Komplettera pelletspannan med luft/vatten-värmepump
Jag funderar på att komplettera min pelletspanna med en luft/vatten-värmepump och är tacksam för råd och synpunkter.
Själva syftet är inte primärt att får ner uppvärmningskostnaderna utan att slippa undan lite av det besvär som pelletseldandet trots allt för med sig - Det ska bäras ner småsäck i källaren (bulkleveranserna har jag gett upp hoppet om), pannan ska askas ur och driftstopp skall åtgärdas.
Till saken hör att jag regelbundet är borta i uppåt två veckor i sträck och då är det bara min vuxna dotter i huset. Jag skulle gärna se att hon slapp görat med pannan och säckarna när jag är borta.
Kåken är från 1945 och kräver ett rejält tillskott av värme så jag har inga som helst illusioner om att en värmepump klarar hela behovet hela vintern. Den bör däremot kunna korta ner eldningssäsongen ordentligt och även fungera som en viss backup vid driftstopp eller pelletstorsk mitt i vintern. Huset står i södra Skåne så det bli aldrig tal om några långa perioder av svår köld.
Min tanke är att värmepumpen på något sätt ansluts till det vattenburna värmesystemet (detta får fackman göra) och att tappvarmvatten fortsättningsvis tas via pannans värmeväxlare.
Elementen i huset är de gamla bamsingarna från -45.
Är min idé god eller tänker jag i nattmössan? Är det möjligen någon här som har något liknande i drift?
Själva syftet är inte primärt att får ner uppvärmningskostnaderna utan att slippa undan lite av det besvär som pelletseldandet trots allt för med sig - Det ska bäras ner småsäck i källaren (bulkleveranserna har jag gett upp hoppet om), pannan ska askas ur och driftstopp skall åtgärdas.
Till saken hör att jag regelbundet är borta i uppåt två veckor i sträck och då är det bara min vuxna dotter i huset. Jag skulle gärna se att hon slapp görat med pannan och säckarna när jag är borta.
Kåken är från 1945 och kräver ett rejält tillskott av värme så jag har inga som helst illusioner om att en värmepump klarar hela behovet hela vintern. Den bör däremot kunna korta ner eldningssäsongen ordentligt och även fungera som en viss backup vid driftstopp eller pelletstorsk mitt i vintern. Huset står i södra Skåne så det bli aldrig tal om några långa perioder av svår köld.
Min tanke är att värmepumpen på något sätt ansluts till det vattenburna värmesystemet (detta får fackman göra) och att tappvarmvatten fortsättningsvis tas via pannans värmeväxlare.
Elementen i huset är de gamla bamsingarna från -45.
Är min idé god eller tänker jag i nattmössan? Är det möjligen någon här som har något liknande i drift?
Billigaste lösningen är väl en lågprispump kopplad direkt till pannan. Förutsätter att pannans vattenvolym räcker som "tank" till värmepumpen.
En modern brännare med automatisk uraskning eliminerar driftstopp men pannan måste ändå tömmas på aska.
Några minuter i för att fylla på pellets är väl inte så mycket. Vill man inte det så är det värmepump som gäller. Du har ju redan stira radiatorer som borde passa för värmepump.
En modern brännare med automatisk uraskning eliminerar driftstopp men pannan måste ändå tömmas på aska.
Några minuter i för att fylla på pellets är väl inte så mycket. Vill man inte det så är det värmepump som gäller. Du har ju redan stira radiatorer som borde passa för värmepump.
Roligt. Jag funderar på tvärtom. Jag har värmepump men vill komplettera med pellets för att kunna köra högre framledning med någorlunda vettig ekonomi. Det bästa för sådana som oss är väl en liten acktank?
Att bära ner en pall med småsäck till förrådet i källaren tar mer än några minuter och att helt kunna eliminera driftsstopp tror jag inte på, det finn så mycket mer än överskott av aska som kan stoppa systemet. Är jag hemma så är det egentligen inga problem att pyssla med det här, men jag är numera på resande fot 15-20 veckor om året och vill inte lägga allt detta meck på någon annan.
