Man bygger inte direkt mer bostäder samtidigt som det är så ont om bostäder att man placerar flyktingar i gympahallar, behandlingshem osv
Man planerar att tvinga hyreköerna till att vara tvångsanmäla till kommunal kö ( som ska prioriteras till nysvenskar ) och med det tvingar ut människor som normalt hade haft en hyreslägenhet till bostadsrätt/ husmarknaden
Kommuner går in och köper bostadsrätter...
Jag har svårt att se att varken ränteavdrag etc kommer att påverka priser nedåt när behovet ökar extremt mycket på bostäder.
Man har byggt för lite, för länge och haft för höga krav på byggnationerna ( styrt regelverk ) och nu klagar man över att bristen dragit upp priserna..
Ytterligare en anledning att priserna har stigit är helt enkelt att folk prioriterar hemmet högre än vad tidigare generationer troligtvis har gjort. Vi spenderar en stor del av vår tid hemma och det har blivit viktigt för folk att ha det fint. Sociala medier såsom instagram o.s.v. spär ju på denna trend då alla jämför med varandra. Efterfrågan i storstäderna kommer alltid att vara hög och jag har svårt att se en större krasch framför mig så länge inte ränteläget förändras drastiskt.
En sak som tycks vara svårt för våra kära politiker att förstå är att det är för mycket regler och tyckande kring nybyggnation. Processen som är ens innan du får sätta spaden i backen får många att inte ens försöka. I och med alla dessa mer eller mindre bisarra regler har det även blivit för dyrt att bygga. Kostnaderna för att bygga upp huset är en sak, men du har övriga kostnader som är på tok för dyra.
En sak som tycks vara svårt för våra kära politiker att förstå är att det är för mycket regler och tyckande kring nybyggnation. Processen som är ens innan du får sätta spaden i backen får många att inte ens försöka. I och med alla dessa mer eller mindre bisarra regler har det även blivit för dyrt att bygga. Kostnaderna för att bygga upp huset är en sak, men du har övriga kostnader som är på tok för dyra.
Jag tror inte kostnaderna är det största problemet, utan ovissheten. Du måste först köpa en tomt för att kunna söka bygglov, innan dess vet du inte om du får bygga det du har tänkt dig. Därmed blir startsträckan alltid lång, vilket kostar pengar i form av kreditiv och fastighetsskatt.
Jag tror inte kostnaderna är det största problemet, utan ovissheten. Du måste först köpa en tomt för att kunna söka bygglov, innan dess vet du inte om du får bygga det du har tänkt dig. Därmed blir startsträckan alltid lång, vilket kostar pengar i form av kreditiv och fastighetsskatt.
Skulle du sedan råka bygga fel så blir du behandlad som värsta sortens mördare med bötesbelopp utan dess like
Jag tror inte kostnaderna är det största problemet, utan ovissheten. Du måste först köpa en tomt för att kunna söka bygglov, innan dess vet du inte om du får bygga det du har tänkt dig. Därmed blir startsträckan alltid lång, vilket kostar pengar i form av kreditiv och fastighetsskatt.
Jag håller helt med på den här punkten, men jag anser att kostnaderna är för höga innan man ens kommer till att få sätta spaden i backen. Bygglovsansökningar som kan kosta på tok för mycket (i sammanhanget peanuts, men det tar emot). I min värld borde det vara en plusaffär för en kommun om någon vill bygga ett hus i kommunen och där med betala skatt i kommunen, men det tycks inte vara så. Det här bör vara finansierat via skattesedeln.
Jag tror att de höga priserna helt enkelt beror på att tillgången är lägre än efterfrågan eftersom inte många har råd att bygga nytt då priser på både material och arbetskraft har skenat pga. rot-avdragen
Jag undrar om inte de skenande priserna hänger ihop med den penningpolitik som bedrivs?
Jag provade att plotta penningmängden mot småhuspriserna (data från SCB) och huspriserna följer penningmängden betydligt bättre än konsumentprisindex.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag begriper inte tillräckligt mycket av nationalekonomi och penningpolitik för att säga att det verkligen hänger ihop, men jag misstänker att ökad penningmängd gör att tillgångspriserna ökar. Jag tror också att priserna på varor och tjänster kan hållas nere på grund av svårmätta effekter av digitalisering och delningsekonomi, varvid inflationen blir låg, varvid centralbankerna svarar med låga räntor vilket gör att folk har råd att låna upp stora mängder pengar som kan läggas på bostäder.
Jag tror inte att bostadsbrist har så överdrivet mycket med saken att göra, priserna har stigit kraftigt även på avfolkningsorter med bostadsöverskott.
Om jag har rätt, vet jag dock inte vad det innebär. Men jag skulle gissa på fortsatt låga räntor, politikerna vill ju inte ha ett prisfall och inte heller ett minskat konsumtionsutrymme.
Här är en länk till en studie som gjort det här lite seriösare än jag gjorde.
Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin.
De skriver också att tidigare studier har visat att chocker i penningmängd skjuter upp fastighetspriserna, och att ökade fastighetspriser leder till att man kan låna mer och därmed betala mer för en fastighet. Dvs en beskrivning av bostadskarriären.
Sen är ju frågan om man talar om Sverige eller om det egentligen bara talas om Stockholm (i vanlig ordning). Som någon var inne på så är det ju inte givet hur en prisnedgång ska se ut i nuläget. Men visst kan det bli så att folk blir försiktigare med att flytta och att de som verkligen måste sälja därför tvingas sätta ned priset för att de försiktiga ska lockas att köpa. Men då är det snarare fråga om pyspunka än om krasch. Folk kommer ju inte sälja med förlust och så länge all stadsnära mark är bebyggd med villor och liknande boenden så kommer priserna hållas uppe. Om folk flyttar ut på landet för att bli bönder skulle priserna kunna vända nedåt permanent men så länge flödet av arbetssugna fortsätter in till städerna är det svårt att se hur det skulle kunna bli någon mer omfattande prisnedgång.
Här är en länk till en studie som gjort det här lite seriösare än jag gjorde.
Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin.
De skriver också att tidigare studier har visat att chocker i penningmängd skjuter upp fastighetspriserna, och att ökade fastighetspriser leder till att man kan låna mer och därmed betala mer för en fastighet. Dvs en beskrivning av bostadskarriären.
Men är det inte så att ökade bostadspriser gör att M3 ökar? Så det är inte givet att ökad penningmängd driver upp huspriserna utan det skulle också kunna vara vice versa. Eller?
Som noterats tidigare så måste priserna på bostäder redovisas utifrån kommun och ort.
Det finns kommuner och orter på "glesbygd" där priserna idag på ett hus befinner sig på 10% av motsvarande bostad i större stad.
Och även här ute kan priset skilja 100-200% mellan två närliggande orter, med närliggande menas endast 10-20 km.
Har inte orkat läsa rapporten men det kanske finns beskrivet skillnaderna mellan landsbygd och stad,
Men är det inte så att ökade bostadspriser gör att M3 ökar? Så det är inte givet att ökad penningmängd driver upp huspriserna utan det skulle också kunna vara vice versa. Eller?
Helt klart eftersom fastighetslånen ingår i begreppet M3
