Ekonomin i framtiden Inflation eller deflation eller annat
Många försöker förutspå framtiden och även det ekonomiska läget, själv skulle jag
ha mest hjälp utav att veta vilken kusar som springer fortast nästa helg eller kanske
ännu hellre vilka lottokulor som trillar ner nästa gång....
Inflationen har varierat under "hela" Sveriges historia så sannolikheten att det skulle
vara så låg som den har varit ter sig inte normalt ur ett historiskt perspektiv.
Tabellen visar Inflationen i Sverige 1831-2009.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33831.aspx
Där kan man utläsa att inflationen vanligtvis håller sig mellan +/- 5 procent.
Från ´90 och framåt har den hållit sig under 5 hela tiden medans den aldrig var under
mellan ´70 och ´90-talet.
Hur ser framtiden ut?
Min lånestrategi är i korta drag så här:
Jag har själv rörliga lån, amorterar inte så mycket utan sparar en buffert.
Tanken är att antingen amortera om inte räntan sticker allt för mycket men går den
upp mycket så kan jag ta från den sparade bufferten och betala räntor för.
Jag har haft åsikten om att inflationen kommer fortsätta vara låg. Dels för att
riksbanken tidigare har haft som enda uppgift att hålla inflationen i schack men
också att jag har trott på en långsam återhämtning i ekonomin.
Nu verkar det som om den långsamma återhämtningen (i Sydeuropa och USA)
faller in men att den tillsammans med stora skulder skapar en oro som gör att
det blir dyrare att låna pengar gör så att räntorna höjs.
Nu hade ju herrarna och damerna som representerar G20 ett möte om att halvera
underskotten men som det verkar får man göra detta hur man vill och man får inte
heller någon påföljd om man skulle misslyckas.
Stora stödåtgärder har sjösatts, fler kommer säkert komma så mycket pengar finns
i omlopp och det skulle ju stödja inflationsteorin.
För min lilla ekonomi så undrar man ju lite hur man ska göra. Jag har som sagt börjat
vackla lite i min tro om en fortsatt låg ränta/inflation. Om den skulle gå upp till 70-80
tals nivåer så skulle räntorna bli väldigt betungande och en klen tröst är att skulderna
"minskar" i och med inflationen.
Kanske ska man ändå "inflationssäkra" en tredjedel av lånet?
10år på Swedbank kostar 4,65%
ha mest hjälp utav att veta vilken kusar som springer fortast nästa helg eller kanske
ännu hellre vilka lottokulor som trillar ner nästa gång....
Inflationen har varierat under "hela" Sveriges historia så sannolikheten att det skulle
vara så låg som den har varit ter sig inte normalt ur ett historiskt perspektiv.
Tabellen visar Inflationen i Sverige 1831-2009.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33831.aspx
Där kan man utläsa att inflationen vanligtvis håller sig mellan +/- 5 procent.
Från ´90 och framåt har den hållit sig under 5 hela tiden medans den aldrig var under
mellan ´70 och ´90-talet.
Hur ser framtiden ut?
Min lånestrategi är i korta drag så här:
Jag har själv rörliga lån, amorterar inte så mycket utan sparar en buffert.
Tanken är att antingen amortera om inte räntan sticker allt för mycket men går den
upp mycket så kan jag ta från den sparade bufferten och betala räntor för.
Jag har haft åsikten om att inflationen kommer fortsätta vara låg. Dels för att
riksbanken tidigare har haft som enda uppgift att hålla inflationen i schack men
också att jag har trott på en långsam återhämtning i ekonomin.
Nu verkar det som om den långsamma återhämtningen (i Sydeuropa och USA)
faller in men att den tillsammans med stora skulder skapar en oro som gör att
det blir dyrare att låna pengar gör så att räntorna höjs.
Nu hade ju herrarna och damerna som representerar G20 ett möte om att halvera
underskotten men som det verkar får man göra detta hur man vill och man får inte
heller någon påföljd om man skulle misslyckas.
Stora stödåtgärder har sjösatts, fler kommer säkert komma så mycket pengar finns
i omlopp och det skulle ju stödja inflationsteorin.
För min lilla ekonomi så undrar man ju lite hur man ska göra. Jag har som sagt börjat
vackla lite i min tro om en fortsatt låg ränta/inflation. Om den skulle gå upp till 70-80
tals nivåer så skulle räntorna bli väldigt betungande och en klen tröst är att skulderna
"minskar" i och med inflationen.
Kanske ska man ändå "inflationssäkra" en tredjedel av lånet?
10år på Swedbank kostar 4,65%
Jag har precis samma funderingar som dig - och lägger också undan pengar i en buffert (betalar till ett konto som om räntan vore 4% just nu och kommer snart höja till som om räntan vore 5%).
Problemet som jag ser det är att det just nu kan slå åt båda hållen. Rimligt är att mkt pengar som pumpas ut borde innebära högre inflation, MEN om ekonomin inte tar sig så kan vi istället få deflation...
Ett annat problem är att om jag skall låsa så måste jag nog göra det på iaf 5-10 års sikt, minst, eftersom jag inte tror att räntan kommer chockhöjas de närmaste 2-3 åren iaf - och då blir det ganska dyrt...
/K
Problemet som jag ser det är att det just nu kan slå åt båda hållen. Rimligt är att mkt pengar som pumpas ut borde innebära högre inflation, MEN om ekonomin inte tar sig så kan vi istället få deflation...
Ett annat problem är att om jag skall låsa så måste jag nog göra det på iaf 5-10 års sikt, minst, eftersom jag inte tror att räntan kommer chockhöjas de närmaste 2-3 åren iaf - och då blir det ganska dyrt...
/K
Själv så låste jag för ett par månader sen på 5 år, alltihop. Inte för att "gå med vinst" när dom 5 åren gått, för det räknar jag inte med att jag gör. Utan helt enkelt för att slippa ägna min tid åt att engagera mig så MYCKET om hur räntebanan ser ut och hur det påverkar mig.
Att lägga pengarna i buffert märkte jag att det inte låg för mig.
Att lägga pengarna i buffert märkte jag att det inte låg för mig.
Exakt det skälet är ju det man skall ha för att binda.HusByggarTomten skrev:
sinnero är värt en del pengar det med
Jag är inte ngn gambler heller iof.
Men själv känner jag dock att jag är mkt mkt osäker på hur ekonomin, och räntorna, ser ut om 5 år också, inte bara i närtid. Det skulle lika gärna kunna vara rekordlåga räntor i 1-2-3 år till och sen en enorm stegring - och då har jag förlorat mkt på min bindning och måste dessutom binda om/sätta rörligt i räntetoppen.
Iof skulle jag aldrig binda allt på en och samma livslängd, eftersom mina lån blir rätt stora, men ändå...
Men den dagen det finns tydliga indikatorer på att räntan traskar uppåt kommer förstås bindningen också bli dyrare
Får man en 10 åring på 4% så skulle jag dock vara rätt sugen på att iaf binda halva lånet- hmmm....
Well well - än så länge kör jag på med mitt sparande - jag tycker det är rätt kul också att se sparbufferten växa, kanske placera in en liten del i ngn lågavgiftsfond också senare när den är tillräckligt stor osv...
/K
Jag valde allt på samma bindningstid med resonemanget så här.
Rörligt, halva rörligt eller allt rörligt till 5 år, vad jag än gör så står jag om 5 år med den räntan som är då! Därför allt rörligt eller allt bundet. Binda 2-3 år känns helt meningslöst, det är för kort tid och man kan nästan säga på kronan vad man kommer att förlora på det.
Nu var den bundna 5-åringen helt okej, 3,75%. Det ger mig en skaplig ekonomi med det stora lånet jag har, (förmodligen dubbelt så mycket som dom flesta). Och som sagt, jag har uteslutit räntan som en osäker faktor i iaf 5 år framåt..
Rörligt, halva rörligt eller allt rörligt till 5 år, vad jag än gör så står jag om 5 år med den räntan som är då! Därför allt rörligt eller allt bundet. Binda 2-3 år känns helt meningslöst, det är för kort tid och man kan nästan säga på kronan vad man kommer att förlora på det.
Nu var den bundna 5-åringen helt okej, 3,75%. Det ger mig en skaplig ekonomi med det stora lånet jag har, (förmodligen dubbelt så mycket som dom flesta). Och som sagt, jag har uteslutit räntan som en osäker faktor i iaf 5 år framåt..
Jag skulle gissa på två scenarion där jag mer tror på det negativa av dessa...
Scenario 1 (positiva scenariot): Tillväxten i världen fortsätter samtidigt som räntorna höjs ganska kraftigt och arbetslösheten minskar till ca 7,5% på ett par års sikt. Därefter kommer en större konjunkturnedgång men eftersom räntan nu befinner sig på en någorlunda hög nivå kan man delvis kompensera nedgången genom att återigen sänka räntorna. Vi får en ganska normal fast mer långdragen lågkonjunktur där arbetslöshetssiffrorna trots allt inte kommer över 12-13%.
