Jag är ledsen, men i så fall kan du absolut inte ha dina ungar på ett vanligt svenskt dagis.D09 skrev:Tycker man att det är ok att det saknas tillsyn på barnen så lägger jag inte så stor vikt vid det, jag ställer dock dessa krav kring mina barn
Jag tycker det beror lite på hur gamla barnen är också. Min dotter har nyligen börjat på dagis (hon är 1.5 år) och jag förväntar mig absolut att de har koll på ungarna. Jag förstår och accepterar att de inte kan punktmarkera varje unge hela tiden, men att se till att grindar/dörrar är stängda, hålla överblick och göra "headcounts" tycker jag är deras ansvar när det gäller mindre barn.Nyfniken skrev:
Skulle också ha blivit brydd om TS scenario hade gällt min dotter.
Hade hon varit 5 år hade det mer lutat åt skam och indraget lördagsgodis.
Ja, där delar vi uppfattningChaly skrev:
Glömde poängtera det med åldern men är helt på ditt spår. Ju äldre barnet är ju mer avstånd kan man ha.
Lilltjejen som är 8 nu hade sönder ( sparkade / hoppade med flit ) en plastback på fritids för något år sen, den betalade vi ( hon ) och hon fick det väldigt noga förklarat att hon gjort fel. Såna samtal gillar jag inte, pinsamt. Hon är dock äldre och jag har mer förväntningar då.
Där var det däremot indraget godis, tv spel, ta med kompisar hem på 1 vecka för att Markera.
Tyckte även att personalen hade varit för passiv och låtit ungarna dominera då det var flera barn som hade sönder grejor vid det tillfället.
Lugnt, 50 % av föräldrarna är nog inte så noga med kollen på ungarna så det blir mer över till min grabb 😃Nyfniken skrev:
Stämde iofs idag när sambon hämtade, då var det två ur personalen som cyklade 3 hjuling med han.
Det dagiset sparkade tyvärr 2 killar ( fasta vikarier som var ett grymt team ) som var otroliga med att aktivera barnen och det blev en helt annan koll då. Barnen tyckte det var roligt och höll sig i närheten av dom. I gengäld så kunde killarna också berätta vad varje unge gjort under dagen osv
Små barn små bekymmer!! Stora barn massor av bekymmer!
Det är inte pinsamt att prata en 8 åring till rätta det är jättebra och nödvändigt att dom lär sig rätt och fel i tidig ålder.
Det är däremot pinsamt när polisen knackar på med tonårsbarnet i bilen eller man blir kallad till stationen för att hämta sin unge.
Det är inte pinsamt att prata en 8 åring till rätta det är jättebra och nödvändigt att dom lär sig rätt och fel i tidig ålder.
Det är däremot pinsamt när polisen knackar på med tonårsbarnet i bilen eller man blir kallad till stationen för att hämta sin unge.
Ha ha jo, förstår varför min farsa blev gråhårig tidigtMicro skrev:Små barn små bekymmer!! Stora barn massor av bekymmer!
Det är inte pinsamt att prata en 8 åring till rätta det är jättebra och nödvändigt att dom lär sig rätt och fel i tidig ålder.
Det är däremot pinsamt när polisen knackar på med tonårsbarnet i bilen eller man blir kallad till stationen för att hämta sin unge.
Dom verkar ha blivit mer slapphänta på dagis nu för tiden.
När jag skulle hämta min dotter för första gången på dagis på 90-talet höll jag inte på att få med henne hem.
Jag hade inte varit med och lämnat o hämtat henne då jag var ute på jobb ett par veckor och dagis personalen
visste inte vem jag var och min dotter ville ju fortsätta att leka och låtsades inte känna mig.
Jag fick be dom ringa min fru på jobbet för att kolla så allt var ok.
När jag skulle hämta min dotter för första gången på dagis på 90-talet höll jag inte på att få med henne hem.
Jag hade inte varit med och lämnat o hämtat henne då jag var ute på jobb ett par veckor och dagis personalen
visste inte vem jag var och min dotter ville ju fortsätta att leka och låtsades inte känna mig.
Jag fick be dom ringa min fru på jobbet för att kolla så allt var ok.
Ha ha ha jobbigt lägeMicro skrev:Dom verkar ha blivit mer slapphänta på dagis nu för tiden.
När jag skulle hämta min dotter för första gången på dagis på 90-talet höll jag inte på att få med henne hem.
Jag hade inte varit med och lämnat o hämtat henne då jag var ute på jobb ett par veckor och dagis personalen
visste inte vem jag var och min dotter ville ju fortsätta att leka och låtsades inte känna mig.
Jag fick be dom ringa min fru på jobbet för att kolla så allt var ok.
På vårat dagis, ( iaf dom två killarna som fick gå ) tar dom leg på alla okända / osäkra. Men det har säkert upphört.
Vid ett tillfälle så skulle sambon hämta lillgrabben, då var det en annan avdelning som hade stängningen..
Då visste dom inte var grabben var, ( personalen var inne ) så alla börja leta och efter ett tag så hittade dom han på baksidan i ett liggande plaströr ( större som tillhör lekplatsen )
Värdelösa var dom där, ingen visste riktigt hur länge han varit ute
..
Jag hade exploderat om det var jag som skulle hämta.
Lite trött på attityden att det hela tiden är andras fel när någon gör något fel och ingen har något eget ansvar. Två små barn går in från gården och in på toa och saboterar (leker kanske är ett snällare ord). Istället för att fråga sig varför ens eget barn gör på det sättet och påpeka att det där är inte OK, så är det enbart personalens problem som inte har märkt att barnen varit borta ett tag? Det är ju inte så att barnen har försvunnit och tagit bussen in till stan eller nåt. De har ju bara gått in på toa, något som rimligen är en ganska vanlig företeelse med barn ute på gården en längre tid. Jag antar att dagiset har ett staket runt gården och en barnsäker grind och då är det väl inte konstigt om personalen främst förlitar sig på dessa system för att barnen inte skall rymma ut på stan.
Det är ju inte precis så att ditt barn har riskerat att förolyckas inne på toan (låter väldigt långsökt, din första antydan om att det skulle vara farligt) och ditt barn har inte kommit bort. Det har helt enkelt ställt till med bus och jag tycker det är fullt normalt att personalen påpekar detta för dig som förälder och om det hade varit mitt barn så hade jag gjort ett allvarligt försök att få två-åringen att förstå att det inte är OK att göra på det sättet, istället för att få dem att tro att det var personalen som hade gjort något fel.
Om barn börjar vandalisera skolan på mellanstadiet, är det också skolans fel för att de inte har tillräcklig uppsyn? Ungefär som att säga att det är villaägarens fel när det blir inbrott, för att man inte har tillräcklig tillsyn? Och bankens fel när de blir rånade, för de har inte tillräckigt bra säkerhetssystem?
Någonstans måste man också kunna begära att individen har ett ansvar. Nu är ditt barn bara drygt 2 år och har inte något rättsligt ansvar, vilket absolut inte betyder att man inte kan försöka få barnet att förstå att man inte gör på det sättet.
Möjligtvis att man tycker att det hela är genant och därför försöker hitta en syndabock hos andra istället?
Det är ju inte precis så att ditt barn har riskerat att förolyckas inne på toan (låter väldigt långsökt, din första antydan om att det skulle vara farligt) och ditt barn har inte kommit bort. Det har helt enkelt ställt till med bus och jag tycker det är fullt normalt att personalen påpekar detta för dig som förälder och om det hade varit mitt barn så hade jag gjort ett allvarligt försök att få två-åringen att förstå att det inte är OK att göra på det sättet, istället för att få dem att tro att det var personalen som hade gjort något fel.
Om barn börjar vandalisera skolan på mellanstadiet, är det också skolans fel för att de inte har tillräcklig uppsyn? Ungefär som att säga att det är villaägarens fel när det blir inbrott, för att man inte har tillräcklig tillsyn? Och bankens fel när de blir rånade, för de har inte tillräckigt bra säkerhetssystem?
Någonstans måste man också kunna begära att individen har ett ansvar. Nu är ditt barn bara drygt 2 år och har inte något rättsligt ansvar, vilket absolut inte betyder att man inte kan försöka få barnet att förstå att man inte gör på det sättet.
Möjligtvis att man tycker att det hela är genant och därför försöker hitta en syndabock hos andra istället?
Naturligtvis är det önskvärt med 100% kontroll på barnen, men det blir alltid en kompromiss med vilken typ av samhälle vi vill leva i och vilken säkerhet/kontroll det ska vara på medborgarna, stora som små.
Det går naturligtvis rent tekniskt att garantera att inga barn kan smita undan. Inhägnade rastgårdar med låsta grindar, passerkort för personal och föräldrar (har du glömt kortet får du inte ungen med dig), kvittens av barnen med legkontroll varje dag, rastgårdar utan träd, stora leksaker, skrymslen och prång, toaletter utan dörrar, reflexvästar med nummer på barnen, övervakningskameror, larm... Frågan är om vi tycker det är värt priset?
Alternativt då att ha en vuxen per barn i grupperna. Att ha två barn per vuxen duger inte, det räcker med att den ena ungen ramlar och måste tröstas så kan den andre vara väck. Det hade funkat, men ett land där hela nationalprodukten går åt till dagispersonal - är det värt DET priset?
Jag har aldrig sett nån statistik på det, men det måste ändå vara oändligt mycket vanligare att två föräldrar misslyckas med att hålla rätt på EN unge än att två dagispersonal misslyckas med att hålla rätt på tjugofem. Jag tänker bara på hut ofta man hör i varuhusens högtalare "vill föräldrarna till Emil omedelbart komma till informationen".
Det går naturligtvis rent tekniskt att garantera att inga barn kan smita undan. Inhägnade rastgårdar med låsta grindar, passerkort för personal och föräldrar (har du glömt kortet får du inte ungen med dig), kvittens av barnen med legkontroll varje dag, rastgårdar utan träd, stora leksaker, skrymslen och prång, toaletter utan dörrar, reflexvästar med nummer på barnen, övervakningskameror, larm... Frågan är om vi tycker det är värt priset?
Alternativt då att ha en vuxen per barn i grupperna. Att ha två barn per vuxen duger inte, det räcker med att den ena ungen ramlar och måste tröstas så kan den andre vara väck. Det hade funkat, men ett land där hela nationalprodukten går åt till dagispersonal - är det värt DET priset?
Jag har aldrig sett nån statistik på det, men det måste ändå vara oändligt mycket vanligare att två föräldrar misslyckas med att hålla rätt på EN unge än att två dagispersonal misslyckas med att hålla rätt på tjugofem. Jag tänker bara på hut ofta man hör i varuhusens högtalare "vill föräldrarna till Emil omedelbart komma till informationen".
Det du beskriver låter lite som ständiga förbättringar och det bedrivs hela tiden för att göra miljöer säkrare och det tycker jag man ska göra. Ju säkrare och genomtänkta miljöer ju mindre personal krävs också vilket sparar pengar för kommunen och skattebetalarna.andersmc skrev:
Det är småpengar mot vad det kostar om ett barn förolyckas.
Att man är förälder innebär inte att man har alla hästar hemma
sen ligger det i betraktarens ögon, säkert många som tror att jag har vadderade bestick och fallsele när ungarna går i trappan Såg t ex två kvinnor sitta med bebisar i knät samtidigt som dom rökte utanför ett varuhus i Frölunda . Det är ingen bra syn i mina ögon, det var dock en vanlig syn förr.
Jag förväntar mig absolut att de ska ha koll. Jag tog hem min dotter efter luciafirandet förra vintern och tänkte inte på att gå till fröken och säga att jag tog henne. Innan jag ens hade hunnit hem (tog ca 5-10 minuter) så hade de både hunnit upptäcka att hon saknades i vimlet av barn från 3 avdelningar och deras föräldrar, ringt mig och pratat in meddelande på telefonsvararen för att fråga om hon var med mig och ringt min sambo på jobbet för att se om han visste om jag tagit med mig henne hem.andersmc skrev:
Edit: ser nu att jag vist citerade fel inlägg. Skulle citera det om att man inte kan förvänta sig så mycket koll.
Redigerat:
Grymt jobbat av personalenbyggankan skrev:
