med att skicka ut räkningar få rotera mellan er, så att alla blir mer delaktiga. Visserligen måste då den som skall sköta årets debitering, komma in och läsa av mätarna hos er.
Att skapa en samfällighetsförening är troligen det enda sättet att få en vattentät formell hantering av förvaltningen, men dels tror jag man måste vara mer än 3 fastigheter, dels kostar det flera 10 000 tals kronor att få lantmäteriet att sätta upp en samfällighetsförening.
Det vore nog bättre om ni kan få en diskussion med grannarna om att ex. låta detta med att skicka ut räkningar få rotera mellan er, så att alla blir mer delaktiga. Visserligen måste då den som skall sköta årets debitering, komma in och läsa av mätarna hos er.
Att skapa en samfällighetsförening är troligen det enda sättet att få en vattentät formell hantering av förvaltningen, men dels tror jag man måste vara mer än 3 fastigheter, dels kostar det flera 10 000 tals kronor att få lantmäteriet att sätta upp en samfällighetsförening.
Vill man skaffa problem så varför inte!
Finns det verkligen något minsta antal medlemmar för en samfällighetsförening?H hempularen skrev:
I nuvarande sammanhanget med låga kostnader kan det ju tyckas vara onödigt att formalisera det då det kostar en del. Går det så går det. Men som det verkar börjar ju både husägare och anläggning nå upp i lite ålder, det är kanske inte så avlägset med försäljningar eller större investeringar.
Som köpare hade jag nog inte varit helt nöjd med vattenförsörjningslösningen "det finns servitut på vatten och den snälle grannen sköter hela anläggningen, kostar bara några hundringar per år". Nästa år säljer kanske TS huset till någon som tittar på den gamla anläggningen, beslutar att hen inte vill investera i något gemensamt, kopplar ur pumpen och sätter upp sin egen anläggning.
