Får jag till det kan jag ha ingen eller en liten TV-bänk och minimera mängden fula kablar och missprydande elektronik i vardagsrummet. En reciever tar rätt mycket plats. Dessutom slipper jag ljud och värme från grejorna.kingkong skrev:Vad är vinsten med att ha boxarna i teknikrummet? Du slipper en tv-bänk men är det något mer du tjänar på det?
(Förutom att det låter jäkligt snyggt och organiserat förståss)
Jag vill att elektroniken ska finnas men inte synas.
USB, HDMI, antennsignal, ljud. Nätverkskablar är med rätt adapter i vardera ände ganska universellt. Är personligen inte så frälst på dessa icke-standardiserade lösningar, men det är lite av en smaksak.kingkong skrev:
Enklast att börja med vad som är högnivå, nämligen den signal som går till en vanlig passiv högtalare från en förstärkare. Lågnivå är det som man matar förstärkaren med, typiskt var det förr kablar med RCA.kontakter från exempelvis CD. Idag har digitala standarder ofta ersatt dessa, ibland elektriska signaler, ibland optiska. Som du googlat fram drar man ofta en lågnivåkabel med analog signal från en hembioförstärkare till en subwoofer. Subwoofern innehåller då en egen förstärkare för den kanalen.kingkong skrev:
Hur det platsar i din lösning vet jag inte, men jag hoppas att begreppet lågnivå blev mer klart.
Köp en "smart-TV" med inbyggd DVD/BluRay-spelare och dra fram EN nätverkskabel till den?
Vi har nästan så hemma, vi har ingen smart-TV men en liten HTPC (Shuttle X27 i dagsläget men kommer byta mot nån NUC snart) kopplad till TVn (HTPC:n har DVD-läsare, vi kör ingen BluRay ännu). HTPC:n har ingen antennanslutning, vi kör MythTV vilket innebär att TV-mottagaren sitter i servern och burken vid TVn får alltså en nätverksström att spela upp bara. Räcker då med två vägguttag också, ett för TVn och ett för HTPCn.
Förstår inte det här behovet av att ha 4711 olika burkar och massor med olika signaler i kablarna.
Vi har nästan så hemma, vi har ingen smart-TV men en liten HTPC (Shuttle X27 i dagsläget men kommer byta mot nån NUC snart) kopplad till TVn (HTPC:n har DVD-läsare, vi kör ingen BluRay ännu). HTPC:n har ingen antennanslutning, vi kör MythTV vilket innebär att TV-mottagaren sitter i servern och burken vid TVn får alltså en nätverksström att spela upp bara. Räcker då med två vägguttag också, ett för TVn och ett för HTPCn.
Förstår inte det här behovet av att ha 4711 olika burkar och massor med olika signaler i kablarna.
Det enklaste svaret på TS fråga är - DRA RÖR - då kan man alltid dra in de kablar som behövs.
Sen är det också så att man kan klara sig med få kablar men det begränsar valmöjligheterna och drar ofta upp priset. Smart-TV kostar idag ofta några tusenlappar mer än dum-TV. En HTPC kostar väl minst 2000-3000 kr. Väljer man att
köpa en begagnad hemmabioreciever utan HDMI så kan man få en sådan med jättefint ljud för under tusenlappen. Väldigt ofta är det så att kombinationen av äldre teknik + kabel kostar betydligt mindre än ny teknik.
Sen är det också så att man kan klara sig med få kablar men det begränsar valmöjligheterna och drar ofta upp priset. Smart-TV kostar idag ofta några tusenlappar mer än dum-TV. En HTPC kostar väl minst 2000-3000 kr. Väljer man att
köpa en begagnad hemmabioreciever utan HDMI så kan man få en sådan med jättefint ljud för under tusenlappen. Väldigt ofta är det så att kombinationen av äldre teknik + kabel kostar betydligt mindre än ny teknik.
kth?nerre skrev:
Ska man bara ha en liten HTPC som fungerar som uppspelningsklient för att kunna spela upp nätverksströmmar behöver det inte bli så dyrt. Men sen behövs ju prylarna i mediacentralen som paketerar om media till nätverksströmmar. Där blir det antagligen dyrare. Så ja, det är inte en billigare lösning, men det är en smidigare lösning, eftersom man enkelt kan flytta "TVn" till alla platser dit man kan dra en nätverkskabel (utan att behöva bygga om hela rummet).
Frågan är ju vad det är man behöver få fram till TVn. I vårt fall är det alltså IP-strömmar med ljud och bild, det går bra med EN nätverkskabel. Sen "splittar" HTPC:n upp detta då i en HDMI- eller RGB-signal för bild och sen analogt ljud (i 2 eller 6 kanaler) som vi kör i "simpla" datorhögtalare (d.v.s. aktiva högtalare). Jag hade gärna haft trådlös överföring till högtalarna men riktigt så lyxigt har vi inte (ännu).
Varför ska man behöva skicka 4711 olika signaler fram till TVn när man har en mediacentral? Det räcker väl med ljud och bild från mediacentralen? Och det kan man skicka dubbelriktat över tcp/ip om man bara har rätt hårdvara i ändarna.
(Slumptalet 4711 började jag använda redan i slutet av 80-talet när jag gick på gymnasiet.)
Frågan är ju vad det är man behöver få fram till TVn. I vårt fall är det alltså IP-strömmar med ljud och bild, det går bra med EN nätverkskabel. Sen "splittar" HTPC:n upp detta då i en HDMI- eller RGB-signal för bild och sen analogt ljud (i 2 eller 6 kanaler) som vi kör i "simpla" datorhögtalare (d.v.s. aktiva högtalare). Jag hade gärna haft trådlös överföring till högtalarna men riktigt så lyxigt har vi inte (ännu).
Varför ska man behöva skicka 4711 olika signaler fram till TVn när man har en mediacentral? Det räcker väl med ljud och bild från mediacentralen? Och det kan man skicka dubbelriktat över tcp/ip om man bara har rätt hårdvara i ändarna.
(Slumptalet 4711 började jag använda redan i slutet av 80-talet när jag gick på gymnasiet.)
Lösningen med aktiva högtalare kopplade till TV:n är inte dum om man inte vill ha en fullfjädrad hemmabioanläggning. En vanlig soundbar ger ett mycket bättre ljud än en vanlig platt-TV, och det finns många schyssta aktiva högtalare nuförtiden. Till en TV hade jag t.ex. kunnat tänka mig ett par Audioengine A5+.
Redigerat:
I mitt fall är ju högtalarna kopplade till datorn, inte TVn. TVn agerar bara "dum bildskärm" hos oss. Datorn står för mediahanterandet (tillsammans med servern, via nätverket).
Hade raspberry pi haft mer än två kanaler analogt ljud ut hade nog en sån funkar bra som HTPC, men den fanns inte när jag byggde vårt system och den kan inte PXE-boota (vilket våra burkar gör, sitter alltså ingen disk i dem vilket gör att jag enkelt kan bygga ut utan att behöva installera något).
Hade raspberry pi haft mer än två kanaler analogt ljud ut hade nog en sån funkar bra som HTPC, men den fanns inte när jag byggde vårt system och den kan inte PXE-boota (vilket våra burkar gör, sitter alltså ingen disk i dem vilket gör att jag enkelt kan bygga ut utan att behöva installera något).
Det beror helt på vem du frågar. Bland programmerare är 17, 42 och 4711 de vanligaste slumptalen. Och foo och bar är två helt slumpmässiga variabelnamn. När jag gick i gymnasiet så var Allan rätt vanligt också (ex. "Allan tar kakan", underförstått "i x bitar per sekund").
http://www.dang.se/safa/shol.html
http://www.dang.se/safa/shol.html
4711 har varit ett uttryck sedan det blev en produkt på 1800-talet. http://en.wikipedia.org/wiki/4711 Jag hade en mattelärare på högstadiet i början av 80-talet som använde 4711 Cologne. Du kan ju gissa varför han ibland använde slumptalet 4711 i sina räkneexempel.Nerre skrev:
