Låta exfrun utnyttja fritidshus
Har ett dilemma som jag undrar hur jag ska hantera juridiskt och mänskligt. Kanske har någon här varit i liknande situation, eller kan ge råd ändå?
Jag och min fru håller på att skilja oss. Vi har två barn i tidiga tonåren. Jag har betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än min fru efter skiljsmässan. Min tanke är att ta över vårt fritidshus i skärgården, ett hus barnen älskar och där vi har många vänner. Vi får huset värderat av mäklare så jag tar över det på så nära marknadspris vi kan komma fram till.
Jag och blivande exfrun funderar nu på om vi kan skriva någon form av överenskommelse där hon kan få förfoga över huset några veckor per år, trots att jag äger det och är ansvarig för drift och underhåll. Jag kommer ändå inte att vara där, och det kommer göra att barnen kan vara där fler veckor varje sommar.
Jag tror in te att ett muntligt avtal är så klokt eftersom det kan leda till missförstånd längre fram. Tror också att det behöver finnas tydliga begränsningar om hur länge överenskommelsen gäller (till barnen är myndiga tex), hur många veckor per år, hur vi kommer överens om tider etc.
Har någon av er erfarenhet av den här situationen, eller liknande och kan ge goda råd?
Jag och min fru håller på att skilja oss. Vi har två barn i tidiga tonåren. Jag har betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än min fru efter skiljsmässan. Min tanke är att ta över vårt fritidshus i skärgården, ett hus barnen älskar och där vi har många vänner. Vi får huset värderat av mäklare så jag tar över det på så nära marknadspris vi kan komma fram till.
Jag och blivande exfrun funderar nu på om vi kan skriva någon form av överenskommelse där hon kan få förfoga över huset några veckor per år, trots att jag äger det och är ansvarig för drift och underhåll. Jag kommer ändå inte att vara där, och det kommer göra att barnen kan vara där fler veckor varje sommar.
Jag tror in te att ett muntligt avtal är så klokt eftersom det kan leda till missförstånd längre fram. Tror också att det behöver finnas tydliga begränsningar om hur länge överenskommelsen gäller (till barnen är myndiga tex), hur många veckor per år, hur vi kommer överens om tider etc.
Har någon av er erfarenhet av den här situationen, eller liknande och kan ge goda råd?
Bra att du tänker på ungarna i första hand. För att kunna råda behöver man nog känna er relation eller i vart fall hur frun är som person. Det jag tänker är att om det är en mindre ansvarsfull människa är att den skötsel som det innebär med ett fritidshus inte görs. Allt som växer behöver hållas efter, så att ta upp den punkten och avtala om något är nog vettigt att inkludera. Så slipper du slå tre veckor långt gräs. Exempelvis.
Jag tror att ett hyresavtal med ex. 5 års löptid. Eller så länge ni vill att det här förfarandet skall bestå är bäst. Med tanke på syftet med avtalet så är det kanske lämpligt att skriva in en symbolisk hyra. Det måste betalas någon form av hyra, annars är det inte ett giltigt hyresförhållande. man kan skriva att det gäller ex. 3v under perioden 1 jun - 20 Aug.
Det som troligen är svårast att specificera oavsett upplåtelseform, är att speca vilka veckor det gäller. Antingen specar man veckorna för alla åren direkt i avtalet, eller så får man ha ngn. sorts årlig förhandling. Att ha rörliga veckor har många fördelar för semesterplaneringen för båda parter, men ger stor risk för konflikter.
Jag skulle nog också vilja ha någon rimlig uppsägningsklausul i avtalet. Om förhållandet går in i någon form av krigstillstånd, så finns ju risken att exet börjar baktala dig inför alla vänner ni har där ute, börjar "underhålla" huset "visst är det snyggt med 70-tals orange köksluckor...", eller någon annan krigshandling.
För att minimera konfliktrisken skulle jag inte införa några krav på underhåll eller andra motprestationer mot exet. Alltså klipper hon inte gräset, så skall du inte förvänta dig det heller, en källa till konflikt mindre. Utan se det just för vad det är, arrangemanget är till för att barnen skall kunna vistas med sin mamma på det älskade sommarstället.
Om förfarandet dessutom fungerar bra, och ni lyckas behålla en rimlig vänskapsrelation, så skulle jag nog dessutom förlänga avtalet även när barnen blivit myndiga, detta är troligen ett ställe som även exet älskar.
Det som troligen är svårast att specificera oavsett upplåtelseform, är att speca vilka veckor det gäller. Antingen specar man veckorna för alla åren direkt i avtalet, eller så får man ha ngn. sorts årlig förhandling. Att ha rörliga veckor har många fördelar för semesterplaneringen för båda parter, men ger stor risk för konflikter.
Jag skulle nog också vilja ha någon rimlig uppsägningsklausul i avtalet. Om förhållandet går in i någon form av krigstillstånd, så finns ju risken att exet börjar baktala dig inför alla vänner ni har där ute, börjar "underhålla" huset "visst är det snyggt med 70-tals orange köksluckor...", eller någon annan krigshandling.
För att minimera konfliktrisken skulle jag inte införa några krav på underhåll eller andra motprestationer mot exet. Alltså klipper hon inte gräset, så skall du inte förvänta dig det heller, en källa till konflikt mindre. Utan se det just för vad det är, arrangemanget är till för att barnen skall kunna vistas med sin mamma på det älskade sommarstället.
Om förfarandet dessutom fungerar bra, och ni lyckas behålla en rimlig vänskapsrelation, så skulle jag nog dessutom förlänga avtalet även när barnen blivit myndiga, detta är troligen ett ställe som även exet älskar.
Måste ni verkligen ha ett avtal då? Jag tänker mig att det det vore enklare att lösa detta årligen. Dvs. hon varje vår hör av sig och frågor vilka veckor som är lediga och om hon får låna/hyra stugan en vecka eller två. Precis som om det vore utlåning/uthyrning av stugan till vilken kompis som helst. Då har du inte bundit upp dig i något utan kan när som helst säga nej om du tycker att det inte fungerar.
Skulle ni ha ett avtal som sträcker sig över längre tid och det börja gnissla mellan er så kanske det inte känns så kul för dig om hon då ändå kommer och hävdar sin rätt att vara där enligt avtalet trots att ni inte längre är vänner.
Skulle ni ha ett avtal som sträcker sig över längre tid och det börja gnissla mellan er så kanske det inte känns så kul för dig om hon då ändå kommer och hävdar sin rätt att vara där enligt avtalet trots att ni inte längre är vänner.
Jag förstår TS. Om det blir en traditionsenlig utlåning, så kan det ge en oönskad känsla av "samägande", och framförallt om planen är att detta bara skall gälla några år nu, så ökar nog risken för en rejäl krigsförklaring det år när TS inte längre vill ha exfrun i huset.
Det finns ju faktiskt en finess med avtal då. För det handlar inte om hur TS känner sig över att exet är där, utan om hur barnen känner det. Dvs. om exet har avtalsenlig rätt att nyttja stugan under vissa villkor, så kan det vara en faktor som gör att man lägger lite band på sig i en hetsig diskussion.Stuff skrev:
En dag kommer en av er/båda att träffa en ny partner, betänk innan hur det eventuellt kommer att påverka situationen. Hur ställer du dig exempelvis till att hennes nya partner följer med och bor i stugan två veckor, eller att din nya partner blir skogstokig över att ditt ex fortfarande har möjlighet att nyttja stugan? Tänk igenom lite olika möjliga scenarion och försök ta fram ett avtal som känns rimligt efter vad du / ni kommer fram till.
Medlem
· Västernorrland
· 10 278 inlägg
det enklaste är nog ett vanligt hyresavtal så hon är som vilken hyresgäst som helst de veckorna det handlar om. Sen står det ju dig fritt om du tar 5000kr eller 1kr för det. Det viktigaste både för henne och dig är nog att det finns ett avtal för den aktuella perioden som med vilket semesterboende som helst. Då är det nog mycket enklare att hantera en skada orsakad av henne eller vad som helst, även mot försäkringsbolagen antar jag.
Medlem
· Västernorrland
· 10 278 inlägg
men nu är det ju inte barnen som ska låna huset utan exfrun som då blir som vilken person som helst rent juridiskt. Om barnen är så stora så de kan vara där själv så blir det ju som sagt en sak mellan barn och föräldern som äger huset.
Jag tänker att det bästa är att formulera det som att barnen får nyttja stugan enligt överenskommelse med dig och de får ta med sin mamma och eventuell ny partner till henne? Då funkar avtalet även när barnen blir äldre och vill använda den själva med sina framtida familjer.
Annars blir det som vår sommarstuga, där vi numera grillar korv ett par gånger om året, eftersom morsan inte ville låta oss bygga en gäststuga så att vi kunde vara där tillsammans, utan menade att vi kunde bädda på golvet i storstugan...
Annars blir det som vår sommarstuga, där vi numera grillar korv ett par gånger om året, eftersom morsan inte ville låta oss bygga en gäststuga så att vi kunde vara där tillsammans, utan menade att vi kunde bädda på golvet i storstugan...
Hej Saltis, välkommen till Bygga Hus-forumet!
Jag skall försöka beskriva hur mina svärföräldrar löste en liknande situation.
Efter ett långt äktenskap med två barn, som hunnit bli vuxna, gick svärföräldrarna skilda vägar.
Mannen hade naturligtvis bättre ekonomi med pension och sånt, kvinnan fick det ganska knapert.
Fritidshuset var till stor del ett självbygge, och några lån fanns inte.
De gjorde en överenskommelse, muntlig eller skriftlig vet jag inte, att de skulle disponera stugan vart annat år.
Så när döttrarna och svärsönerna och barnbarnen kom och firade sommarlov och badade och fiskade, var det vart annat år mormor, vart annat år morfar som kom ut och var med i familjelivet.
Döttrarna, som alltså var vuxna, stod för drift och underhåll, genom att sätta av en tusenlapp var i månaden till ett gemensamt konto.
Det hela fungerade förvånansvärt bra och friktionsfritt. Min svåger och jag fixade med målning och reparationer medan ungarna lekte och badade, och damerna pressade i solen
Så småningom så överlät de gamla stugan till döttrarna. Faderns andel fick de som gåva, och modern, som hade det knackigt fick betalt en slant, kanske taxeringsvärdet.
Nu när de gamla har gått bort har vi stugan kvar som "släktgård" och barn, barnbarn och barnbarnsbarn till de gamla ses ofta i stugan vid påsk, midsommar och under fruntimmersveckan
Jag skall försöka beskriva hur mina svärföräldrar löste en liknande situation.
Efter ett långt äktenskap med två barn, som hunnit bli vuxna, gick svärföräldrarna skilda vägar.
Mannen hade naturligtvis bättre ekonomi med pension och sånt, kvinnan fick det ganska knapert.
Fritidshuset var till stor del ett självbygge, och några lån fanns inte.
De gjorde en överenskommelse, muntlig eller skriftlig vet jag inte, att de skulle disponera stugan vart annat år.
Så när döttrarna och svärsönerna och barnbarnen kom och firade sommarlov och badade och fiskade, var det vart annat år mormor, vart annat år morfar som kom ut och var med i familjelivet.
Döttrarna, som alltså var vuxna, stod för drift och underhåll, genom att sätta av en tusenlapp var i månaden till ett gemensamt konto.
Det hela fungerade förvånansvärt bra och friktionsfritt. Min svåger och jag fixade med målning och reparationer medan ungarna lekte och badade, och damerna pressade i solen
Så småningom så överlät de gamla stugan till döttrarna. Faderns andel fick de som gåva, och modern, som hade det knackigt fick betalt en slant, kanske taxeringsvärdet.
Nu när de gamla har gått bort har vi stugan kvar som "släktgård" och barn, barnbarn och barnbarnsbarn till de gamla ses ofta i stugan vid påsk, midsommar och under fruntimmersveckan
Jag tänkte också att det ska vara barnen som använder stugan, och mamman som får följa med. Och jag skulle undvika avtal om det inte blir en del i bodelningen.
Medlem
· Västernorrland
· 10 278 inlägg
Fast är barnen omyndiga och det är barnen som disponerar huset så får man ju betala allt som händer som husägare. Om exfrun använder det enligt en uppgörelse eller avtal så får ju hon stå för fiolerna vid ev händelse.
