Ikea lanserar husbatteri till solceller
Ikea har under en tid slagit sig in allt mer på solcellsmarknaden, och i dagarna meddelade företaget att de nu även kommer att kunna erbjuda ett batteri till sitt solcellspaket. Det innebär att huset kan lagra överskottsenergi på dagen som sedan kan användas till att hålla lampor och andra tekniska prylar igång även kvällstid.
Batteriets största konkurrent torde i dagsläget vara Teslas variant Powerwall. Men Ikeas modell är mindre och därmed också billigare.
Du kan läsa artikeln här: Ikea lanserar husbatteri till solceller
Batteriets största konkurrent torde i dagsläget vara Teslas variant Powerwall. Men Ikeas modell är mindre och därmed också billigare.
Du kan läsa artikeln här: Ikea lanserar husbatteri till solceller
Jag har solceller på taket. Just nu får jag ungefär lika mycket betalt för mitt överskotts-el som jag betala för tillskottsel från leverantören. Dvs att batterilagring gör absolut ingen som helst ekonomisk nytta. Det jag har som överskott på sommaren kan jag inte lagra till vintern för batterier är inga långtidslager.
Att vara helt självförsörjare på el (s k ö-lösningar) kräver extrem höga investeringar i el-produktion samt lagring. Dä blir frågan relevant om tillverkning av alla de nödvändiga prylarna inte tar mer Co2 än vad man kanske sparar i utrustningens livstid, speciellt i Sveriges ganska Co2-snälla le-produktion.
Ö-lösningar var vanliga på 1880-talet men man insåg snabbt fördelarna i att sammankoppla näten, inte minst genom minskade bränslekostnader alltså minskade utsläpp.
Att vara helt självförsörjare på el (s k ö-lösningar) kräver extrem höga investeringar i el-produktion samt lagring. Dä blir frågan relevant om tillverkning av alla de nödvändiga prylarna inte tar mer Co2 än vad man kanske sparar i utrustningens livstid, speciellt i Sveriges ganska Co2-snälla le-produktion.
Ö-lösningar var vanliga på 1880-talet men man insåg snabbt fördelarna i att sammankoppla näten, inte minst genom minskade bränslekostnader alltså minskade utsläpp.
I Sverige har vi för tillfället ett förmånligt skatteavdrag dom gör det fullständigt oekonomiskt med batterier. De lär inte dyka upp på den Svenska marknaden om inte skatteavdraget försvinner.
Det finns en annan aspekt på batteri/energilagring som egentligen inte enbart har med solceller att göra och det är "snabbladdning" av elbilar. Elnätet klarar inte en snabbladdning men med batteri som buffert går det utmärkt.
3,3 kWh. Det innebär att man kan förbruka 1100 W i tre timmar, förutsatt att batteriet har hunnit laddas fullt ut. Det är väl ungefär en TV, en dator, lite belysning, en cirkulationspump, och laddning av nån telefon, typ.
Låt oss höfta ett elpris om 1:20 per kWh. Det ger alltså el för 3:96. Säg gratisel för fyra spänn per kväll. Detta förutsatt att man förbrukar alltihop och hinner ladda fullt nästa dag.
Över året ger det alltså i allra bästa fall gratisel för ett värde av 1460:-.
Batteriet från Kamprad o Co kostar 3000 GBP. Det ger 31 910:- med dagens växelkurs (valuta.se).
Batteriet måste med andra ord hålla 21,86 år enbart för att betala sig själv.
På det bör man lägga kapitalkostnaden för investeringen men den varierar ju efter vilka förhållanden man har men lås oss säga ynka tre procent nu när räntorna är så låga. Då måste alltså batteriet hålla i minst 22,5 år, enbart för att nå breakeven. Det är alltså först på det 23:e året som batteriet börjar ge vinst.
Vad är livslängden på batteriet? 24 år?
Ärligt talat har jag svårt att tro att batteriet håller mer än 10-15 år.
Exemplet ovan förutsätter att man varje dygn använder all gratisel och dessutom får fulladdat varje dag. Spricker endera så spricker också ekvationen och siffrorna bli ännu sämre.
Missförstå mig inte. Det är absolut kanonbra att man provar nya tekniker och metoder. Men det här är uppenbarligen inte färdigt för den kommersiella marknaden än.
Meddelande till Vattenfall:
Var inte ledsna, jag fortsätter hos er tills vidare.
Låt oss höfta ett elpris om 1:20 per kWh. Det ger alltså el för 3:96. Säg gratisel för fyra spänn per kväll. Detta förutsatt att man förbrukar alltihop och hinner ladda fullt nästa dag.
Över året ger det alltså i allra bästa fall gratisel för ett värde av 1460:-.
Batteriet från Kamprad o Co kostar 3000 GBP. Det ger 31 910:- med dagens växelkurs (valuta.se).
Batteriet måste med andra ord hålla 21,86 år enbart för att betala sig själv.
På det bör man lägga kapitalkostnaden för investeringen men den varierar ju efter vilka förhållanden man har men lås oss säga ynka tre procent nu när räntorna är så låga. Då måste alltså batteriet hålla i minst 22,5 år, enbart för att nå breakeven. Det är alltså först på det 23:e året som batteriet börjar ge vinst.
Vad är livslängden på batteriet? 24 år?
Ärligt talat har jag svårt att tro att batteriet håller mer än 10-15 år.
