1 891 läst · 22 svar
2k läst
22 svar
Professor varnar för högriskpriser på bomarknaden
Sida 1 av 2
På konsumentens sida
· 2 940 inlägg
Nollräntesänkningen bäddar för ett scenario där hushållen kan köpa bostäder de i framtiden inte har råd att betala.
Du kan läsa artikeln här: Professor varnar för högriskpriser på bomarknaden
Du kan läsa artikeln här: Professor varnar för högriskpriser på bomarknaden
Huggan: Det är tyvärr inte alla, som räknar så konstruktivt som du. Många tänker inte utan bara konsumerar för dagen.
Man kanske skulle införa någon sorts "Bolånens Rimlighetsränta" på t.ex. 8%. Då skulle alla få lätt att med rimlig säkerhet veta vad kostnaden blir och kunna jämföra olika bostäder och livssituationer. Detta förutsätter dock att ränteavdragen slopas (! ! ! ) med de konsekvenser det ger.
Ex. satt till 8%
Ränta Amortering Totalt
4% + 4% = 8 %
1% + 7% = 8%
10% + 0% = 10%
Detta exempel ger ju att man vet att kostnaden är 8 % så länge räntan är lägre än 8 %. Om ränteläget blir högre, så ökar kostnaden. Fördelen skulle vara att det aldrig blir billigare än 8%,men att det blir ett tvångssparande (=sund amortering) så länge räntan är lägre än 8%.
Hur man sedan ska kunna skilja på Bolån/Billån/Semesterlån/TV-lån o.s.v. är ett kapitel för sig
Man kanske skulle införa någon sorts "Bolånens Rimlighetsränta" på t.ex. 8%. Då skulle alla få lätt att med rimlig säkerhet veta vad kostnaden blir och kunna jämföra olika bostäder och livssituationer. Detta förutsätter dock att ränteavdragen slopas (! ! ! ) med de konsekvenser det ger.
Ex. satt till 8%
Ränta Amortering Totalt
4% + 4% = 8 %
1% + 7% = 8%
10% + 0% = 10%
Detta exempel ger ju att man vet att kostnaden är 8 % så länge räntan är lägre än 8 %. Om ränteläget blir högre, så ökar kostnaden. Fördelen skulle vara att det aldrig blir billigare än 8%,men att det blir ett tvångssparande (=sund amortering) så länge räntan är lägre än 8%.
Hur man sedan ska kunna skilja på Bolån/Billån/Semesterlån/TV-lån o.s.v. är ett kapitel för sig
Finns säkert personer som räknar som du säger Hasse men vill dom låna pengar så är det bankens kalkyl som bestämmer om dom får lån eller ej. Bra ide det där. Är räntan under 5% typ så tvingas man betala det ändå men att det som inte är ränta då blir amortering. Givetvis då att man inte har en låg belåningsgrad.
Skulle kunna gälla alla belåningsgrader. Har du bara 200.000 kvar på ditt lån, men sitter i en kåk/lägenhet värd 2.000.000 så slår det ju inte lika hårt, men principen behålls och jag tror att det är tankesättet runt lån generellt som är det största problemet. Det är inte många med 80% belåning som på sitt visitkort skriver: "Fastighetsförvaltare deltid 80% åt xxxbank".
Jag håller med felde litegrann. Våra svenska banker är inte kravlösa. De banker jag använt under denna lågränteperiod har baserat sin utlåningskalkyl både på amorteringskrav och utrymme för räntehöjningar.
Men hushållens belåningskrad är ju knutet till annan konsumtion, så det kanske är frestande att senare köpa bil, båt, klockor, möbler och andra grejer genom olika finansieringsformer genom finansbolag som har annorlunda kriterier för sin utlåning.
Men det här ligger väl inom den enskildes ansvar om man ska maxa de totala låneutrymmena som erbjuds. Den dagen räntan stiger kanske också kombineras med sjukdom och arbetslöshet i hushållet.
De gamla rådet att hålla en buffert, tex minimum två månadslöner (per person) lätt tillgängliga för utbetalning inom en till två dagar tycker jag är bra. För en villaägare bör man nog lägga på minst 50% på det rådet. Sedan kan man ju gärna kombinera med andra tillgångar som man kan avyttra om man hamnar i längre kris.
Och att amortera mer när räntan är låg är väl ett bra sätt att sänka kostnaderna framöver samtidigt som man kan anpassa konsumtionen till en lämplig nivå tex. en historisk räntenivå på mellan 4-6%
Men hushållens belåningskrad är ju knutet till annan konsumtion, så det kanske är frestande att senare köpa bil, båt, klockor, möbler och andra grejer genom olika finansieringsformer genom finansbolag som har annorlunda kriterier för sin utlåning.
Men det här ligger väl inom den enskildes ansvar om man ska maxa de totala låneutrymmena som erbjuds. Den dagen räntan stiger kanske också kombineras med sjukdom och arbetslöshet i hushållet.
De gamla rådet att hålla en buffert, tex minimum två månadslöner (per person) lätt tillgängliga för utbetalning inom en till två dagar tycker jag är bra. För en villaägare bör man nog lägga på minst 50% på det rådet. Sedan kan man ju gärna kombinera med andra tillgångar som man kan avyttra om man hamnar i längre kris.
Och att amortera mer när räntan är låg är väl ett bra sätt att sänka kostnaderna framöver samtidigt som man kan anpassa konsumtionen till en lämplig nivå tex. en historisk räntenivå på mellan 4-6%
Är det inte ett generalfel att försöka bota människors dumhet med regler och dyr byråkrati? Tar man ett lån är man skyldig sig själv att kunna klara upp det. Finns inte marginaler tar man inget lån. Gör man det ändå och det går åt skogen får man ta smällen och se dum ut, och enbart skylla sig själv.
Banken tycker i princip att existensminimum + bolånekostnad räcker. Tycker du det, i ditt eget liv? Tycker resten av din familj det?Felde skrev:
Gör de? En barnfamilj med medelinkomsttagarföräldrar får inte ta 85% lån till en villa i 5-6-miljonersklassen? Vi snackar ränta på 28-34tkr / månad om räntan går upp till 8%. Ena föräldern kanske samtidigt blir långtidssjukskriven eller arbetslös. Tror inte det känns jättebra i det läget, rent ekonomiskt, för familjen, om de har en gemensam inkomst efter skatt på 35-40tkr / månad.Krille4 skrev:
Jag håller med. När vi köpte hus förra året jobbade jag heltid med ca 20k i lön netto, min fru var arbetslös och vi hade tre barn. Detta gav oss ca 23k netto per månad, trots detta erbjöd banken att vi skulle få låna 1 miljon utan problem (hade nog fått låna mer också), och då hade jag inte ens haft möte med banktjänstemannen. Existensminimum för 2+3 är cirka 15k enligt kronofogden, så med lån på 1,2 miljoner och 8% ränta hade vi haft existensminimum+ränta. Nu köpte vi ett billigare hus ändå, men bankerna är rätt generösa när de lånar ut pengar känns det som.stefancrs skrev:Gör de? En barnfamilj med medelinkomsttagarföräldrar får inte ta 85% lån till en villa i 5-6-miljonersklassen? Vi snackar ränta på 28-34tkr / månad om räntan går upp till 8%. Ena föräldern kanske samtidigt blir långtidssjukskriven eller arbetslös. Tror inte det känns jättebra i det läget, rent ekonomiskt, för familjen, om de har en gemensam inkomst efter skatt på 35-40tkr / månad.
Hos SEB finns i alla fall ingen chans att en barnfamilj med 35-40 tkr/mån netto får låna 85% av 5-6 mkr. De räknar på att man måste klara minst 7% ränta samt att hela lånet ska amorteras på 50 år.stefancrs skrev:Gör de? En barnfamilj med medelinkomsttagarföräldrar får inte ta 85% lån till en villa i 5-6-miljonersklassen? Vi snackar ränta på 28-34tkr / månad om räntan går upp till 8%. Ena föräldern kanske samtidigt blir långtidssjukskriven eller arbetslös. Tror inte det känns jättebra i det läget, rent ekonomiskt, för familjen, om de har en gemensam inkomst efter skatt på 35-40tkr / månad.
5 mkr lån vid 7% ränta innebär ca 20 kkr netto i räntekostnad (efter ränteavdrag) Plus driftskostnad säg 5 kkr plus en amortering på 8 kkr i månaden. Totalt en kalkyl på över 33 tkr i mån och det får man inte låna om man har 35-40 netto.
Visst har bankerna varit generösa men jag upplever att de är avsevärt mycket striktare nu än när vi lånade för 5 år sedan.
/Krille
Vid lånetillfället i mitt exempel så är givetvis ingen arbetslös. Det kan man bli senare i livet, därav nettot jag som exempel. Jag vet flera med normala medelinkomstlöner som är maxbelånade i de nivåer jag tog som exempel. De är rätt fucked om ena blir arbetslös och räntan stiger till 8% eller till 7% med 8tkr i amortering / månad...Krille4 skrev: