Du skriver "...vitesklausul och hur är den författad".kinglolle skrev:
Ska den författas på något speciellt sätt för att vara giltig?
Går det att få något exempel, eller tips på skrivningar som ska vara med eller skall undvikas.
Någorlunda enkelt hållet då ...
Det hjälper ju inte TS nu, men kanske nästa gång, och alla vi andra ... ;
En vitesklausul kan vara lite tveeggad. Om firman av olika anledningar börjar bli sen, så finns risken att risken för vite gör att de stressar på, med konsekvenser i utförandet. Eller tom rent fusk.
Jag har inte anlitat hantverkare mot vite, men jag har funderat på att OM jag gör det och ser att de börjar få problem, så tror jag att jag skulle förhandla om vitet med byggaren så att det inte utfaller för dagar när han har minst X mannar igång på bygget. Som jag ser det så är den primära nyttan med ett vite att det bör få firman att prioritera att skicka hantverkare till just mitt bygge. Om arbetet av någon anledning helt enkelt går långsamt, då kan det vara riskabelt att "tvinga fram" en taktökning.
Eller så kan man göra som en kollega till mig gjorde (i USA). När byggfirman aldrig gjorde klart renoveringen av hans villa så köpte han byggfirman. Sedan blev det klart.
Jag har inte anlitat hantverkare mot vite, men jag har funderat på att OM jag gör det och ser att de börjar få problem, så tror jag att jag skulle förhandla om vitet med byggaren så att det inte utfaller för dagar när han har minst X mannar igång på bygget. Som jag ser det så är den primära nyttan med ett vite att det bör få firman att prioritera att skicka hantverkare till just mitt bygge. Om arbetet av någon anledning helt enkelt går långsamt, då kan det vara riskabelt att "tvinga fram" en taktökning.
Eller så kan man göra som en kollega till mig gjorde (i USA). När byggfirman aldrig gjorde klart renoveringen av hans villa så köpte han byggfirman. Sedan blev det klart.
Dna problem och krav på ersättning kan nog gå lite hur som beroende på vad det är för sorts företag ni har att göra med. Tydliga fel som är enkla att bevisa (fel färg på fog) torde således vara enkla att få igenom, medans sneda plattor, tjocka silikonfogar etc mycket väl kna vara "inom toleranserna", även om det estetiskt sett är fult som stryk.
Är det ett ärligt och reko företag tar de ansvar för skohylla och strålkastare, är de mindre nogaräknade så säger de bara " de var ju trasiga redan när vi kom". Finns vittne till att just DE tog sönder grejorna?
Jag lämnade in en bil (äldre modell) till en firma för service, fick tillbaka den med en repa på dörren. Jag är noga med mina bilar och visste till 110% att denna repa inte fanns där innan, men snubben bara skrattade när jag bad att de skulle ta ansvar och fixa detta. Han sa det inte rakt ut men hela hans ansikte lyste av "lycka till att bevisa att det var vi som gjorde repan".
Så är det, lämnar man in bilar till verkstäder, anlitar hantverkare till sitt hus, det är lite på vinst och förlust... det kan bli jättebra, och det kan också bli pannkaka av allting. Många ÄR inte rädda om andras grejor, vi hade en målare som skulle tapetsera om ett rum, det slutade med att vi hade spackelspår i hela huset när han hade trampat i spackel och sen gått i kök, badrum, vardagsrum. Men han + hans chef kom tillbaka och fick lägga två timmar på att skrapa och tvätta rent golvet (relativt nytt hus). Själv kör jag alltid två par skor, eller arbetsskor som jag BARA använder där jag jobbar för att undvika att skita ner hela huset.
Hoppas det löser sig!
/S
Är det ett ärligt och reko företag tar de ansvar för skohylla och strålkastare, är de mindre nogaräknade så säger de bara " de var ju trasiga redan när vi kom". Finns vittne till att just DE tog sönder grejorna?
Jag lämnade in en bil (äldre modell) till en firma för service, fick tillbaka den med en repa på dörren. Jag är noga med mina bilar och visste till 110% att denna repa inte fanns där innan, men snubben bara skrattade när jag bad att de skulle ta ansvar och fixa detta. Han sa det inte rakt ut men hela hans ansikte lyste av "lycka till att bevisa att det var vi som gjorde repan".
Så är det, lämnar man in bilar till verkstäder, anlitar hantverkare till sitt hus, det är lite på vinst och förlust... det kan bli jättebra, och det kan också bli pannkaka av allting. Många ÄR inte rädda om andras grejor, vi hade en målare som skulle tapetsera om ett rum, det slutade med att vi hade spackelspår i hela huset när han hade trampat i spackel och sen gått i kök, badrum, vardagsrum. Men han + hans chef kom tillbaka och fick lägga två timmar på att skrapa och tvätta rent golvet (relativt nytt hus). Själv kör jag alltid två par skor, eller arbetsskor som jag BARA använder där jag jobbar för att undvika att skita ner hela huset.
Hoppas det löser sig!
/S
Generellt så är avtalsintentionen det viktiga så normalt sett gäller vitet. Nackdelen kan vara om vitet är otydligt så kan oklarhetsregeln göra att tolkningen faller mot den som utformat klausulen vilket ofta är beställaren. Sen skall man alltid minnas att eventuella viten kan jämkas med hänvisning till oskälighet, så det bör finnas en verklighetsförankring.Mikael_L skrev:
Det finns en del att tänka på som konsument och det är att man står i en särställning kontra övriga marknaden tack vare att konsumenttjänstlagen är indispositiv. Det innebär att vitesklausulen inte är på något sätt begränsande för skadeståndsrätten för beställaren. Klausulen fyller endast en förenklande funktion då den inte ställer motkrav på att kunna uppvisa kostnader etc utan utfaller per automatik om villkoren är uppfyllda.
Det finns en del byggare och deras kontorister (de kallar sig jurister men det är i mina ögon en väl snäll beteckning) som missuppfattat praxis och skrivit tveksamma klausuler. Det som då missats är att det finns flera domar men främst en som gått till HD/hovrätten och anses vägledande gällande att vitesklausul begränsar rätten till skadestånd. Så eventuella tillägg på att vite ersätter rätten till övrigt skadestånd är ogiltigt i konsumentavtal.
Utformningen är lite beroende på grundavtal. I normalfallet skulle jag rekommendera att ha ett standardavtal som reglerar övriga förhållanden och som ger en förklaring på vad som anses som dröjsmål, där sätts ett lämpligt slutdatum då entreprenad skall vara klart för slutbesiktning. Sedan läggs ett villkor till som "påföljd vid dröjsmål"
Vill egentligen inte skriva exempel då det bör vara anpassat för situationen.
Det kan exempelvis stå att "vite skall utgå för varje sjudagarsperiod som förseningen varar med 5000 kr."
Sen får man alternera tidsperiod och summa, alternativt att vite begärs med % av entreprenadkostnad. Det finns alternativ där max vite avtalas men det bör tänkas igenom så inte incitament för att slutföra arbete saknas.
"För varje påbörjad förseningsvecka skall entreprenören utge 15,000 kr i förseningsvite till beställaren. " tydligt och hållbart. Förutsatt att avtalad färdigställande dag finns, och tydligt beskrivet vad som anses klart - ofta en godkänd slutbesiktning.
För att undvika hafs bör man även ta in en bra besiktningsman. Och ha en betalningsplan med moment som gk.
Det tar m.a.o. Tre månader att speca uppdraget och författa avtal, tre till sex månader att välja ut företag......sen om man hittar ett bra företag ( det svåraste) vänta sex mån på att de har tid, under denna tid hitta en bra besiktningsman....sen själva arbetet tar kanske fyra veckor. Total tid : 15 månader.
För att undvika hafs bör man även ta in en bra besiktningsman. Och ha en betalningsplan med moment som gk.
Det tar m.a.o. Tre månader att speca uppdraget och författa avtal, tre till sex månader att välja ut företag......sen om man hittar ett bra företag ( det svåraste) vänta sex mån på att de har tid, under denna tid hitta en bra besiktningsman....sen själva arbetet tar kanske fyra veckor. Total tid : 15 månader.
Det normala är väl att den som vill ha besiktningen betalar för den.vojma skrev:
Inte så enkelt faktiskt som att den som vill besiktiga får betala.
Saknas det avtal så faller det tillbaka på konsumenttjänstlagen. Besiktning är något som ligger utanför entreprenaden och inte ingår. Om det visar sig att entreprenaden är godkänd utan åtgärdsbehov så är det upp till konsumenten att betala.
Skulle det däremot visa sig att fel förekommer i entreprenaden så är det enligt konsumenttjänstlagen fel i tjänsten. Besiktningskostnaden kan då läggas till som en skadeståndskostnad (ktjl paragraf 31) för konsumenten pga fel i tjänsten och därför är det en verifierbar kostnad som åligger hantverkaren.
Saknas det avtal så faller det tillbaka på konsumenttjänstlagen. Besiktning är något som ligger utanför entreprenaden och inte ingår. Om det visar sig att entreprenaden är godkänd utan åtgärdsbehov så är det upp till konsumenten att betala.
Skulle det däremot visa sig att fel förekommer i entreprenaden så är det enligt konsumenttjänstlagen fel i tjänsten. Besiktningskostnaden kan då läggas till som en skadeståndskostnad (ktjl paragraf 31) för konsumenten pga fel i tjänsten och därför är det en verifierbar kostnad som åligger hantverkaren.
Du ska noga författa en reklamation. Där listar du samtliga kvalitetsbrister och gör en kostnadsuppskattning över vad det kostar att rätta till resp avvikelse. Sen kvarhåller du detta belopp som stridigt och betalar ostridigt belopp. Lätt som en plätt.
Se där ja, då har man lärt sig nåt i dag igen, fast å andra sidan så lär man sig nästan alltid nåt av kinglolles inlägg.kinglolle skrev:
Forumklippa kallar jag det !!
Entreprenaden kan ju vara godkänd men med anmärkningar. Tvivlar starkt på att det går att dra det till att entreprenören ska stå för fiolerna då. Men det kan säkert uppfattas så här av en del.kinglolle skrev:
Men vem avgör "utanför toleranserna" i en godkänd entreprenad med anmärkningar?
Besiktningsmannen avgör primärt eller rätten sekundärt om man inte kan komma överrens.
I normala fall är det ändå rätt tydligt om fogsprång är inom tolerans eller annat är inom kraven för fackmannamässigt utförande.
Tänk såhär istället, kunden är missnöjd med något i badrummet och kallar därför in sakkunnig(besiktningsman), denne godkänner entreprenaden men med anmärkningar som skall åtgärdas. Då är dessa anmärkningar att anse som att utförandet inte är fackmannamässigt och därför inte vad kunden enligt ktjl kan förvänta sig. De merkostnader som uppkom såsom besiktningskostnaden går att begära skadestånd för enligt paragraf 31. Det är inte många som vet eller utnyttjar detta men juridiskt sett är det helt korrekt.
Det är tex lika ovanligt att konsument åberopar skadeståndskrav på ersättning för resekostnader, inkomstbortfall etc vid fel på en vara enligt konsumentköplagen trots att det faktiskt finns full rättighet till detta. Har din tv gått sönder så har du rätt till ersättning för att lämna och hämta den både gällande inkomstförlust och bränslekostnad eller tom ev hyra av fordon etc vid behov.
I normala fall är det ändå rätt tydligt om fogsprång är inom tolerans eller annat är inom kraven för fackmannamässigt utförande.
Tänk såhär istället, kunden är missnöjd med något i badrummet och kallar därför in sakkunnig(besiktningsman), denne godkänner entreprenaden men med anmärkningar som skall åtgärdas. Då är dessa anmärkningar att anse som att utförandet inte är fackmannamässigt och därför inte vad kunden enligt ktjl kan förvänta sig. De merkostnader som uppkom såsom besiktningskostnaden går att begära skadestånd för enligt paragraf 31. Det är inte många som vet eller utnyttjar detta men juridiskt sett är det helt korrekt.
Det är tex lika ovanligt att konsument åberopar skadeståndskrav på ersättning för resekostnader, inkomstbortfall etc vid fel på en vara enligt konsumentköplagen trots att det faktiskt finns full rättighet till detta. Har din tv gått sönder så har du rätt till ersättning för att lämna och hämta den både gällande inkomstförlust och bränslekostnad eller tom ev hyra av fordon etc vid behov.