Exemplet ovan förutsätter att man varje dygn använder all gratisel och dessutom får fulladdat varje dag. Spricker endera så spricker också ekvationen och siffrorna bli ännu sämre.
Missförstå mig inte. Det är absolut kanonbra att man provar nya tekniker och metoder. Men det här är uppenbarligen inte färdigt för den kommersiella marknaden än.
Meddelande till Vattenfall:
Var inte ledsna, jag fortsätter hos er tills vidare.
Väl talat!T Thomas_Blekinge skrev:
Så länge vi inte har ett så stort tillskott av sol- och vindel så att vi får problem att "bli av" med elen samtidigt som den genereras ska vi inte satsa en enda krona på lagring av elen och än mindre subventionera denna lagring. Bättre att lägga resurserna på att få in mer förnybar energi i "hela systemet". Så förutom att de inte bidrar med något vettigt innebär de också en miljöbelastning vid tlilverkningen.
Dessutom gör batterierna betydligt större nytta i t.ex. en bil!
Ja, alldeles för dyrt. De första kunderna får väl kombinera med något annat behov. Någon kanske behöver elbackup till vedpannan eller bara för att det känns bra.
Precis, För om man ska snabbladda en elbil behövs nog mer än 16A huvudsäkringar, vilket kostar rätt mycket. Med batteribuffert borde man klara sig från att säkra upp huvudsäkringen.Kaj Luckmann skrev:
Fast, varför kör man då inte med blybatterier? 2v celler kostar 1500kr/kwh när jag googlade lite snabbt. Visserligen rätt mycket mer underhåll att hålla på med.
Robban: Då har du inte räknat med att slternativet är stt sälja elen. Då blir marginalen än mindre. Dessutom har vi för tillfället ett skatteavdrag på 60öre. Så det är inte i närheten av ekonomiskt.
Läste i någon pressrelease från IKEA att dem just valde bort Sverige som testmarknad för dessa batterier då det var för komplicerat reglerverk för privatpersoner avseende solceller och batterier.
Och att vi även att ar för "billig el" så det går inte att räkna hem batterierna.
Och att vi även att ar för "billig el" så det går inte att räkna hem batterierna.
För enkelhetens skull räknade jag bara på brutto/brutto för elkostnaden men det är mycket möjligt att det blir ännu sämre om man får börja studera in i minsta detalj.D Daniel 109 skrev:
Angående att buffra ström för snabbladdning av elbil:
Frågan är om det går ihop sig ens då?
Alternativet är ju att säkra upp till ex vis 25 A och det kostar om jag minns rätt ett par tusen extra per år. Jag gjorde det själv för ett par år sen eftersom jag tröttnade på att det blev mörkt när jag svetsar grövre gods men jag minns inte den exakta prisskillnaden.
Angående Sveriges låga elpriser:
Ja, jag tänkte också på det som en orsak till att Sverige inte får vara testmarknad.
Men även det att vi dessutom (som jag uppfattar det) har rätt stor andel värme genom effektivare värme (värmepumpar) eller för den delen helt andra energikällor (ved, solvärme) än vad jag tror att man har i en del andra sydeuropeiska länder.
Angående förnyelsebar el och dess kostnader relaterat el från vattenkraftverk respektive kärnkraft så vill jag påpeka följande:
Ur ett samhällsperspektiv är solel, vindel etc faktiskt den dyraste elen vi har. I alla fall så länge vi inte kan lagra den i någon större omfattning och det beror på att vi måste ha vattenkraft/kärnkraft i sådan mängd att samhället fungerar vare sig den förnybara kraften fungerar för dagen eller inte.
Dvs vatten/kärnkraften måste vara fullt utbyggd vare sig det är en vindstilla mulen dag eller en blåsig dag men mycket sol. Men den senare står både vatten och kärnkraft stilla men den fasta kostnaden för full kapacitet finns där i alla fall.
Med andra ord behövs det betydliga insatser på att åstadkomma billig energilagring i stor skala men jag kan inte förstå varför kreti och pleti ska behöva stå för den kostnaden, i alla fall inte så länge kalkylen är så dålig som i mina beräkningar här ovan.
Redigerat:
Den är inte så dålig. Den är mycket sämre.
Det kommer troligen alltid va miljömässigt bättre att vara ansluten till elnätet.
Så enda anledningen /risken att det blir en massprodukt är att elbolagen forsätter höja nätavgifterna. Och att det kommer system som gör att man blir helt oberoende av nätet.
Så enda anledningen /risken att det blir en massprodukt är att elbolagen forsätter höja nätavgifterna. Och att det kommer system som gör att man blir helt oberoende av nätet.
Men sen finns det ju andra länder än Sverige. T ex i Schweiz där jag bor, i Jura, (det är regionalt uppdelat vem elen kommer ifrån), har leverantören BKW just chocksänkt till 4 cts / kWh, från 12.T Thomas_Blekinge skrev:
Där man betalar ca 24 cts /kWh
(1 centime= ca 8-9 öre, beroende på aktuell kurs)
I ett sånt läge är det inte så intressant att sälja sin el.
Tillyttermeravisso så anser jag inte IKEAs variant billigare. I inköp ja men i peng per kWh, nää.
IKEA: 3'000 £ för 3.3 kWh = 909 £ / kWh
Tesla 5'900 £ för 14 kWh = 421 £ / kWh
Redigerat:
