Vellinge kommun tvingar husägarna...
Vellinge kommun tvingar husägarna att ge bort en bit av deras mark eller få nekade bygglovsansökningar + att husägarna måste betala marköverföringen. Vad tycker forumiterna om kommunens agerande?
http://centrumforrattvisa.se/nyhete...v-tvingades-skanka-mark-till-vellinge-kommun/
http://centrumforrattvisa.se/nyhete...v-tvingades-skanka-mark-till-vellinge-kommun/
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 158 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 158 inlägg
Hur då??H huggan skrev:
Ytterligare ett bevis på inkompetenta tjänstemän/politiker i små kommuner. Att inte ta reda på vad som gäller.N Napster skrev:
Köpa marken har kommunen nästan alltid rätt till, men det ska göras på rätt sätt.
Jag läste dokumenten som var underlag.
Problemet som kommunen "löste", var att det finns en detaljplan som föreskriver att vissa ytor skall användas som gatumark. Gatumarken ligger då på redan existerande fastigheter.
Eftersom fastigheterna på det här viset strider mot detaljplanen, så får kommunen inte bevilja bygglov, fastigheten är ju totalt sett regelvidrig.
Dvs. det måste ske ett överlåtande av mark till kommunen, för att det skall gå att bygga något.
Problemet är då frågan om vem som skall betala för den överföringen. principen är ju att den som "tjänar" på en fastighetsreglering skall betala förrättningskostnaden, och betala för marken man då får genom förrättningen.
Men här har ju även fastighetsägaren gjort en stor vinst iom. förrättningen. Fastighetsägaren blir därmed ägare till en fastighet som får bebyggas. Innan förrättningen så får tomten per definition inte bebyggas. Skulle kommunen beviljat bygglov, så hade länstyrelsen rivit upp det.
Jag vet inte hur sådant här brukar hanteras när nya områden skall exploateras.
Problemet som kommunen "löste", var att det finns en detaljplan som föreskriver att vissa ytor skall användas som gatumark. Gatumarken ligger då på redan existerande fastigheter.
Eftersom fastigheterna på det här viset strider mot detaljplanen, så får kommunen inte bevilja bygglov, fastigheten är ju totalt sett regelvidrig.
Dvs. det måste ske ett överlåtande av mark till kommunen, för att det skall gå att bygga något.
Problemet är då frågan om vem som skall betala för den överföringen. principen är ju att den som "tjänar" på en fastighetsreglering skall betala förrättningskostnaden, och betala för marken man då får genom förrättningen.
Men här har ju även fastighetsägaren gjort en stor vinst iom. förrättningen. Fastighetsägaren blir därmed ägare till en fastighet som får bebyggas. Innan förrättningen så får tomten per definition inte bebyggas. Skulle kommunen beviljat bygglov, så hade länstyrelsen rivit upp det.
Jag vet inte hur sådant här brukar hanteras när nya områden skall exploateras.
Det är ju inte helt snyggt gjort av kommunen, men jag tror det nog har att göra med okunskap från kommunens sida än ren sniket beteende.
Det man missar från kommunens sida, och även hempularen ovan, är att det här handlar om allmän plats utlagd med enskilt huvudmannaskap. Vid enskilt huvudmannaskap löses markåtkomsten genom bildande av gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (tror det är PBL 6:1 som anger detta).
I aktuellt fall så finns det redan en bildad gemensamhetsanläggning, marken är alltså redan upplåten till en sådan, och planen är därmed genomförd. Varför fastigheten redan från början stämde med detaljplan, någon marköverföring var aldrig nödvändig.
Handlar det däremot om allmän plats med kommunalt huvudmannaskap gäller att kommunen har rätt att lösa marken, och fastighetsägaren har rätt att begära marken inlöst. Med sådana förutsättningar kan inte kommunen bevilja bygglov om fastigheten innehåller allmän plats med kommunalt huvudmannaskap (finns vissa brasklappar genom s.k. liten avvikelse, men det bortser jag från, inte aktuellt i detta fall ändå).
Kollade även igenom centrum för rättvisas handlingar. Det föreligger lite felaktigheter där, eller definitionssvårigheter kanske man kan uttrycka det. I aktuellt fall skulle nog ersättningen bli väldigt låg för marken i fråga. Eftersom den redan var upplåten till en gemensamhetsanläggning, och har redan fått ersättning för den upplåtelsen sedan tidigare. Hade det däremot handlat om en regelrätt inlösen av allmän plats med kommunalt huvudmannaskap gäller expropriationslagens regler. Ersättning ska utgå med den marknadsvärdeminskning som fastigheten lider med anledning av förlorandes av marken, plus 25 %. Särskilt viktigt här är regeln i ExL 4 kap 3a §, som säger att om det handlar om allmän plats så ska marken ersättas som om den vore det den var innan den blev utlagd som allmän plats första gången (allmän platsmark har inget marknadsvärde).
Slutligen kan väl sägas att fastighetsägarnas krav om att få marken överförd tillbaka igen aldrig kommer ske. Dels kan man inte göra det genom fastighetsreglering, en sådan går inte "att backa", om det inte föreligger domvilla eller andra extra ordinära kan användas. För att marken ska kunna återföras krävs att detaljplanen ändras och remsorna som överförts till kommunens gatufastighet läggs ut som kvartersmark, vilket är föga troligt. För även om en fastighet kan innehålla allmän plats vid enskilt huvudmannaskap, så är det knappast att anse som lämpligt att för över mark med allmän plats till en enskild fastighet. Det finns ju ingen nytta med marken för en enskild fastighet.
Det blev visst ett litet långt inlägg. Jag har följt de här händelser under lång tid, och det förekommer felaktigheter lite var stans. Både hos kommunen, fastighetsägare och nu centrum för rättvisa.
Men det ska bli intressant att se om det går upp till domstol. Jag kan ju avrunda med att säga att det aldrig prövats om en enskild fastighet kan innehålla allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Det som talar för det är hur lagtexten och doktrinen säger att bör vara.
Det man missar från kommunens sida, och även hempularen ovan, är att det här handlar om allmän plats utlagd med enskilt huvudmannaskap. Vid enskilt huvudmannaskap löses markåtkomsten genom bildande av gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (tror det är PBL 6:1 som anger detta).
I aktuellt fall så finns det redan en bildad gemensamhetsanläggning, marken är alltså redan upplåten till en sådan, och planen är därmed genomförd. Varför fastigheten redan från början stämde med detaljplan, någon marköverföring var aldrig nödvändig.
Handlar det däremot om allmän plats med kommunalt huvudmannaskap gäller att kommunen har rätt att lösa marken, och fastighetsägaren har rätt att begära marken inlöst. Med sådana förutsättningar kan inte kommunen bevilja bygglov om fastigheten innehåller allmän plats med kommunalt huvudmannaskap (finns vissa brasklappar genom s.k. liten avvikelse, men det bortser jag från, inte aktuellt i detta fall ändå).
Kollade även igenom centrum för rättvisas handlingar. Det föreligger lite felaktigheter där, eller definitionssvårigheter kanske man kan uttrycka det. I aktuellt fall skulle nog ersättningen bli väldigt låg för marken i fråga. Eftersom den redan var upplåten till en gemensamhetsanläggning, och har redan fått ersättning för den upplåtelsen sedan tidigare. Hade det däremot handlat om en regelrätt inlösen av allmän plats med kommunalt huvudmannaskap gäller expropriationslagens regler. Ersättning ska utgå med den marknadsvärdeminskning som fastigheten lider med anledning av förlorandes av marken, plus 25 %. Särskilt viktigt här är regeln i ExL 4 kap 3a §, som säger att om det handlar om allmän plats så ska marken ersättas som om den vore det den var innan den blev utlagd som allmän plats första gången (allmän platsmark har inget marknadsvärde).
Slutligen kan väl sägas att fastighetsägarnas krav om att få marken överförd tillbaka igen aldrig kommer ske. Dels kan man inte göra det genom fastighetsreglering, en sådan går inte "att backa", om det inte föreligger domvilla eller andra extra ordinära kan användas. För att marken ska kunna återföras krävs att detaljplanen ändras och remsorna som överförts till kommunens gatufastighet läggs ut som kvartersmark, vilket är föga troligt. För även om en fastighet kan innehålla allmän plats vid enskilt huvudmannaskap, så är det knappast att anse som lämpligt att för över mark med allmän plats till en enskild fastighet. Det finns ju ingen nytta med marken för en enskild fastighet.
Det blev visst ett litet långt inlägg. Jag har följt de här händelser under lång tid, och det förekommer felaktigheter lite var stans. Både hos kommunen, fastighetsägare och nu centrum för rättvisa.
Men det ska bli intressant att se om det går upp till domstol. Jag kan ju avrunda med att säga att det aldrig prövats om en enskild fastighet kan innehålla allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Det som talar för det är hur lagtexten och doktrinen säger att bör vara.
Nu har kommunen slutat med det, så i det stora hela är frågan inte aktuell längre.N Napster skrev:
Men problemet i Vellinge är egentligen att deras politiker är helt galen. Ger bort mark till kompisar, tar mark från andra, får utomordentligt bra betalt ( https://www.metro.se/artikel/så-mycket-tjänar-din-politiker-xr ).
Bor man i Vellinge är man själv delansvarig för vem som styr.
Sen har Vellinge andra fördelar, iallafalll förr, när Holm var kung/borgmästare.
Det anmäldes till kommungranskarna, men de visade inget intresse då det begav sig. Därför jag vände mig till Sydsvenskan (jag är alltså källan till att det kom upp till ytan från första början).
Jag var kallad som vittne i domen som i dag kungjordes av Malmö Tingsrätt. Vellinge kommun fälls för tvång och förpliktas betala skadestånd på knappa 80 000 kronor. Tänkte det kunde vara intressant för er som kommenterat att veta vad som hänt.
I domen satt tre juristdomare, alltså inte det vanliga med nämndemän. Får se vad som händer nu, domen vinner laga kraft 8 oktober.
I domen satt tre juristdomare, alltså inte det vanliga med nämndemän. Får se vad som händer nu, domen vinner laga kraft 8 oktober.
