Förträfflgheten varrierar. Ska du utöka eller felsöka i en dosa, blir jag överlycklig varje gång jag hittar en plint under locket. Betydligt lättare och betydligt mer av "ordning" i dosan, men visst sparar det lite tid att köra med snabbkopplingar. Mina ackordskolegor jublar!! Men som hemmapulare eller elektriker utan tidspress skulle jag ändå lägga två minuter extra på att koppla in på plinten... Men det är jag det.
Felsökning OK, men å andra sidan är det ofta lättare att få in en strömtång om man har kopplat med klämmor. Riktiga klämmor har dessutom små mäthål.
När det gäller säkerhet så litar jag mer på en fjäderbelastad koppling än skruvkoppling, men så är jag heller inte elektriker, utan sysslar med materialforskning.
När det gäller säkerhet så litar jag mer på en fjäderbelastad koppling än skruvkoppling, men så är jag heller inte elektriker, utan sysslar med materialforskning.
Nu blev jag lite nyfiken - och du verkar vara rätt man att svara - Vad gör en fjäderbelastad koppling överlägsen en skruvkoppling?mattiasp skrev:
Med följdfrågan: Hur stor är risken att fjädern i ex.vis. en WAGO utmattas med tiden?
Åtminstonde i teorin så är den fjäderbelastade kopplingen bättre. Därför att trådarna som du kopplar "flyter". Det innebär att om du idag spänner fast dom mot varandra med en skruv, du drar fast skruven tills du nästan drar sönder både gängor och plast i dosan. Då uppstår det ett tryck mellan skruven och kopparn i tråden, tråden deformeras, men strävar efter att återta sin ursprungliga form (eller en del av cen), denna elastiska motkraft från materialet upprätthåller ett kontakttryck som gör att kopplingen leder ström bra.
Efter några år så "tröttnar" koppartråden den "flyter" dvs den trycker inte mot lika hårt längre. I kombination med värme (som ju tillfälligt kan öka kontaktrycket) och vibrationer så kan man då på sikt få en glappkontakt.
Har du istället en kontakt där "skruven" är fjäderbelastad så trycker den hela tiden med fjäderns kraft, även om tråden flyter och blir mer och mer deformerad.
Så vitt jag förstår så skall detta inte vara ett problem med koppar, det flyter inte så mycket, däremot hade man för många år sedan problem med att koppartrådar förtennades, tanken var att det mjuka tennet skulle flyta och forma sig efter skruven, ge bra kontakt. Vad man inte tänkte på var att tennet forsatte att flyta även efter att skruven dragits åt. Förtenta skruvade kontakter kan bli direkt livsfarliga. I USA använde man på 60 och 70 talen (även idag?) aluminiumtrådar i elinstallationer, där fick man efter ca 10 år problem med att kopplingarna överhettades pga flytning.
Efter några år så "tröttnar" koppartråden den "flyter" dvs den trycker inte mot lika hårt längre. I kombination med värme (som ju tillfälligt kan öka kontaktrycket) och vibrationer så kan man då på sikt få en glappkontakt.
Har du istället en kontakt där "skruven" är fjäderbelastad så trycker den hela tiden med fjäderns kraft, även om tråden flyter och blir mer och mer deformerad.
Så vitt jag förstår så skall detta inte vara ett problem med koppar, det flyter inte så mycket, däremot hade man för många år sedan problem med att koppartrådar förtennades, tanken var att det mjuka tennet skulle flyta och forma sig efter skruven, ge bra kontakt. Vad man inte tänkte på var att tennet forsatte att flyta även efter att skruven dragits åt. Förtenta skruvade kontakter kan bli direkt livsfarliga. I USA använde man på 60 och 70 talen (även idag?) aluminiumtrådar i elinstallationer, där fick man efter ca 10 år problem med att kopplingarna överhettades pga flytning.
Vid grova dimensioner behöver man efterspänna koppar redan efter någon månad. Det verkar som om kardelerna packar sig bättre. På vår ganska grova stigares anslutning kunde elektrikern dra nära två varv mer på anslutningsskruvarna med samma moment efter en dryg månad.
På vanlig EK/FK i normala dimensioner kanske problemet är mindre?
På vanlig EK/FK i normala dimensioner kanske problemet är mindre?
Att fjäderbelasta anslutningar har förekommet mycket länge minst 40-50 år, och jag har aldrig sett att det skulle vara nått problem med sådana anslutningar, utan kanske tvärt om, skruvade anslutningar har en tendens att lossna efter en tid.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Det är många år sedan WAGO:s patent gick ut så det är en väl beprövad konstruktion. WAGO:s burfjäder är godkänd med förtennta ändar, den efterdrar sig 24/7.
Förtennta ändar är inte bra tillsammans med skruvklämmor, det är garanti på glappkontakt. I mitt jobb så klipper jag bort många förtennta ändar om inte hela styrsystemet slängs ut.
Förtennta ändar är inte bra tillsammans med skruvklämmor, det är garanti på glappkontakt. I mitt jobb så klipper jag bort många förtennta ändar om inte hela styrsystemet slängs ut.
Sålänge du lägger samma färg under samma skruv kommer du göra rätt 
men säger som några ovan, släng plinten o köp ett pack wago, då har du möjlighet att grena ut fler kablar i framtiden vid behov utan att behöva pressa in en massa under plintarna (glapprisk), ska dosan sitta utomhus bör du dessutom kolla att du har en lämplig kapslingsklass på den.
men säger som några ovan, släng plinten o köp ett pack wago, då har du möjlighet att grena ut fler kablar i framtiden vid behov utan att behöva pressa in en massa under plintarna (glapprisk), ska dosan sitta utomhus bör du dessutom kolla att du har en lämplig kapslingsklass på den.
Tack för återkopplingen!
Jo, det är IP65.
De lösa trådarna som ligger utanför höljet till elkablarna, hur skulle du göra med dem?
Jo, det är IP65.
De lösa trådarna som ligger utanför höljet till elkablarna, hur skulle du göra med dem?
Lösa kablar utanför höljet? Vad har du för kabel? Om det är biledaren (skyddsjordar metallhöljet i EKLK) skall den jordas och är det kocentrisk ledare (EKKJ) så är den skyddsledare eller PEN-ledare och skall definitivt anslutas och helst rätt!carinashem skrev:
Biledaren sätter man väl lämpligen en slang på och jordar. Tvinna helst inte ledarna vid anslutningspunkterna då det finns risk för glapp efter en tid om man inte använder wago eller liknande fjäderbelastande toppklämmor.
carinashem skrev:
Nja. Man pratar mig veterligen aldrig om "skarvningsdosor" när det gäller denna typ av dosa, utan den heter kopplingsdosa. Typ av ström har vi bara en. Däremot kan olika ledare ha olika funktioner (tändtrådar, mellantrådar, styrimpulser...) och man kan också tänka sig att en trefasgrupp delas upp till tre enfasledningar i en sådan här dosa.Uthil skrev:
