Infiltration, markbädd eller minireningsverk?

[rsa]

Vi har två hus bredvid varandra på två separata tomter. Ena huset har en 10år gammal infiltrationsbädd och det andra huset blir klart i sommar och behöver ett helt ny avloppsanläggning. Marken är ganska lerig och det är på gränsen att infiltration fungerar.

Vi kan ev. få tillstånd till att bygga om infiltrationsbädden till två hushåll, men nya anläggningar ska enligt kommunen vara slutna markbäddar eller minireningsverk.

Vad ska man välja? Livslängd på de olika lösningarna, pris, underhållning?

 

[Claes Sörmland]

Vad innebär att det är på gränsen att infiltration fungerar? Har det varit problem med nuvarande anläggning?

Om den har fungerat bra och kommunen godkänner infiltration så är det troligen den enklaste och mest robusta lösningen. Inga pumpar som kan gå sönder och liknande. Dessutom billig att anlägga. Livslängden är ofta mycket lång om det inte finns problem med markförhållandena (tät jord eller högt grundvatten).

Sluten markbädd är ett sämre alternativ jämfört med infiltration. Det faktum att den är tät ger syresättningsproblem jämfört med infiltration vilket ökar risken för igenkloggning. Anläggningskostnaden är högre och sandvolymen är begränsad så att fosforreduktionen är lägre. Kommunen lär därför efterfråga fosforavlastning via fällning i slamavskiljaren eller via polonitfilter. Och dessa polonitfilter har varit en sorgerlig historia vad gäller driftsäkerhet. När den nya avloppsförordningen träder ikraft så kan markbädd utan fosforavlastning tänkas godkännas (om fastigheten ligger på rätt plats).

Vad gäller minireningsverk så finns det så många olika varianter. Ju fler pumpar de har desto mer underhåll lär de kräva. Fosforrening sker med fällning eller ibland polonit. Poloniten lär inte fungera bättre för att den är integrerad i ett minireningsverk.

 

[rsa]

Inga problem med nuvarande anläggning (infiltration) i 9 år. Nu har dock bortre delen av spridarröret kläggat igen. Jag har inte hunnit undersöka varför ännu, eventuellt slamflykt från trekammarbrunnen. Kanske går det att spola rent... Den består av FANN-moduler och en sandbädd på 8*5 meter vid sidan om modulerna. Typritning från FANN efter perkulationstest.

Jag skickade in prover på jorden till FANN på den "nya" tomten och då fick jag tillbaka att de rekommenderar markbädd (LTAR < 10). Även här 5x8 meter sandbädd under IN-DRÄN-modulerna så jag antar att en del kommer infiltreras och resterande leds iväg via dräneringsrör.

 

[Claes Sörmland]

Då verkar det som att infiltration är kört.

Om du bygger en markbädd försök att undvika slutna sådana. Kommuner gillar ibland slutna markbäddar eftersom de har ett definierat utlopp där man kan ta prover. Men plastningen av markbädden leder till att syre inte kan ta sig in i bädden från sidorna. Konstruktionen blir således helt beroende av att syre tar sig in genom dräneringsrören under bädden - en känslig konstruktion som ökar risken för igenslamning.

 

[rsa]

Aha! Tack för tipset Claes Sörmland! En av entreprenörerna som vi pratat med har offererat sluten markbädd...

 

[rsa]

Någon mer som kan hjälpa till med fler fördelar/nackdelar mellan markbädd och reningsverk? Jag har pratat med flera entreprenörer och blir inte klokare av det. Vissa säger att markbädden är överlägset bäst och andra säger att minireningsverk är rätt väg att gå i dag... Suck

 

[rsa]

Jag skickade in nya jordprover till FANN. Ett par hål runt min befintliga infiltration (1,4 m ner i marken) och tre hål på en annan del av tomten (runt 0,6 m ner i marken). Fick tillbaka att alla prover visar LTAR-värde på 20-25. Vågar man lita på det och anlägga en ren infiltration? Jag har pratat med några entreprenörer men de är ovilliga att lämna garanti på infiltrationslösningar

 

[xLnT]

Då verkar det som att infiltration är kört.

Om du bygger en markbädd försök att undvika slutna sådana. Kommuner gillar ibland slutna markbäddar eftersom de har ett definierat utlopp där man kan ta prover. Men plastningen av markbädden leder till att syre inte kan ta sig in i bädden från sidorna. Konstruktionen blir således helt beroende av att syre tar sig in genom dräneringsrören under bädden - en känslig konstruktion som ökar risken för igenslamning.

Finns detta dokumenterat någonstans, jag håller på och för diskussioner med vår kommun som vill att vi anlägger en sluten bädd, medans jag tycker det är larvigt i vår lerjord som i princip är tät med blålera. Jag visar gärna på det du säger, om det finns dokumenterat nånstans.

 

[Claes Sörmland]

Finns detta dokumenterat någonstans, jag håller på och för diskussioner med vår kommun som vill att vi anlägger en sluten bädd, medans jag tycker det är larvigt i vår lerjord som i princip är tät med blålera. Jag visar gärna på det du säger, om det finns dokumenterat nånstans.

Sidan 103 beskriver hur luftning av markbäddar och infiltrationer fungerar, från 1985:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Jag hittar inte en länk till en PDF just nu. Relevant avsnitt:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[xLnT]

Sidan 103 beskriver hur luftning av markbäddar och infiltrationer fungerar, från 1985:


[bild]

Jag hittar inte en länk till en PDF just nu. Relevant avsnitt:

[bild]

Känns som ett svagt argument att lägga fram till kommunen. Vi har blålera som är väldigt tät, lär ju vara likställt med duk ur syresättningsaspekt.
Men tack för att du tog dig tid att leta upp informationen.

 

[rsa]

Finns detta dokumenterat någonstans, jag håller på och för diskussioner med vår kommun som vill att vi anlägger en sluten bädd, medans jag tycker det är larvigt i vår lerjord som i princip är tät med blålera.

Om ni har tät blålera (lerjord) kommer infiltration inte att fungera. Då är det "sluten bädd"-konstruktion eller reningsverk som gäller. Varför vill kommunen att ni ska ha en sluten bädd? är det borrade vattenbrunnar nära?

Efter år av research blev det till slut ett reningsverk för oss. Normalt skickar man ut det renade vattnet efter reningsverket i ett dike, men vi har istället en infiltration av det renade vattnet. Har fungerat felfritt i ett år nu

 

[xLnT]

Om ni har tät blålera (lerjord) kommer infiltration inte att fungera. Då är det sluten bädd eller reningsverk som gäller.

Efter år av research blev det till slut ett reningsverk för oss. Normalt skickar man ut det renade vattnet efter reningsverket i ett dike, men vi har istället en infiltration av det renade vattnet. Har fungerat felfritt i ett år nu

Vi hade tänkt infiltrera genom en markbädd, men tycker det känns så otroligt onödigt att betala 10-15k för en gummiduk när vi har blålera runt bädden. Speciellt då kommunens enda argument är "för att vi har bestämt det" och för att "det finns risk för vattengenomträngning i bädden".

Minireningsverk är inget för oss, det ger inget mervärde för merkostnaden.

Jag vill hitta den billigaste färdiga täta markbädden på burk, som 4evergreen tex säljer http://www.xn--markbddpburk-kcbr.se/

 

[rsa]

@xLnT

https://www.byggahus.se/forum/threads/4evergreen-kompakt-markbaedd-nagra-erfarenheter.318510/

 

[xLnT]

@xLnT

[länk]

Jepp, den är läst

 

[Claes Sörmland]

Känns som ett svagt argument att lägga fram till kommunen. Vi har blålera som är väldigt tät, lär ju vara likställt med duk ur syresättningsaspekt.
Men tack för att du tog dig tid att leta upp informationen.

Håller med om att det är ett svagt argument. Utgångspunkten i svensk standard är en öppen markbädd, det beskrivs i Naturvårdsverkets gamla allmänna råd. Anledningen till detta är att det ansågs som värdefullt om en del av vattnet infiltrerade i bäddens botten (inte aktuellt för dig med blålera). De råden är tillbakadragna idag för att inte hindra den fria marknadens utveckling av alternativ till traditionell infiltration och markbäddar men de är de facto standard för hur dessa anläggs. Sluten markbädd tas upp som ett undantagsfall i dessa råd om man behöver skydda omgivande miljö (tänk dricksvattenbrunn bredvid):



Andra skäl till tät markbädd:

- Det krävs för att kunna koppla på efterföljande polonitfilter.
- Det ger en provtagningsmöjlighet på utgående renat vatten.
- Det möjliggör en bädd i ett väldigt sankt område med stora mängder inträngade vatten.

Varje reningsanläggning ska anpassas till platsens förutsättningar så generella kommunala riktlinjer är inget argument.

I det tredje fallet så får man tänka sig så stora mängder vatten att markbäddens dräneringsledningar ligger under grundvattenytan och därmed dränerar et större område på vatten. Det kommer således kontinuerligt att rinna vatten ut bädden under delar av året vilken kan förstöra den (materialtransport och underminering). Men då är nog en bättre lösning att höja upp bädden för att skydda den mot vattnet (eventuellt pumpa avloppsvatten till den för spridning) eller anlägga avskärande dränering bredvid bädden istället för att göra den sluten.

Här kan du läsa själv hur Naturvårdsverket föreslog att man anlägger markbäddar: https://www.google.com/url?sa=t&rct...ggningar.pdf&usg=AOvVaw0uOeS0qdv41Myp2ZxIpHLC