Hade leveranserna av bulkpellets fungerat bra och pannans driftsäkerhet varit bättre så hade denna fråga inte alls varit aktuell. Jag anser mig ha ett behov av ett backupsystem som inte kräver mänsklig handpåläggning.
Hur stor vattenvolym kräver en luft/vatten-värmepump? Jag har ingen som helst koll på vilka volymer jag har, men hela systemets cirkulerande vattenvolym är nog rätt avsevärd. Min tanke var att värmepumpen skulle hänga "i serie" med pannan och cirkulationspumpen, fast där uppstår nog en del klurigheter när båda systemen ska samverka.
Kan man ansluta en värmepump till pannan så att den värmer vattnet i pannans mantel direkt? Detta hade ju varit en förtjusande lösning!
Hade leveranserna av bulkpellets fungerat bra och pannans driftsäkerhet varit bättre så hade denna fråga inte alls varit aktuell. Jag anser mig ha ett behov av ett backupsystem som inte kräver mänsklig handpåläggning.
Hur stor vattenvolym kräver en luft/vatten-värmepump? Jag har ingen som helst koll på vilka volymer jag har, men hela systemets cirkulerande vattenvolym är nog rätt avsevärd. Min tanke var att värmepumpen skulle hänga "i serie" med pannan och cirkulationspumpen, fast där uppstår nog en del klurigheter när båda systemen ska samverka.
Kan man ansluta en värmepump till pannan så att den värmer vattnet i pannans mantel direkt? Detta hade ju varit en förtjusande lösning!
Varför blanda in andra länder och andra förhållanden. Det gör väl inte saken klarare.
I österrike använder man inte värmepumpar.
Här använder vi värmepumpar.
I österrike använder man inte värmepumpar.
Här använder vi värmepumpar.
Jag skriver väl inte om länder.johanpelle skrev:
Österrikiska tillverkare hävdar väl att deras pannor är helt fria från mänsklig hantering. Fröling, ETA eller Hargassner.
Läser man om dessa pelletspanntillverkare så skriver de att de sköter sig själva. Typ töm aska en gång om året och dylikt.
Du hänvisade till pannor från andra länder.. I österrike råder andra förhållanden än här. Varför skulle någon här lägga ut lika mycket som för markvärme och bara få halva uppvärmningskostnaden gentemot direkt el. Bra dimensionerad markvärme kan ge 4 gånger så billig uppvärmning som direkt el. Lågprisvärmepumparna från Jula är utrustade med en tank på 200 liter. Borde väl gå att använda värmepannan som tank likaväl fastän förlusterna blir större. Står inte vilken panna eller brännare det rör sig om. De riktigt gamla kombipannorna strålar värme åt alla håll och är nog inte så lämpliga som tant till värmepumpen. Ska man ha en bra och effktiv värmepum från Nibe och reglerutrustning som automatiskt växlar mellan pellets och värmepump beroende på väder då rasar pengarna iväg ordentligt. Går det inte att skicka in pelletssäckarna genom ett källarfönster? Blir det driftstopp hos brännaren så stoppa in en modern brännare med uraskning. Förbränningsrostret är då alltid rent och orsaken till driftstoppen eliminerad.
Det borde fungera alldeles utmärkt.
Jag har liknande förhållanden och kikade på en luft-vattenpump som komplement till min vedpanna, pump med styrning skulle kosta ca 75 000 med installation. Nu blev det inte så, jag letar efter att annat hus istället men det är en annan historia...såhär i efterhand skulle jag satt in värmepump i stllet för ny vedpanna...
I södra Skåne är det inte många dagar pumpen inte skulle klara att värma huset, de har blivit effektivare på bara de senaste åren.
Jag har liknande förhållanden och kikade på en luft-vattenpump som komplement till min vedpanna, pump med styrning skulle kosta ca 75 000 med installation. Nu blev det inte så, jag letar efter att annat hus istället men det är en annan historia...såhär i efterhand skulle jag satt in värmepump i stllet för ny vedpanna...
I södra Skåne är det inte många dagar pumpen inte skulle klara att värma huset, de har blivit effektivare på bara de senaste åren.
Johanpelle ditt inlägg är helt obegripligt. Läs om Fröling, ETA eller Hargassner istället för att haka upp dig på var de tillverkas.
TS snackar pellets och att det är mycket arbete med det. Det finns lösningar på den frågan som skall vägas mot kostnaden för att också installera ytterligare ett värmeslag och sedan när det är riktigt kallt fortfarande ha allt arbete med pelletsen.
TS snackar pellets och att det är mycket arbete med det. Det finns lösningar på den frågan som skall vägas mot kostnaden för att också installera ytterligare ett värmeslag och sedan när det är riktigt kallt fortfarande ha allt arbete med pelletsen.
Hur ska styrning ske? Varmvattenproduktion?
Att ha arbete med pelletsen då det knäpper till och blir riktigt kallt är egentligen inga problem. Problemet är det kontinuerliga arbetet cirka åtta månader om året som jag på grund av bortavaro inte kan ta hand om helt på egen hand.
En idiotsäker pelletspanna som aldrig strejkar hade såklart varit en fin sak (detta är det enda jag saknar med den gamla oljepannan). Skulle den dessutom fungera med det sönderslagna eländet som man får levererat av bulkbilen så hade saken varit biff. Inget bärande på bränslet och inget meckande med pannan. Detta låter dock för mig som en utopi eller åtminstone som en väldigt dyr affär.
Hur styrningen ska se ut vet jag inte, jag kan ju inte sådana här saker. I de fall både brännare och värmepump ska gå så kan jag möjligen ställa brännarautomatikens termostat så att brännaren startar vi en temperatur understigande värmepumpens maximala utvattentemperatur. Jag inbillar mig att det skulle kunna handla om 55-60 grader. Detta bör innebära att båda systemen kan vara aktiva samtidigt och att brännaren går igång först då värmepumpen ej förmår upprätthålla den inställda temperaturen.
Under den förhållandevis korta period som denna lägre temperatur i pannan ej räcker till för att hålla kåken varm så slår jag helt enkelt av värmepumpen och låter brännaren ta hand om saken på egen hand. Detta låter naturligtvis en smula avigt, men under denna del av året är jag inte hemifrån så mycket. Skulle ett driftstopp inträffa när det är som allra kallast så är det en enkel sak att slå på värmepumpen och förhindra att huset blir alldeles utkylt.
Tappvarmvattnet tas som idag via värmeväxlaren i pannan. Skulle pannans lägre temperatur medföra att detta ej fungerar tillfredsställande så sätter jag en varmvattenberedare som matas vi denna värmeväxlare.
Är det där med en panna med två värmekällor verkligen så svårt? Något helautomatiskt system behöver jag egentligen inte utan går gärna ner och startar upp pelletsbrännaren då värmepumpen ej orkar med att hålla huset varmt.
En idiotsäker pelletspanna som aldrig strejkar hade såklart varit en fin sak (detta är det enda jag saknar med den gamla oljepannan). Skulle den dessutom fungera med det sönderslagna eländet som man får levererat av bulkbilen så hade saken varit biff. Inget bärande på bränslet och inget meckande med pannan. Detta låter dock för mig som en utopi eller åtminstone som en väldigt dyr affär.
Hur styrningen ska se ut vet jag inte, jag kan ju inte sådana här saker. I de fall både brännare och värmepump ska gå så kan jag möjligen ställa brännarautomatikens termostat så att brännaren startar vi en temperatur understigande värmepumpens maximala utvattentemperatur. Jag inbillar mig att det skulle kunna handla om 55-60 grader. Detta bör innebära att båda systemen kan vara aktiva samtidigt och att brännaren går igång först då värmepumpen ej förmår upprätthålla den inställda temperaturen.
Under den förhållandevis korta period som denna lägre temperatur i pannan ej räcker till för att hålla kåken varm så slår jag helt enkelt av värmepumpen och låter brännaren ta hand om saken på egen hand. Detta låter naturligtvis en smula avigt, men under denna del av året är jag inte hemifrån så mycket. Skulle ett driftstopp inträffa när det är som allra kallast så är det en enkel sak att slå på värmepumpen och förhindra att huset blir alldeles utkylt.
Tappvarmvattnet tas som idag via värmeväxlaren i pannan. Skulle pannans lägre temperatur medföra att detta ej fungerar tillfredsställande så sätter jag en varmvattenberedare som matas vi denna värmeväxlare.
Är det där med en panna med två värmekällor verkligen så svårt? Något helautomatiskt system behöver jag egentligen inte utan går gärna ner och startar upp pelletsbrännaren då värmepumpen ej orkar med att hålla huset varmt.
Redigerat:
On topic:
Är det verkligen värt den kostnaden, även om jag förstår att komfort är något som man måste värdera. Antar att du tänkt använda luft-vatten-värmepumpen under vår, sommar och höst, sedan i första hand pellets under vintern. Jag får en känsla av du har ett pellettssystem med mycket manuell arbetsinsats.
Off topic:
Jag förstår inte diskussion om att de utländska pellettespannorna och andra förhållanden. Johanpelle som skrev detta får gärna förklara. Anledningen till att jag skriver är att vi har en Windhager 21 Kw och kör den nästa året runt. Pannan är helautomatisk. Vi har den bara för värmebehovet i villan, medan varmvatten tas från två varmvattenberedare. Pellettspannan är inte helt underhållsfri, men det var inte den oljepanna som tidigare stod där. Vi sotar pannan och tömmer sotlådan 2-3 ggr om året. Pelletts fylls på via bulk ca 3 ggr om året. Kostnad för uppvärmningen är 55 öre per kwh. Reprationer ligger hittills på totalt ca 8 000 kr under de 8 år vi haft pannan. Det är mycket sällan driftstopp. Vi förbrukar 12-13 ton om året. Kostnaden för panna o installation var i samma härad som en luft-vatten-VP, men mindre än en jord-VP. Hur prisbilden ser ut idag vet jag inte?
Är det verkligen värt den kostnaden, även om jag förstår att komfort är något som man måste värdera. Antar att du tänkt använda luft-vatten-värmepumpen under vår, sommar och höst, sedan i första hand pellets under vintern. Jag får en känsla av du har ett pellettssystem med mycket manuell arbetsinsats.
Off topic:
Jag förstår inte diskussion om att de utländska pellettespannorna och andra förhållanden. Johanpelle som skrev detta får gärna förklara. Anledningen till att jag skriver är att vi har en Windhager 21 Kw och kör den nästa året runt. Pannan är helautomatisk. Vi har den bara för värmebehovet i villan, medan varmvatten tas från två varmvattenberedare. Pellettspannan är inte helt underhållsfri, men det var inte den oljepanna som tidigare stod där. Vi sotar pannan och tömmer sotlådan 2-3 ggr om året. Pelletts fylls på via bulk ca 3 ggr om året. Kostnad för uppvärmningen är 55 öre per kwh. Reprationer ligger hittills på totalt ca 8 000 kr under de 8 år vi haft pannan. Det är mycket sällan driftstopp. Vi förbrukar 12-13 ton om året. Kostnaden för panna o installation var i samma härad som en luft-vatten-VP, men mindre än en jord-VP. Hur prisbilden ser ut idag vet jag inte?
Redigerat:
