Erfarenhetsåterföring av ingjuten golvvärme kontra ovanpåliggande?
Någon som har upplevt både ingjuten och ovanpåliggande golvvärme under en längre tid?
Jag skall bygga hus snart och är i stort behov av feedback på erfarenheter.
Jag är ute efter ett snabbt system varför jag tror ingjutet i så fall är borträknat. Däremot kommer jag välja det om jag inte ser några fördelar med de andra systemen i form av besparing, komfort m.m.
Jag har tänkt kombinera systemet med bergvärme, FTX-aggregat och braskamin (ev. vattenmantlad)
De olika lösningar jag funderar på är:
Nedervåning:
ingjuten (ca 50 mm ned i betongen)
ovanpåliggande i cellplast (20-30 mm)
ovanpåliggande i spånskiva (som ev. ligger på ett tunt lager cellplast)
Övervåning:
Förlagd i glespanelsplåt med spånskiva ovanpå
Förlagd i spånskiva med golvbeklädnad direkt ovanpå
Förlagd i cellplast som ligger på spånskiva. Golvbeklädnad direkt ovanpå cellplasten.
I samtliga ovanpåförlagda fallen skall givetvis även fördelningsplåt ligga i spåren under slangen.
Några frågeställningar:
-Framledningstemp?
-Tröghet? Dvs. Anpassar det sig efter tillförsel av värme från t.ex braskamin, solvärme utifrån samt ftx?
-Sprids värmen bra över golvet vid ovanpåliggande eller är det bara vid ingjuten
det blir en jämn fördelning
-Hur känns golvet rent mekaniskt och akustiskt?
Knakar det? sviktar det mycket? Några andra ljud från det?
-Nattsänkningar?
Ger det något ekonomiskt?
Är det genomförbart och ökar därmed komfort men ger inget ekonomiskt?
-Vattenmantlad braskamin?
Ger det någon märkbar återmatning eller onödig kostnad?
Från tyskland får man en för ca 2200 EURO inkl skorsten.
Någon som vet om det finns billigare och lika bra alternativ?
-FTX-ventilation
Arbetar golvvärmen och den bra tillsammans?
Fungerar det även vid ingjutning med komfort i rumstemp eller är det bara
kaka på kaka i onödan?
Fungerar den vid ovanpåliggande enskilt isolerad golvvärme?
Jag välkomnar all feedback!
Låt oss ta reda på om det finns något att vinna på att lägga golvvärmen ovanpå så nära golvbeklädnad som möjligt och även isolerad från den gjutna plattan, eller om de få men med extra starka åsikter som förespråkar detta är inne på fel spår
Jag skall bygga hus snart och är i stort behov av feedback på erfarenheter.
Jag är ute efter ett snabbt system varför jag tror ingjutet i så fall är borträknat. Däremot kommer jag välja det om jag inte ser några fördelar med de andra systemen i form av besparing, komfort m.m.
Jag har tänkt kombinera systemet med bergvärme, FTX-aggregat och braskamin (ev. vattenmantlad)
De olika lösningar jag funderar på är:
Nedervåning:
ingjuten (ca 50 mm ned i betongen)
ovanpåliggande i cellplast (20-30 mm)
ovanpåliggande i spånskiva (som ev. ligger på ett tunt lager cellplast)
Övervåning:
Förlagd i glespanelsplåt med spånskiva ovanpå
Förlagd i spånskiva med golvbeklädnad direkt ovanpå
Förlagd i cellplast som ligger på spånskiva. Golvbeklädnad direkt ovanpå cellplasten.
I samtliga ovanpåförlagda fallen skall givetvis även fördelningsplåt ligga i spåren under slangen.
Några frågeställningar:
-Framledningstemp?
-Tröghet? Dvs. Anpassar det sig efter tillförsel av värme från t.ex braskamin, solvärme utifrån samt ftx?
-Sprids värmen bra över golvet vid ovanpåliggande eller är det bara vid ingjuten
det blir en jämn fördelning
-Hur känns golvet rent mekaniskt och akustiskt?
Knakar det? sviktar det mycket? Några andra ljud från det?
-Nattsänkningar?
Ger det något ekonomiskt?
Är det genomförbart och ökar därmed komfort men ger inget ekonomiskt?
-Vattenmantlad braskamin?
Ger det någon märkbar återmatning eller onödig kostnad?
Från tyskland får man en för ca 2200 EURO inkl skorsten.
Någon som vet om det finns billigare och lika bra alternativ?
-FTX-ventilation
Arbetar golvvärmen och den bra tillsammans?
Fungerar det även vid ingjutning med komfort i rumstemp eller är det bara
kaka på kaka i onödan?
Fungerar den vid ovanpåliggande enskilt isolerad golvvärme?
Jag välkomnar all feedback!