Scenario 2 (negativa scenariot): Allt fler länder dras med stora budgetunderskott och tvingas till stora nedskärningar med slopade bidrag etc. Privatpersoner blir alltmer pessimistiska om framtiden och minskar sin konsumtion betydligt samtidigt som arbetslösheten når nya rekordnivåer. Det hela blir en ond spiral och deflationen sprider ut sig i ett scenario liknande Japan. Arbetslöshetsnivåerna kan vid ett sånt här scenario mycket väl hamna kring 20%.
Scenario 1 (positiva scenariot): Tillväxten i världen fortsätter samtidigt som räntorna höjs ganska kraftigt och arbetslösheten minskar till ca 7,5% på ett par års sikt. Därefter kommer en större konjunkturnedgång men eftersom räntan nu befinner sig på en någorlunda hög nivå kan man delvis kompensera nedgången genom att återigen sänka räntorna. Vi får en ganska normal fast mer långdragen lågkonjunktur där arbetslöshetssiffrorna trots allt inte kommer över 12-13%.
Scenario 2 (negativa scenariot): Allt fler länder dras med stora budgetunderskott och tvingas till stora nedskärningar med slopade bidrag etc. Privatpersoner blir alltmer pessimistiska om framtiden och minskar sin konsumtion betydligt samtidigt som arbetslösheten når nya rekordnivåer. Det hela blir en ond spiral och deflationen sprider ut sig i ett scenario liknande Japan. Arbetslöshetsnivåerna kan vid ett sånt här scenario mycket väl hamna kring 20%.
Mjo men tricket är ju att om du tar en 2-åring på halva, eller behåller halva rörligt i 2 år- så kan du sen binda om den också på 5 år - och då undviker du en "räntechock" om båda lånen skulle gå ut samtidigt just i en räntetopp...HusByggarTomten skrev:Jag valde allt på samma bindningstid med resonemanget så här.
Rörligt, halva rörligt eller allt rörligt till 5 år, vad jag än gör så står jag om 5 år med den räntan som är då! Därför allt rörligt eller allt bundet. Binda 2-3 år känns helt meningslöst, det är för kort tid och man kan nästan säga på kronan vad man kommer att förlora på det.
Nu var den bundna 5-åringen helt okej, 3,75%. Det ger mig en skaplig ekonomi med det stora lånet jag har, (förmodligen dubbelt så mycket som dom flesta). Och som sagt, jag har uteslutit räntan som en osäker faktor i iaf 5 år framåt..
/K
Jag tror att anledningen att inflationen var över 5%-strecket 70-90 talet var att Sverige då hade industrier som skapade värde och tillförde "riktiga" pengar i vår lilla ankdamm. Dessa kom från försäljning av varor till utlandet och kom folket till del.
Efter 90 talen och framåt så verkar det mesta av det ökade välståndet finansierats av lånade pengar. De stora bolagen och rika människor flyttar sina pengar/vinster till andra länder och tillför inte svensk nettovälfärd något.
Inflation är egentligen en rätt enkel hastighetsmätare på genuint ökat välstånd och konsumtion. Det senaste åren tror folk att dom fått det bättre i genomsnitt, men det görs med lånade pengar som kommer att kosta mer i slutändan. Det tror jag är förklaringen till att Svensson fått det bättre men att inflationen inte hängt med, det är ingen genuin ökning av välstånd vi sett, bara en hägring.
Hoppas verkligen att det inte finns någon som tror att vi alla kan få det bättre om vi bara skickar runt våra pengar mellan varandra i stora skatte- och bidragskarusellen... Jag är allvarligt oroad över att inget politiskt parti fokuserar mera på ideér för att få kakan att växa istället för att tjata om hur den ska fördelas.
Efter 90 talen och framåt så verkar det mesta av det ökade välståndet finansierats av lånade pengar. De stora bolagen och rika människor flyttar sina pengar/vinster till andra länder och tillför inte svensk nettovälfärd något.
Inflation är egentligen en rätt enkel hastighetsmätare på genuint ökat välstånd och konsumtion. Det senaste åren tror folk att dom fått det bättre i genomsnitt, men det görs med lånade pengar som kommer att kosta mer i slutändan. Det tror jag är förklaringen till att Svensson fått det bättre men att inflationen inte hängt med, det är ingen genuin ökning av välstånd vi sett, bara en hägring.
Hoppas verkligen att det inte finns någon som tror att vi alla kan få det bättre om vi bara skickar runt våra pengar mellan varandra i stora skatte- och bidragskarusellen... Jag är allvarligt oroad över att inget politiskt parti fokuserar mera på ideér för att få kakan att växa istället för att tjata om hur den ska fördelas.
Om ekonomi alltid hade varit logiskt och rakt så tror jag du hade varit ngt på spåren - tyvärr finns alldeles för mkt psykologi och annat inblandatMattias2 skrev:
Men du är nog inte helt fel ute - på 70-talet så hade ju sverige under 50,60-talen upplevt ett enormt uppsving i "riktiga" pengar.
80-talet var finansvalparnas era då egentligen inte ngt nytt kapital skapades utan man tjänade bara på att flytta runt pengar, och sedan sjönk ju också inflationen markant efter det...
Jag tycker förvisso att ett par partier fokuserar mer än andra på att få kakan att växa - främst på allianssidan och kanske i viss mån även Mp på sitt sätt. Men visst skulle det nog vara bra att fokusera mer frammåt än på fördelning och vem som hade fel förut...
/K
Paul Krugman "Världsekonomin nära ny depression"
http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=274203&rlt=0&pid=209799__ArticlePageProvider
Risken att han får rätt är det att Europa inte hinner återhämta sig innan nästa lågkonjunktur?
Att arbetslösheten fortfarande är hög tillsammans med stora budgetunderskott och statsskulder?
http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=274203&rlt=0&pid=209799__ArticlePageProvider
Risken att han får rätt är det att Europa inte hinner återhämta sig innan nästa lågkonjunktur?
Att arbetslösheten fortfarande är hög tillsammans med stora budgetunderskott och statsskulder?
Du har onekligen ett logiskt resonemang där.loffes skrev:
Om konjukturen blir i form av ett W snarare än ett U eller V - så kanske den lilla toppen i mitten inte är så stark - och om vi då skjutsas ned i en lågkonjuktur igen snabbt så finns en del orosmoment.
Dels är räntorna redan rekordlåga, så det är svårt att stimulera ekonomin med sänkningar.
Underskotten och lånen för många stater är mkt stora och arbetslösheten hinner troligen inte sjunka lika mkt som den har stigit sedan 2006...
Frågan är hur det sedan utvecklas.
Kommer en ny världskonflikt (krig är tyvärr en konsekvens av kriser ibland), kommer en relativt snabb återhämtning sen, eller en segdragen sådan..osv..
/K
Ja, krig brukar vara bra för konjunkturen eftersom industrin får gå på högvarv för att producera krigsmatriel. Det var väl t.ex. andra världskriget som tog USA ut ur den stora depressionen. Ett litet aber är att krig troligen måste finansieras med lånade pengar och därmed elda på statsskulderna ytterliggare.
Ja, england och tyskland betalar mig veterligt fortfarande sina skulder från första världskriget. Så krig är nog knappast lönsamt nationalekonomiskt längre. :-D
Nu har jag bara 40 (gamla) högskolepoäng nationalekonomi under bältet. Men jag har svårt att se hur låginflationsklimatet ska kunna bestå när världens centralbanker och regeringar har pumpat in så mycket fiktiva pengar i världsekonomin sedan 2008. Det är ju miljarders miljarder på miljarders miljarder som i prinicp nytryckts, även om det sker i mer subtila former som statliga garantier, nödlån etc.
Många länder har ju också en metod att mäta inflation som utesluter huspriser. Det finns nog skäl att ifrågasätta om det sättet att mäta är klokt, med tanke på många länders brustna småhus- och lägenhetsbubblor. En ändring av inflatonsmåtten som tar större hänsyn till husprisutvecklingen skulle ge helt andra inflationssiffror.
Så jag undrar om inte det extrema låginflationssamhället vi upplevt under ca 2002-2010 kommer att vara en parantes sett över tid?
Nu har jag bara 40 (gamla) högskolepoäng nationalekonomi under bältet. Men jag har svårt att se hur låginflationsklimatet ska kunna bestå när världens centralbanker och regeringar har pumpat in så mycket fiktiva pengar i världsekonomin sedan 2008. Det är ju miljarders miljarder på miljarders miljarder som i prinicp nytryckts, även om det sker i mer subtila former som statliga garantier, nödlån etc.
Många länder har ju också en metod att mäta inflation som utesluter huspriser. Det finns nog skäl att ifrågasätta om det sättet att mäta är klokt, med tanke på många länders brustna småhus- och lägenhetsbubblor. En ändring av inflatonsmåtten som tar större hänsyn till husprisutvecklingen skulle ge helt andra inflationssiffror.
Så jag undrar om inte det extrema låginflationssamhället vi upplevt under ca 2002-2010 kommer att vara en parantes sett över tid?
Det är ju detta som är intressant:frjo7205 skrev:
Vissa saker talar för en mkt högre inflation i en nära framtid, andra saker för en deflation - hmmm.
När massor av experter säger olika saker, och inte bara är oense om detaljer utan säger helt motsatta saker, så börjar man ju undra...
/K
