Arkitekten kontra Byggnadskonstruktören.
OBS: Tråden fokuserar på Privatbostad, enfamiljshus: Ej offentlig byggnad
Jag är tillbaka och har lite tankar och funderingar som jag har samlat på mig sedan jag skapade tråden; Vem godkänner huset / ritningar ? som ni hittar i samma avdelning som denna tråd. Kort och gott så är svaret att Byggnadskonstruktören godkänner ritningen som Arkitekten tagit fram... men nu är ju saker inte så enkelt för annars skulle inte denna tråd skapas.
På senare tid har jag både kommit underfund med och tagit beslut om att jag vill designa, konstruera och bygga ett hus. Detta arbete tar jag mycket seriöst vilket betyder att jag måste mer- utbilda mig vilket kommer ske i egen regi och i linje med den utbildning som återfinns i Bygg och Anlägg på gymnasiet. Jag avslutade Komvux nu i vår och därifrån har jag med mig Matte A, Fysik A och Kemi A som har värde för mitt framtida arbete
Till historien hör det till att jag utbildade mig som snickare i Norge i mitten av 90-talet. Där ingick det att lära sig ritning, ritningsläsning, föreskrifter och normer eller praxis, även kallad standarder. Den svenska utbildningen (Bygg och Anlägg) påminner om denna men efter min Gymnasiala utbildning (Komvux) så vågar jag påstå att det finns skillnader, men ta inte det som ett kvalitativt uttalande utan som ett antagande.
Jag läste genom Skolverkets examensmål för Bygg och Anlägg och där nämns inget om att en eleven ska kunna iklä sig Arkitektens roll även om den tillsammans med utbildningen och erfarenhet skulle kunna göra detta, så som jag ser det. Nå väl, låt oss gå vidare till det faktum att Arkitekt inte är en skyddad titel, alltså vem som helst kan kalla sig Arkitekt och har denna definition:
Vidare så har vi Byggnadskonstruktör eller bara Konstruktör:
Det skiljer även mellan kommuner och deras praxis och krav till att Arkitekten använder sig av Byggnadskonstruktör innan dokumenten lämnas över för inspektion inför bygglov.
Jag letar lite på nätet om Byggnadskonstruktör och hittar en mycket trevlig artikel som heter; Så här vill jag arbeta, tar med lite text från den.
Fråga: Därför går mina tankar så här: Om jag som Arkitekt innefattar standarder, beräkningar, föreskrifter och korrekt dimensionering och då antingen genom beräkningar eller ett godkänt system så som Masonite Beams AB & Byggma ASA (Norge) (dessa två samarbetar) använder för sina Passiv hus. Jag inkluderar fasadritning, planritning, situationsritning, sektionsritning och detaljritning / tekniskt ritning, är det inte då rimligt att jag är Byggnadskonstruktören ?
Även om jag har stor förståelse för husbyggande och har både byggt hus (1) och renoverat olika delar i hus så anser jag personligen att rollen som arkitekt och konstruktör ligger på en högre nivå än den jag har genom att vara snickare. Därför har jag samlat ihop material som kommer att bli en början på min mer utbildning.
1. Liber Bygg 360 serien, Liber Ellära och Liber VVS och Fastighet 360 serien - dessa
används inom Bygg och Anlägg på Gymnasiet.
2. Boverket: Bygg och Konstruktionsregler, Plan och Byggförordning.
3. AMA Hus 14, AMA RA Hus 14 och AMA Mera Hus 14. ("Byggbibeln")
4. AMA VVS och Kyl - kommer ta hem.
5. AMA EL - kommer ta hem.
6. Teknikhandboken: Boken omfattar all form av plåtarbete på hus. - Initiativet till denna
handbok togs av Plåt & Ventföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges
plåtslageriföretag.
7. Plan- och byggförordning (2011:338)
8. Plan- och bygglag (2010:900)
9. Bygga hus. Illustrerad bygglära. Utg 2 - snart i min brevlåda.
10. Arkitektens handbok 2016 - snart i min brevlåda.
11. Svenskt Trä: Samtliga utgivelser.
OBS: Jag känner till Trähusprojektör utbildningen som finns hos Vetlanda Lärocenter som i princip är identisk med strukturen och målen jag har. Genom denna kan man säga att man är Byggnadskonstruktör och Arkitekt. Den är dock ännu på ett försöksnivå och som jag förstår, från år till år.
Länk; http://www.vetlandalarcentrum.se/utbildning/yrkeshogskola/trahusprojektor.html
Oneminde
Jag är tillbaka och har lite tankar och funderingar som jag har samlat på mig sedan jag skapade tråden; Vem godkänner huset / ritningar ? som ni hittar i samma avdelning som denna tråd. Kort och gott så är svaret att Byggnadskonstruktören godkänner ritningen som Arkitekten tagit fram... men nu är ju saker inte så enkelt för annars skulle inte denna tråd skapas.
På senare tid har jag både kommit underfund med och tagit beslut om att jag vill designa, konstruera och bygga ett hus. Detta arbete tar jag mycket seriöst vilket betyder att jag måste mer- utbilda mig vilket kommer ske i egen regi och i linje med den utbildning som återfinns i Bygg och Anlägg på gymnasiet. Jag avslutade Komvux nu i vår och därifrån har jag med mig Matte A, Fysik A och Kemi A som har värde för mitt framtida arbete
Till historien hör det till att jag utbildade mig som snickare i Norge i mitten av 90-talet. Där ingick det att lära sig ritning, ritningsläsning, föreskrifter och normer eller praxis, även kallad standarder. Den svenska utbildningen (Bygg och Anlägg) påminner om denna men efter min Gymnasiala utbildning (Komvux) så vågar jag påstå att det finns skillnader, men ta inte det som ett kvalitativt uttalande utan som ett antagande.
Jag läste genom Skolverkets examensmål för Bygg och Anlägg och där nämns inget om att en eleven ska kunna iklä sig Arkitektens roll även om den tillsammans med utbildningen och erfarenhet skulle kunna göra detta, så som jag ser det. Nå väl, låt oss gå vidare till det faktum att Arkitekt inte är en skyddad titel, alltså vem som helst kan kalla sig Arkitekt och har denna definition:
Man kan alltså genom erfarenhet och/eller talang iklä sig denna yrkesroll med viss begränsning. Vidare så är det rimligt att anta att en viss kvalifikation finns, bred eller fokuserad. Men ur lekmans perspektiv så utgår dom flesta vill jag tro, att kallar man sig Arkitekt så är man ingenjör och är utbildad, men så måste inte fallet vara.
Vidare så har vi Byggnadskonstruktör eller bara Konstruktör:
Byggnadskonstruktör är alltså inte en skyddad titel.
Det skiljer även mellan kommuner och deras praxis och krav till att Arkitekten använder sig av Byggnadskonstruktör innan dokumenten lämnas över för inspektion inför bygglov.
Jag letar lite på nätet om Byggnadskonstruktör och hittar en mycket trevlig artikel som heter; Så här vill jag arbeta, tar med lite text från den.
Länk: http://www.konstruktioner.se/doc/tgk2-244.htm
Fråga: Därför går mina tankar så här: Om jag som Arkitekt innefattar standarder, beräkningar, föreskrifter och korrekt dimensionering och då antingen genom beräkningar eller ett godkänt system så som Masonite Beams AB & Byggma ASA (Norge) (dessa två samarbetar) använder för sina Passiv hus. Jag inkluderar fasadritning, planritning, situationsritning, sektionsritning och detaljritning / tekniskt ritning, är det inte då rimligt att jag är Byggnadskonstruktören ?
Även om jag har stor förståelse för husbyggande och har både byggt hus (1) och renoverat olika delar i hus så anser jag personligen att rollen som arkitekt och konstruktör ligger på en högre nivå än den jag har genom att vara snickare. Därför har jag samlat ihop material som kommer att bli en början på min mer utbildning.
1. Liber Bygg 360 serien, Liber Ellära och Liber VVS och Fastighet 360 serien - dessa
används inom Bygg och Anlägg på Gymnasiet.
2. Boverket: Bygg och Konstruktionsregler, Plan och Byggförordning.
3. AMA Hus 14, AMA RA Hus 14 och AMA Mera Hus 14. ("Byggbibeln")
4. AMA VVS och Kyl - kommer ta hem.
5. AMA EL - kommer ta hem.
6. Teknikhandboken: Boken omfattar all form av plåtarbete på hus. - Initiativet till denna
handbok togs av Plåt & Ventföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges
plåtslageriföretag.
7. Plan- och byggförordning (2011:338)
8. Plan- och bygglag (2010:900)
9. Bygga hus. Illustrerad bygglära. Utg 2 - snart i min brevlåda.
10. Arkitektens handbok 2016 - snart i min brevlåda.
11. Svenskt Trä: Samtliga utgivelser.
OBS: Jag känner till Trähusprojektör utbildningen som finns hos Vetlanda Lärocenter som i princip är identisk med strukturen och målen jag har. Genom denna kan man säga att man är Byggnadskonstruktör och Arkitekt. Den är dock ännu på ett försöksnivå och som jag förstår, från år till år.
Länk; http://www.vetlandalarcentrum.se/utbildning/yrkeshogskola/trahusprojektor.html
Oneminde
Redigerat:
Jag börjar med att berätta att det jag nu skriver är min uppfattning över hur det är. Jag tror alltså att jag har rätt i det jag skriver, men alltså inte 100% säker. 
OK, jag är av samma uppfattning som dig, att vare sig arkitekt, byggkonstruktör, byggingenjör osv är några skyddade yrkestitlar i Sverige.
Så i princip kan vem som helst kalla sig det, och vem som helst kan försöka ikläda sig det som yrkesroll.
Det finns relevanta utbildningar till alla dessa yrken, men de är inget formellt krav och det finns inte heller någon auktorisation för detta.
Detta innebär i förlängningen att en som köper dessa tjänster måste vara lite mer observant.
Vill man få anställning på ett etablerat arkitektkontor eller ingenjörsbyrå så lär det säkert kollas att man har relevant kunnande/utbildning för sin uppgift.
Jag ser det som att arkitekten ser till de estetiska och funktionella aspekterna, och när det kommer till bygglov att det man vill bygga kommer klara byggnadsnämndens granskningar vad gäller att följa detaljplan och att byggnaden får lämplig utformning gentemot sin omgivning och de andra sakerna som prövas vid bygglovet.
Och konstruktören tillgodoser att tekniska krav är uppfyllda, främst byggnadens hållfasthet då när det gäller småhus, men det kan även gälla VVS-lösningar, energiberäkningar osv.
Steget efter bygglovsprövningen är att ha tekniskt samråd och därefter kan startbesked meddelas. Det är vid det tekniska samrådet som konstruktörens material kan efterfrågas.
Det hör ju dock till sakens natur att ingen kan bli någon bra arkitekt utan att ett visst litet hum om konstruktion, och ingen kan bli en bra byggkonstruktör utan att ha lite känsla och kunnande om arkitektbiten.
Så jag kan bara hålla med Tomas Gustavsson som du citerade.
OK, jag är av samma uppfattning som dig, att vare sig arkitekt, byggkonstruktör, byggingenjör osv är några skyddade yrkestitlar i Sverige.
Så i princip kan vem som helst kalla sig det, och vem som helst kan försöka ikläda sig det som yrkesroll.
Det finns relevanta utbildningar till alla dessa yrken, men de är inget formellt krav och det finns inte heller någon auktorisation för detta.
Detta innebär i förlängningen att en som köper dessa tjänster måste vara lite mer observant.
Vill man få anställning på ett etablerat arkitektkontor eller ingenjörsbyrå så lär det säkert kollas att man har relevant kunnande/utbildning för sin uppgift.
Jag ser det som att arkitekten ser till de estetiska och funktionella aspekterna, och när det kommer till bygglov att det man vill bygga kommer klara byggnadsnämndens granskningar vad gäller att följa detaljplan och att byggnaden får lämplig utformning gentemot sin omgivning och de andra sakerna som prövas vid bygglovet.
Och konstruktören tillgodoser att tekniska krav är uppfyllda, främst byggnadens hållfasthet då när det gäller småhus, men det kan även gälla VVS-lösningar, energiberäkningar osv.
Steget efter bygglovsprövningen är att ha tekniskt samråd och därefter kan startbesked meddelas. Det är vid det tekniska samrådet som konstruktörens material kan efterfrågas.
Det hör ju dock till sakens natur att ingen kan bli någon bra arkitekt utan att ett visst litet hum om konstruktion, och ingen kan bli en bra byggkonstruktör utan att ha lite känsla och kunnande om arkitektbiten.
Så jag kan bara hålla med Tomas Gustavsson som du citerade.
En arkitekt är ingen ingenjör, utan arkitektutbildningarna ligger mer åt det estetiska hållet, givetvis med en del teknisk kunskap också. En utbildad arkitekt har en arkitektexamen och inte en ingenjörsexamen. Men som du skriver är det en fördel om en person besitter kunskaper både inom det tekniska och det estetiska.Oneminde skrev:
Oneminde skrev:
Vad jag vet så har kommunerna likartade krav på bygglovshandlingarna, och där ingår inte något som kräver en konstruktör, utan konstruktörens eventuella uppgift kommer i ett senare skede. Jag skulle gissa att för gemene man är det enklare att skapa bygglovsritningar (jag har gjort det själv) men betydligt svårare att t.ex. dimensionera korrekt.
Alltså ... jag tror inte att du alls behöver fokusera det minsta på titlarna i sig. Om du lär dig hantverket så kan du producera ritningar och beräkningsunderlag av rätt kvalitet, och det är det som räknas. Så du behöver inte anstränga dig med att kalla dig själv vare sig det ena eller det andra. Men du måste lära dig deras arbetsuppgifter i tillräcklig omfattning att du kan skapa de underlag som krävs i bygglovsprocessen.Oneminde skrev:
Har du tänkt fortsätta med dessa yrken efter ditt husbygge kan det däremot hamna i ett annat ljus. Jag vet dock inte vad det är värt i kunders och/eller arbetsgivares ögon att vara självlärd.
Ang din litteratur:Oneminde skrev:
1. Ställer jag mig lätt tveksam till.
Har du redan en snickarutbildning och lite erfarenhet från Norge tvivlar jag starkt på att du lär dig något med av att bläddra i Svenska gymnasieböcker.
Den där ellära-boken och 5 till har jag själv, jag ser dom som ganska dåliga för att lära sig att installera elen i en villa.
Elinstallation Yrkesmannaskap i denna utgåva: https://biblioteket.stockholm.se/titel/507543
Den har jag, den är väl bra för att mycket bättre än så här kan man knappast få in lärlingsutbildning i bokform. Denna bok beskriver arbetsmomenten en del. Vill man lära sig regler och beräkningar osv så är byggahus.se mycket bättre.
Denna bok verkar vara i nyare utgåva nu, och många fler sidor?
5. El-AMA, den ska du nog inte köpa, den skjuter totalt över målet för ditt husbygge. Överväg om ens någon AMA är rätt bok för dig. AMA riktar sig nog mer mot företag och stora beställare, som vill använda AMA som komplement till sina avtalstexter.
Men jag är inte helt säker, jag tror dock inte att du behöver skaffa dessa. Jag byggde hela huset själv helt utan att ens bläddrat i någon AMA.
Vad det gäller VA så rekommenderar jag "Teknikhandboken VVS 2016".
VVS är också nästan omöjligt att lära sig i bokform eller på skolbänken, det är i verkligheten man stöter på den där miljonen olika märkliga gängar, rör och pryttlar som ska fogas ihop till ett system, och det går inte att lära sig genom att läsa.
Men teknikhandboken ger dig precis alla regler du behöver veta. Hur du dimensionerar rördimensioner, vilket fall du behöver, vilka höjder och avstånd, vad du måste välja för material när det gäller dricksvatten osv osv.
Den boken + byggahus.se tar dig nog fram genom VA-träsket.
Det funkade för mig i alla fall.
Redigerat:
Du kan få låna, ev få, mina elböcker.
Jag måste väl fundera lite lätt över om de kan skänkas bort. Själv lär jag knappast behöva bläddra i dom något mer. Men jag grunnar lite på om det kan finnas andra behov, kanske till någon förstaårspraktikant på firman eller så ...
Jag måste väl fundera lite lätt över om de kan skänkas bort. Själv lär jag knappast behöva bläddra i dom något mer. Men jag grunnar lite på om det kan finnas andra behov, kanske till någon förstaårspraktikant på firman eller så ...
Om man är tekniskt lagd och kompetent borde man ägna sig åt att utforma och tillämpa byggnadsstandarder. Tag till exempel mellanbjälklaget i en modern villa. 50 cm tjock. Det är varken någon arkitekt eller byggnadskonstruktör som hittat på det. det mesta är nämligen luft. och ledningar i ett virr-varr. Resultatet blir då att miljontals boende måste ta ett extra trappsteg varje dag. Kanske med värkande leder och knän. Här skulle man enkelt kunna integrera en ledningskanal i plåt med spån skivan. Och planera en standard för våtrum och ledningar i plan. Vips är ett trappsteg borta! MVH, PerOF
Tjena!
Du gör det mer komplicerat än vad det är. Så här så våran väg ut från ide till färdigt hus.
1) Skissa på en planlösning / hur huset ska se ut.
2) Ta med dig skissen till en arkitekt som ger dig feedback
3) Ta med dig feedbacken och justera din skiss
4) Repetera tills du, dina eventuella medboende samt arkitekten är nöjda. Jag tror vi hade runt 10 vändor här. Men mötena med arkitekten behöver inte ta mer än någon halvtimme/ kvart på slutet. Det är mer i början det tar det.
5) Rita upp hela huset med ex. sketchup, sen är det lätt att trycka ut dina ritningar som du lämnar in till kommunen. Sektionsritningen ritar du bara av någon av de större husfabrikanterna.
6) Begär offert på takstolar från bygghandeln. Dessa gör även den enda kritiska konstruktionsritningen för hela bygget.
7) Anlita en KA och en lokal snickarfirma som får bygga på löpande räkning, om dem är osäkra på någon eventuell bärande innervägg så säg bara åt dem att ta en dimension upp på allt så att skiten håller Stommen är ju oftast 195 mm nu för tiden så den håller oavsett.
Lycka till!
Du gör det mer komplicerat än vad det är. Så här så våran väg ut från ide till färdigt hus.
1) Skissa på en planlösning / hur huset ska se ut.
2) Ta med dig skissen till en arkitekt som ger dig feedback
3) Ta med dig feedbacken och justera din skiss
4) Repetera tills du, dina eventuella medboende samt arkitekten är nöjda. Jag tror vi hade runt 10 vändor här. Men mötena med arkitekten behöver inte ta mer än någon halvtimme/ kvart på slutet. Det är mer i början det tar det.
5) Rita upp hela huset med ex. sketchup, sen är det lätt att trycka ut dina ritningar som du lämnar in till kommunen. Sektionsritningen ritar du bara av någon av de större husfabrikanterna.
6) Begär offert på takstolar från bygghandeln. Dessa gör även den enda kritiska konstruktionsritningen för hela bygget.
7) Anlita en KA och en lokal snickarfirma som får bygga på löpande räkning, om dem är osäkra på någon eventuell bärande innervägg så säg bara åt dem att ta en dimension upp på allt så att skiten håller
Stommen är ju oftast 195 mm nu för tiden så den håller oavsett.Lycka till!
Jo men precis lite så är det, men Svensken älskar ord och titlar. Anledningen till att det blivit lite funderingar har att göra med det unika Svenska systemet, d.v.s. att kliver man över riksgränsen och skådar ut i Europa så finner man inte dessa avskiljningar. En arkitekt i våra grannländer omfattar eller iklär sig båda rollerna och det är det perspektivet jag har haft med mig, så nu när jag går in för att bli arkitekten ur det perspektiv så blir jag eller blev rättare sagt lite förvirrad, men jag lär snabbtMikael_L skrev:
Tackar så hjärtligt för tipset. Ser att boken du rekommenderar är från 2001 och att det kommit uppdaterade versioner, så tänkte kolla den nya - sen om det är en positiv eller negativ uppdatering ska jag inte uttala mig om ... he he
Du har nog rätt, däremot så kan det vara bra att ha insyn i praxis ute på fältet, dock så kommer jag inte bedriva någon namnvärdig El installation då det finns stora och tunga krav på denna del och ska skötas av en utbildad individ och det är helt rätt. El betraktas alltid som direkt dödligt och är inget man leker med. Men jag vill gärna vara med i val av system och komponenter.
Åter igen, tack. Ska ordna den framöver. Hittade dock Uponor's VVS Handbook 2016 som kan vara en början. VVS är även det ett stort område, men med tanke på att sjävla byggandet och val av komponenter, leverantörer m.m. ligger 3-4 år bort så har jag gott om tid.Vad det gäller VA så rekommenderar jag "Teknikhandboken VVS 2016".
VVS är också nästan omöjligt att lära sig i bokform eller på skolbänken, det är i verkligheten man stöter på den där miljonen olika märkliga gängar, rör och pryttlar som ska fogas ihop till ett system, och det går inte att lära sig genom att läsa.
Men teknikhandboken ger dig precis alla regler du behöver veta. Hur du dimensionerar rördimensioner, vilket fall du behöver, vilka höjder och avstånd, vad du måste välja för material när det gäller dricksvatten osv osv.
Den boken + byggahus.se tar dig nog fram genom VA-träsket.
Det funkade för mig i alla fall.
Jag är rörd av erbjudandet, älskar böcker. Jag kommer över dom så det är lugnt, men som du säger så kan det finnas en fattig ungdom som kanske behöver dom meraMikael_L skrev:Du kan få låna, ev få, mina elböcker.
Jag måste väl fundera lite lätt över om de kan skänkas bort. Själv lär jag knappast behöva bläddra i dom något mer. Men jag grunnar lite på om det kan finnas andra behov, kanske till någon förstaårspraktikant på firman eller så ...
Jag kommer i första hand använda mig av standarder för att förenkla valet av komponenter och utföranden men det kommer inte gå på allt då jag som exempel vill ha högra takhöjd än de 2440-2500 mm som används i dag. Som minst 2800 mm.PerOF skrev:
Jag är inte helt säker på din beskrivning om extra trappsteg och besvären med kablar som är virr varr. Om du har en bild eller teknisk ritning som jag kan titta på så skulle det underlätta.
Jag kan i sambandet nämna att jag kommer bygga huset med I-Balk / lättbalk (reglar och balk) och isolera väggar med Hampabetong. Väggarna kommer bli 300-400 mm tjock. H.B gjuts och får sedan torka i 3-4 veckor. När det är klart eller medan det torkar så monteras läkt utanpå reglarna som då skapar en luftspalt mellan cementfiber skivorna och H.B. I denna luftspalt placeras el-dosor, vp rör / fläxslang samt vattenrör där de ska finnas. För övrigt så kommer det byggas på platta och det blir 1½ plans lösning.
Tänk om det är "komplicerat" för att jag vill ha det såkatten1234 skrev:Tjena!
Du gör det mer komplicerat än vad det är. Så här så våran väg ut från ide till färdigt hus.
1) Skissa på en planlösning / hur huset ska se ut.
2) Ta med dig skissen till en arkitekt som ger dig feedback
3) Ta med dig feedbacken och justera din skiss
4) Repetera tills du, dina eventuella medboende samt arkitekten är nöjda. Jag tror vi hade runt 10 vändor här. Men mötena med arkitekten behöver inte ta mer än någon halvtimme/ kvart på slutet. Det är mer i början det tar det.
5) Rita upp hela huset med ex. sketchup, sen är det lätt att trycka ut dina ritningar som du lämnar in till kommunen. Sektionsritningen ritar du bara av någon av de större husfabrikanterna.
6) Begär offert på takstolar från bygghandeln. Dessa gör även den enda kritiska konstruktionsritningen för hela bygget.
7) Anlita en KA och en lokal snickarfirma som får bygga på löpande räkning, om dem är osäkra på någon eventuell bärande innervägg så säg bara åt dem att ta en dimension upp på allt så att skiten håller
Lycka till!
, eller rättare sagt så vill jag faktiskt bygga - förutom dom andra delarna som jag vill göra. KA har jag inte funderat på, ligger för långt fram i tiden.
Att anlita snickare är frånvaro av glädje, framtida kapital och det faktum att jag har kontrollbehov och vet att det råder stor brist i kvalifikation. Jag pratar av erfarenhet då jag själv har korrigerat fel som gjorts innan jag blev inkopplad ute hos företag.
Frånvaro av framtida kapital: Hantverkare är dyrt och står för 65-75 % av totalkostnaden och då jag kan yrket väl så ser jag ingen anledning att betala för tjänsten. Har i stort gjort allt som snickare kan göra i och med ett hus.
Vi är alla olika, vissa vill inte göra något och har kapital att köpa tjänsterna och det är ju fantastiskt att man kan få det som man vill. Sen har vi dom som vill göra vissa moment, kanske av intresse och lust eller för att ekonomin bestämmer. Sen har vi dom som går in med 100% av olika anledningar, jag är denna typen
Redigerat:
Du tar upp estetik kontra teknik, men arkitektens roll handlar väl också väldigt mycket om praktisk funktionalitet. Vad gäller estetik är det bara att titta på många moderna byggnader för att konstatera att det inte längre är någon arkitektonisk paradgren.Microkatten skrev:
Arkitekten får för mycket cred. Hen är oftast helt oduglig. Lägger för få värderingar i hur saker och ting ska byggas. Sedan tar konstruktören efter den odugliga högryttaren.
O Oneminde skrev:
Hållfastlära behövs också. Ska man bygga ett bostadshus så ska KA vara inkopplad och kommunen godkänna, KA ska även vara godkänd av kommunen. Oavsett hur bra den självlärde är så måste man kontakta på en konstruktör för att få rätt dimensioner, konstruktion osv. Det finns ju en anledning till att KTH och Chalmers finns och har erforderliga utbildningar. 5-6 års utbildning.O Oneminde skrev:Tänk om det är "komplicerat" för att jag vill ha det så
KA har jag inte funderat på, ligger för långt fram i tiden.
Att anlita snickare är frånvaro av glädje, framtida kapital och det faktum att jag har kontrollbehov och vet att det råder stor brist i kvalifikation. Jag pratar av erfarenhet då jag själv har korrigerat fel som gjorts innan jag blev inkopplad ute hos företag.
Frånvaro av framtida kapital: Hantverkare är dyrt och står för 65-75 % av totalkostnaden och då jag kan yrket väl så ser jag ingen anledning att betala för tjänsten. Har i stort gjort allt som snickare kan göra i och med ett hus.
Vi är alla olika, vissa vill inte göra något och har kapital att köpa tjänsterna och det är ju fantastiskt att man kan få det som man vill. Sen har vi dom som vill göra vissa moment, kanske av intresse och lust eller för att ekonomin bestämmer. Sen har vi dom som går in med 100% av olika anledningar, jag är denna typen