Låt oss ta reda på om det finns något att vinna på att lägga golvvärmen ovanpå så nära golvbeklädnad som möjligt och även isolerad från den gjutna plattan, eller om de få men med extra starka åsikter som förespråkar detta är inne på fel spår
Hehe!mycke_nu skrev:Varför vill du ha ett snabbt system, planerar du ett dragigt eller dåligt isolerat hus?
Nej, det får vi verkligen inte hoppas!
Däremot skulle det vara trevligt att dels kunna tillgodogöra sig värmen från andra faktorer, så att inte golvvärmesystemet bara bränner på utan eftertanke, dels få komforten av att kunna höja temperaturen snabbt då de blir svinkyla
Detta innebär givetvis att fördelarventilerna justerar flödet efter rumsgivare om inte jag förstått det fel.
Å andra sidan, om man som jag har tänkt automatisera hemmet bör man även kunna via väderprogosdatabaser kunna tackla snabba stigningar och fall i temperatur. Men det kanske är lite väl extremt.
Att för bottenvåningen gjuta en platta utan att lägga golvvärmerören i betongen känns i vart fall mysko, och dyrt.
Det är det jag försöker utröna - om det är enbart mysko och dyrtsynpunkter skrev:
Eller om det blir en besparing i längden pga att det blir mindre spillenergi.
Med spillenergi menar jag egentligen ackumulerad värme som egentligen
inte är nödvändig de stunder då värme tillförs från annat håll.
Då ser jag det inte längre som så mysko utan en självklarhet.
Låt oss säga att i material blir skillnaden maximalt 25 000 för 100 m2
Den ökade arbetskostnaden bör inte bli högre än 5 000 vilket totalt kanske blir 30 000.
Finns det besparingar att hämta - Vissa menar att man kan spara upp till 35 % av energi-förbrukningen (Jag har dock aldrig sett några egentliga siffror) - så kanske det kan vara värt att betänka det som en möjlig lösning. Nya rön kommer hela tiden. Vissa försvinner, men vissa blir standard trots att många motsatte det sig tvärt till en början.
Sedan kan den eventuella komforten i sig av att undvika att få ett hus som värms från två håll utan reglering med hänsyn till varandra vara värt en del merkostnader.
Du får inte enbart titta på de värmetoppar som kan uppstå när vårsolen tittar in genom fönstren, utan även på hur systemet uppför sig när det plötsligt blir kallt.
Ett trögt system innebär att du har en stor energimängd ackumulerad i huset, och detta innebär att värmepumpen kommer att arbeta lugnare, dvs effektivare när kylan kommer krypandes varje kväll.
Vad gäller avancerad styrning typ prognosstyrning så kan man spara ca 5% per år, 35% är rent nonsens. Vinsten kommer till nästan 100% från att man stryper värmetillförseln några timmar innan solen tittar fram. Besparingen är så liten (ca 500 kr/år) att det definitivt inte lönar sig för en villa.
Jag skulle absolut rekommendera ett trögt system med såväl ute- som innegivare och givetvis rejält med isolering under betongplattan.
Ett trögt system innebär att du har en stor energimängd ackumulerad i huset, och detta innebär att värmepumpen kommer att arbeta lugnare, dvs effektivare när kylan kommer krypandes varje kväll.
Vad gäller avancerad styrning typ prognosstyrning så kan man spara ca 5% per år, 35% är rent nonsens. Vinsten kommer till nästan 100% från att man stryper värmetillförseln några timmar innan solen tittar fram. Besparingen är så liten (ca 500 kr/år) att det definitivt inte lönar sig för en villa.
Jag skulle absolut rekommendera ett trögt system med såväl ute- som innegivare och givetvis rejält med isolering under betongplattan.
Om vi kokar ner din frågeställning så blir svaret; Bottenplatta med underliggande isolering och ingjuten värme slinga. Ovanvåning beroende på övergolv (det du ser) slang i spårad golvgips med plåtar. Vatten mantlad kamin ja varför inte om du har tillgång till ved med bra pris, men välj en som du kan placera synligt mitt i huset det finns mycket att välja på. Styrning med ute och inne tempgivare inte termostater i varje rum. Hur slangdragning skall förläggas får du gratis av de flesta tillverkare av golvvärmeanläggningar när du skickar ritningar om förfrågan till dem. Golvvärme är ett trögt system med de för och nackdelar som det har.
Redigerat:
Jag gillar starkt att du tänker och funderar själv och inte bara gör som alla andra gör, men jag tror faktiskt inte att det är vettigt att istället för att gjuta in slang najad i armeringen göra nåt avancerat och dyrt ovanpåbetongengolvvärmesystem och tro att du kommer att räkna hem det. Dessutom kostar även avancerad styrutrustning massa pengar och det är sånt som strular förr eller senare. Jag tror inte så mycket på avancerade temostater till golvvärme alls faktiskt. Funkar i många fall lika bra att strypa där det behövs och koppla på allt direkt på shunten/värmepumpen/värmekällan och låta värmekurvan styra vad du vill ha ut för vattentemp i golvet. Dessutom tror jag det inte är så dumt för huset att ha en alltid "torr" betongplatta i botten. Hur ska du med din lösning göra i de delar i bottenvåningen du kanske vill ha sten/klinkergolv? Tänk vidared^_^b
Tack för all input hittills.
Ni menar alltså att det inte finns några fördelar med ovanpåliggande golvvärme?
Att systemet är trögt ändå?
Menar ni att det inte hinner justera om sig på kort tid?
Jag pratade med en på ett företag som säljer egna värmepumpar med ovanpåliggande system.
De menar att golvvärmen lyckas ställa om sig på 1-2 timmar. Jag skall träffa dem nästa tisdag och ställa dem mot väggen lite.
Bara av nyfikenhet, vad bygger du siffran på?
Ni menar alltså att det inte finns några fördelar med ovanpåliggande golvvärme?
Att systemet är trögt ändå?
Menar ni att det inte hinner justera om sig på kort tid?
Jag pratade med en på ett företag som säljer egna värmepumpar med ovanpåliggande system.
De menar att golvvärmen lyckas ställa om sig på 1-2 timmar. Jag skall träffa dem nästa tisdag och ställa dem mot väggen lite.
5% i total besparing alltså?
Bara av nyfikenhet, vad bygger du siffran på?
För en tid sedan började jag intressera mej för prognosstyrning och kontaktade både de företag som erbjuder produkterna och de forskare på SMHI i Göteborg som utvecklat metoden.Raginglynx skrev:
När man silat bort de kolossalt stora mängderna skitsnack och analyserat de rapporter som publicerats så framgår det klart att prognosstyrning endast ger besparingar under våren (möjligen hösten) och då är besparingen ca 5%.
Det hela är ett otroligt geshäft där man säljer dyra "5-7 dygnsprognoser" och fina prognosmottagare till inte ont anande fastighetsägare. Sanningen är att en enkel solgivare hade gjort praktiskt taget samma jobb till en bråkdel av kostnaden.
Ok
Men med de 5%, räknar du in den eventuellt lägre framledningstemperatur man kan hålla
med ett system som ligger direkt under golvbeklädnad, dvs 12-15 mm under fötterna, och där dessutom golvvärmen är isolerad från plattan?
Jag kan tänka mig att vinsten inte är enorm för just prognosstyrning. Däremot hoppades jag att man fick ett system som bearbetar den yttre påverkan klimatet i huset får. Även kanske att det finns någon procent eller två i besparing av sänkt flöde till delar av huset då man t.ex. eldar i braskaminen. I ett sådant fall blir de totalt sett ingen besparing eftersom brasved kostar det med, men det är onödigt att värmesystemet inte känner, ser eller bryr sig om att det tillförs extra värme.
Vad säger du?
Men med de 5%, räknar du in den eventuellt lägre framledningstemperatur man kan hålla
med ett system som ligger direkt under golvbeklädnad, dvs 12-15 mm under fötterna, och där dessutom golvvärmen är isolerad från plattan?
Jag kan tänka mig att vinsten inte är enorm för just prognosstyrning. Däremot hoppades jag att man fick ett system som bearbetar den yttre påverkan klimatet i huset får. Även kanske att det finns någon procent eller två i besparing av sänkt flöde till delar av huset då man t.ex. eldar i braskaminen. I ett sådant fall blir de totalt sett ingen besparing eftersom brasved kostar det med, men det är onödigt att värmesystemet inte känner, ser eller bryr sig om att det tillförs extra värme.
Vad säger du?
De 5% hänför sig enbart till principen med prognosstyrning, inte något specifikt uppvärmningssystem.
Jag skulle tro att de flesta fastigheter där man studerat effekten av prognosstyrning har någon form av konventionell uppvärmning, dvs inte värmepump, eller ens golvvärme för den delen, utan typ fjärrvärme och radiatorer.
Du har säkert rätt i att framledningstemeraturen blir högre ju längre ner i golvet slingorna hamnar, men den avgörande faktorn är nog vilket typ av golvmaterial du har.
Vi har tex ingjutna slingor och stengolv i köket medan det är 15 mm trägolv på golvvärmeplåtar och lumppapp på andra våningen. Båda golven matas med samma temperatur, men köket är ett par grader varmare vilket jag hänför till stenens bättre värmeledningsförmåga och mycket bättre termiska kontakt med slingorna via fix och betong.
Vad gäller möjligheten att ta tillvara solvärme via fönstren i vårt hus (vi har stora fönster och mycket sol) så fungerar det mycket bättre i köket där golvet värms upp sakta av solen och sedan behåller värmen under en stor del av dagen. På andra våningen blir det bara jättevarmt, och sedan faller temperaturen snabbt igen när solen försvinner mot väster.
Reglermässigt har jag labbat en del med detta, och det stora lyftet kom när jag monterade en innegivare för värmepumpen. Placeringen av givaren blir alltid en kompromiss, men där den sitter nu påverkas den av morgonsolen på våren och detta drar automatiskt ned värmeproduktionen så att inte vp flåsar på för fullt samtidigt som det är på väg att bli en strålande varm och solig dag.
I gengäld kan det givetvis vara sol på morgonen och sedan snöa och blåsa en timme senare och då blir det fel, men med ett trögt system blir variationen i komfort ganska liten.
Innegivaren sänkte i ett slag energiförbrukningen med ca 25% i vårt hus. Detta har dock mycket lite med tillvaratagande av solinstrålingen att göra, utan beror i huvudsak på att styrning med enbart utegivare fungerar riktigt dåligt i praktiken.
Jag skulle tro att de flesta fastigheter där man studerat effekten av prognosstyrning har någon form av konventionell uppvärmning, dvs inte värmepump, eller ens golvvärme för den delen, utan typ fjärrvärme och radiatorer.
Du har säkert rätt i att framledningstemeraturen blir högre ju längre ner i golvet slingorna hamnar, men den avgörande faktorn är nog vilket typ av golvmaterial du har.
Vi har tex ingjutna slingor och stengolv i köket medan det är 15 mm trägolv på golvvärmeplåtar och lumppapp på andra våningen. Båda golven matas med samma temperatur, men köket är ett par grader varmare vilket jag hänför till stenens bättre värmeledningsförmåga och mycket bättre termiska kontakt med slingorna via fix och betong.
Vad gäller möjligheten att ta tillvara solvärme via fönstren i vårt hus (vi har stora fönster och mycket sol) så fungerar det mycket bättre i köket där golvet värms upp sakta av solen och sedan behåller värmen under en stor del av dagen. På andra våningen blir det bara jättevarmt, och sedan faller temperaturen snabbt igen när solen försvinner mot väster.
Reglermässigt har jag labbat en del med detta, och det stora lyftet kom när jag monterade en innegivare för värmepumpen. Placeringen av givaren blir alltid en kompromiss, men där den sitter nu påverkas den av morgonsolen på våren och detta drar automatiskt ned värmeproduktionen så att inte vp flåsar på för fullt samtidigt som det är på väg att bli en strålande varm och solig dag.
I gengäld kan det givetvis vara sol på morgonen och sedan snöa och blåsa en timme senare och då blir det fel, men med ett trögt system blir variationen i komfort ganska liten.
Innegivaren sänkte i ett slag energiförbrukningen med ca 25% i vårt hus. Detta har dock mycket lite med tillvaratagande av solinstrålingen att göra, utan beror i huvudsak på att styrning med enbart utegivare fungerar riktigt dåligt i praktiken.
"Funkar i många fall lika bra att strypa där det behövs och koppla på allt direkt på shunten/värmepumpen/värmekällan och låta värmekurvan styra vad du vill ha ut för vattentemp i golvet. Dessutom tror jag det inte är så dumt för huset att ha en alltid "torr" betongplatta i botten. "
Detta är också min erfarenhet. Om man har ingjuten slingor, kan man oftast slippa rumstermostaten. Bara justera fördelare-flöde manuellt vid behov (lättare om den ha flöde-indikatorer på). Var 1.5 plans hus byggdes i 1999, platta med ingjuten slingor ovanpå 200 mm frigolit. Vanligt FLVP. Braskamin för mys-eldning och när det blir ute plötsligt kallt och blåsigt. I praxis fungerar detta relativ tröga system mycket bra. Totalt ca 15000 kwh el årsförbrukning. Rätt OK tror jag (med 3 barn som tittar för mycket TV)
Detta är också min erfarenhet. Om man har ingjuten slingor, kan man oftast slippa rumstermostaten. Bara justera fördelare-flöde manuellt vid behov (lättare om den ha flöde-indikatorer på). Var 1.5 plans hus byggdes i 1999, platta med ingjuten slingor ovanpå 200 mm frigolit. Vanligt FLVP. Braskamin för mys-eldning och när det blir ute plötsligt kallt och blåsigt. I praxis fungerar detta relativ tröga system mycket bra. Totalt ca 15000 kwh el årsförbrukning. Rätt OK tror jag (med 3 barn som tittar för mycket TV)
Bor i ett hus med 150 mm betongplatta(16 stålpålar) som har inguten värmeslang.Fick jag göra om det skulle slangen hamna åvan betongen,varför !
Jo ,jag värmer upp halva Sverige
OBS grunden står på pålar
Jo ,jag värmer upp halva Sverige
OBS grunden står på pålar
Redigerat:
