Gammalt avlopp med tvåkammarbrunn utan infiltration
Några släktingar har ett sommarhus som jag och hustrun funderar på att ta över framöver, men avloppet är ett orosmoment (av många).
Släktingarna köpte huset för ca 40 år sedan och har inte gjort några större åtgärder på avloppet. Avloppet består av två brunnar (tvåkammbarbrunn) och sedan rinner vattnet direkt ut i diket till vägen som går bredvid fastigheten. Diket i sig avvattnas genom en smal, stensatt gång under vägen där vattnet rinner igenom, och sedan vidare ut på skogsmark som ägs av en markägare i trakten.
Toalett är ansluten till avloppet. Jag har ingen aning om det finns något tillstånd för anläggningen.
Det jag främst funderar på är vad som händer om kommunen skulle upptäcka hur det ligger till med avloppet, och om det kommer några nya krav på mig och hustrun ifall vi skulle ta över stället.
Släktingarna köpte huset för ca 40 år sedan och har inte gjort några större åtgärder på avloppet. Avloppet består av två brunnar (tvåkammbarbrunn) och sedan rinner vattnet direkt ut i diket till vägen som går bredvid fastigheten. Diket i sig avvattnas genom en smal, stensatt gång under vägen där vattnet rinner igenom, och sedan vidare ut på skogsmark som ägs av en markägare i trakten.
Toalett är ansluten till avloppet. Jag har ingen aning om det finns något tillstånd för anläggningen.
Det jag främst funderar på är vad som händer om kommunen skulle upptäcka hur det ligger till med avloppet, och om det kommer några nya krav på mig och hustrun ifall vi skulle ta över stället.
Om kommunen tömmer brunnen vet de att det finns en brunn.
Räknar med att ni får uppgradera avloppet till en trekammarbrunn med infitrationsbädd när ni tar över stället.
Beroende på förutsättningar borde det kosta ca 50 000
Räknar med att ni får uppgradera avloppet till en trekammarbrunn med infitrationsbädd när ni tar över stället.
Beroende på förutsättningar borde det kosta ca 50 000
Det är sant - kommunens miljöinspektörer och V/A-personal kanske pratar med varandra 
.
Kan nuvarande ägare bli ålagda att åtgärda avloppet, eller är det något som främst aktualiseras vid ett ägarbyte.
Om man skulle ta bort toaletten och enbart köra gråvatten i avloppet - kan det ändå bli så att man måste göra om det?
.Kan nuvarande ägare bli ålagda att åtgärda avloppet, eller är det något som främst aktualiseras vid ett ägarbyte.
Om man skulle ta bort toaletten och enbart köra gråvatten i avloppet - kan det ändå bli så att man måste göra om det?
Det beror på kommunen tror jag.
Det händer att folk behöver byta avlopp eftersom den inte uppfyller kraven längre, men det är främst vid ägarbyte kommunen agerar.
Det händer att folk behöver byta avlopp eftersom den inte uppfyller kraven längre, men det är främst vid ägarbyte kommunen agerar.
Samtidigt bör man ha en tanke att en infiltrationsbädd som ofta förespråkas blir tät efter bara några år så jag kan nästan lova att 90 % av alla sk infiltrationsbäddar bara har ett genomgående dräneringsrör som leder vätskan från brunnen vidare till ett öppet dike eller vattendrag. Väldigt få som har lyckan att ha sin brunn på en jättelik stenås! Har man jord/lerig mark så blir infiltrationsbäddden tät efter bara några år, så är det även där jag bor. Men i förhållande till det "pissvatten" bönderna vräker ut på åkrarna varje år så är det som oftas bara en droppe i havet! Dubbelmoral från kommunen? Jag vet en bekant som har sin sommarstuga bredvid en vattentäkt. Kommunen godkände då bara ett slutet system med en stor avloppstank som fick grävas ner och tömmas när den blev full stup i ett. Men traktens storbonde hade dispens att vräka sitt pissvatten från sina kossor över åkrarna i närheten.. Det kraftfoder dagens kossor äter blir bara en stark illaluktande "rännskita" som luktar likt lösningsmedel, knappast mindre farligt än vad några få själar gör ifrån sig om året!
I glest befolkande områden eller sommarstugeområden är det ingen fara med en gammal hederlig betongbrunn där vätskan och det fasta endast separeras, det är då min åsikt..
Det var väl ingen slump att bondgårdarna förr i tiden hade utedasset placerat i ladugårdens "dyngkasa"? Då körde man ut även det på åkrarna när man skulle tömma kasan.. Sedan ska man veta att skiten blir vad man äter.. d^_^b
I glest befolkande områden eller sommarstugeområden är det ingen fara med en gammal hederlig betongbrunn där vätskan och det fasta endast separeras, det är då min åsikt..
Det var väl ingen slump att bondgårdarna förr i tiden hade utedasset placerat i ladugårdens "dyngkasa"? Då körde man ut även det på åkrarna när man skulle tömma kasan.. Sedan ska man veta att skiten blir vad man äter.. d^_^b
Redigerat:
vi kan nog sluta med sophämtning med och övrigt miljötänk ,slänga batterier ute i naturen osv osv
Absolut inte! Men du kanske spolar ner sopor och batterier i din toa?renoverarn skrev:
Är ju ingen miljöförstöring att ha en trekammarbrunn som separerar det flytande från det fasta, oavsett om vätskan åker genom ett pottät infiltration eller inte. Miljöförstöring blir det om fel ämnen spolas ner i brunnen, inte av vanlig folkdynga! Maskarna trivs där infiltrationsvatten sipprar fram, men försök att leta någon mask strax efter att bonden tömt sin dyngtunna på antal hundra kubik?
Många kommuner har börjat inventera de enskilda avloppen så det kan endast vara en tidsfråga innan det måste åtgärdas.
Sedan kan ju markägaren vara som vi. Jag ringde till kommunen direkt när jag upptäckte att en sommarstugeägare dumpade avloppsvatten i ett dike på vår mark. 100 m från stranden dessutom. :@
Och, nej, vi sprider inte flytgödsel. Tanken med detta är ju dock att näringsämnen skall återföras till marken i ett väl kontrollerat kretslopp. Även slam från kommunala reningsverk brukar spridas på detta sätt.
Sedan kan ju markägaren vara som vi. Jag ringde till kommunen direkt när jag upptäckte att en sommarstugeägare dumpade avloppsvatten i ett dike på vår mark. 100 m från stranden dessutom. :@
Och, nej, vi sprider inte flytgödsel.
Tanken med detta är ju dock att näringsämnen skall återföras till marken i ett väl kontrollerat kretslopp. Även slam från kommunala reningsverk brukar spridas på detta sätt.
Medlem
· Västra Götalands län
· 58 inlägg
Lägger mej i diskussionen kring miljönyttan med avloppen och skillnaden mellan direktutsläpp från 3-kammare vs. spridning av flytgödsel:
För det första så sprids flytgödsel i princip enbart under växtsäsongen vilket gör att en stor del tas upp av växterna. Ett avlopp släpper ju ut vatten året runt så under halva året kan inte ett enda gram fosfor plockas upp av växterna.
För det andra så sprids flytgödseln på en betydligt större yta än utsläppet från 3-kammaren och den fosfor som inte tas upp av växtligheten kan då istället bindas i marken.
Poängen med en infiltrationsbädd är att man sprider vattnet på en ca 30 kvadrat stor yta så att fosforn kan bindas till sanden som finns mellan spridarledningarna och grundvattnet. När man däremot släpper ut vattnet direkt i ett dike så följer fosforn med vattnet hela vägen till närmaste vattendrag.
Angående alla täta infiltrationer så beror det enbart på att den som anlagt bädden har gjort ett dåligt jobb. Antingen har avloppet lagts i en "surhåla" och de höga grundvattennivåerna gör att bädden tätnar. Det är även vanligt att avlopp läggs på mark som inte är tillräckligt genomsläpplig. Om man bara undersöker markförhållanden noga och utformar anläggningen utefter det så är jag helt övertygad om att det inte sätter igen på väldigt många år och att man kan få till en hygglig reduktion av både bakterier, fosfor och organiskt material
För det första så sprids flytgödsel i princip enbart under växtsäsongen vilket gör att en stor del tas upp av växterna. Ett avlopp släpper ju ut vatten året runt så under halva året kan inte ett enda gram fosfor plockas upp av växterna.
För det andra så sprids flytgödseln på en betydligt större yta än utsläppet från 3-kammaren och den fosfor som inte tas upp av växtligheten kan då istället bindas i marken.
Poängen med en infiltrationsbädd är att man sprider vattnet på en ca 30 kvadrat stor yta så att fosforn kan bindas till sanden som finns mellan spridarledningarna och grundvattnet. När man däremot släpper ut vattnet direkt i ett dike så följer fosforn med vattnet hela vägen till närmaste vattendrag.
Angående alla täta infiltrationer så beror det enbart på att den som anlagt bädden har gjort ett dåligt jobb. Antingen har avloppet lagts i en "surhåla" och de höga grundvattennivåerna gör att bädden tätnar. Det är även vanligt att avlopp läggs på mark som inte är tillräckligt genomsläpplig. Om man bara undersöker markförhållanden noga och utformar anläggningen utefter det så är jag helt övertygad om att det inte sätter igen på väldigt många år och att man kan få till en hygglig reduktion av både bakterier, fosfor och organiskt material
bra skrivet elaine
