Byggteknik som varar?
Det sägs ofta att gamla hus (runt 100 år) byggdes med en helt annan kvalitet än idag. Om det stämmer eller ej, kan säkert diskuteras. De gamla husen av dålig kvalitet finns säkert inte kvar idag att jämföra med ändå.
Men om man vill bygga ett hus som om hundra år står kvar och då kommer att anses vara välbyggt, hur skall man bygga då? Skalla man timmra som husen var gjorda på 1800-talet, skall man bygga med betongelement ung. som i miljonprogrammet, eller är det dagens slanka fackverk med ångspärr?
För att ett hus och dess värde skall vara, så tror jag att man får räkna med ett antal ombyggnationer invändigt, och säkert någon utbyggnad/påbyggnad, så jag tror att en bra byggteknik är ganska flexibel och kan enkelt repareras/byggas ut.
Så, vilken teknik är det som gäller om man vill att huset skall vara "built to last"?
Spåna på
Men om man vill bygga ett hus som om hundra år står kvar och då kommer att anses vara välbyggt, hur skall man bygga då? Skalla man timmra som husen var gjorda på 1800-talet, skall man bygga med betongelement ung. som i miljonprogrammet, eller är det dagens slanka fackverk med ångspärr?
För att ett hus och dess värde skall vara, så tror jag att man får räkna med ett antal ombyggnationer invändigt, och säkert någon utbyggnad/påbyggnad, så jag tror att en bra byggteknik är ganska flexibel och kan enkelt repareras/byggas ut.
Så, vilken teknik är det som gäller om man vill att huset skall vara "built to last"?
Spåna på
Redigerat:
Bra tråd du skapat!
Personligen skulle jag också vilja veta vilka material som är mest prisvärda över säg 100 år. Som dessutom går att lösa för pengar idag...
Personligen skulle jag också vilja veta vilka material som är mest prisvärda över säg 100 år. Som dessutom går att lösa för pengar idag...
Problemet är väl att det inte byggs några "trähus" idag.v-g skrev:
Dagens byggen med ångspärr i plast och gipskartong på en lätt regelstomme kommer nog inte bli långlivade känns det som. När tepjen släpper i ångspärren kryper ångan, gipsen och träet möglar osv, osv.
Men ett riktigt trähus - timrat står sig säkert länge.
Tegel är väl annars det som står längst inbillar jag mig, typ hundratals år.
Mvh
Absolut hållbarast måste sten vara, men det blir kanske dyrt. Annars tror jag på putsat tegel eller leca. Timmer är hållbart under ideala förhållanden men kan lätt angripas av röta och brand.
Bygg i granit. Då står det lätt i hundra år.
Bygg i granit. Då står det lätt i hundra år.
Fattar inte heller varför frågan tycks vara för svår.
somelvis skrev:
Tegelhusen idag är ju byggda i princip samma som trähusen, fast då med en annan fasad som är enklare att underhålla. Tegelhusen har ju en stomme och regelverk av trä oftast. Rätt kul när man hör folk som undrar varför deras hus knakar lite när det blåser. De har ju ett tegelhus
Här i Sverige är nog det enda alternativet i detta klimatet stål. Det rör sig inte och håller för alltid. Skulle det vara i Afrika funkar det nog lika bra med elefantbajs. Skulle varit billigt med
Frågan blir mer intressant om man ställer det i relation till pris/komfort/energiförbrukning också.
Som det påstods tidigare är det nog ångspärren i "dagens" trähus som ger först vika.
Så här ser min favorit ut:
Tegelstomme
Fönster med energiglas (måste troligen bytas efter 20-30år)
Zinkplåttak
Varmgrund (krypgrund som värms upp av uteluft och luftpump)
Stöttning av bergvärme +förberedd för morgondagens solfångare + acc.tank
Som det påstods tidigare är det nog ångspärren i "dagens" trähus som ger först vika.
Så här ser min favorit ut:
Tegelstomme
Fönster med energiglas (måste troligen bytas efter 20-30år)
Zinkplåttak
Varmgrund (krypgrund som värms upp av uteluft och luftpump)
Stöttning av bergvärme +förberedd för morgondagens solfångare + acc.tank
nejdå, mycket intressant fråga.
Vi som jobbar med förvaltning har byggnaders tidsbeständighet som kärnverksamhet. En byggnad som är bra över tiden - man kan grovt dela in det påståendet i två dimensioner:
1. Konstruktion och material. Dvs byggnaden som tekniskt objekt.
2. Byggnadens förmåga att hantera förändrade behov och funktioner hos de som brukar byggnaden. Dvs flexibilitet.
1. Här är jag en fan av "sheated layers"-synsättet.* Dvs att en byggnad är en sammansatt konstruktion där delarna har inbördes olika livslängd. Hur länge en byggnad håller i tekniskt perspektiv beror dels på delarnas hållbarhet, dels den dagliga skötseln, dels hur lätt det är att byta ut de inbördes delarna.
En byggnads stomme kan mycket väl ha en teknisk livslängd på flera hundra år, även en trästommer. Men utvändigt ytsikt har kanske en livslängd på 10-20 år. Byts inte ytskiktet när det är dags kommer stommen att utsättas för en påverkan den inte är konstruerad för, och därmed förkortas dess livslängd.
Med detta synsätt är en byggnad ett system av komponenter. Dess inbördes olika livslängd och hur kopplade de är till varandra bestämmer hur länge det är rationellt att bruka byggnaden - grovt sett.
De byggnader som empiriskt sätt fungerar längst - tekniskt sett - är nog de som har låg koppling mellan "layers" och där det är möjligt och ekonomiskt att byta ut de inbördes delarna. Att många gamla trähus står beror nog på att det är relativt lätt och billigt att byta panel, spåntak etc. Att många gamla stenhus står kvar beror nog på att livslängden på stomme och utvändiga ytskikt är lång i sig. Däremot är det dyrt och svårt att byta om/när det väl behövs.
2. En byggands livslängd beror i praktiken på hur väl den kan anpassa sig till samhällsförändringar som förändrar brukarnas krav och användning. Det hänger naturligtvis delvis ihop med kopplingen mellan sheathed layers. Men även sådana saker som storlek, tomtstorlek, läge m.m.
Se exempelvis på alla halvraserade gårdar på landsbygden. De är inte främst ett utslag av dålig byggnadsteknik, utan att det inte har funnits efterfrågan på dom som bostäder/lokaler. Därför har de inte skötts och förfallit. Konstruktionen i sig var knappast sämre än övriga byggnader av samma typ och uppförandeår.
Sedan är det också så att "form follows funding". Ekonomiska rambetingelser påverkar hur byggnader uppförs. Under 60-talets slit-och slängsamhälle med tvåsiffrig inflation som skrev av lånen, blev det rationellt att bygga hus som var underhållsfria i 30 år men sedan skulle rivas. Man brydde sig inte om att konstruera hus som gick att underhålla för att uppnå lång livslängd. Att folk sedan bor i dom fortfarande gör att de används på ett sätt som inte var ursprungligen tänkt. Då blir det inte sällan dyrt och jobbigt...
Dagens småhus konstrueras nog tyvärr utifrån en ganska kort teknisk livslängd och i en hel del fall utan tanke på underhållsaspekten. Men det är ju å andra sidan det marknaden vill ha, kanske man kan resonera???
*Man brukar kategorisera en byggnads delkomponenter i: Site, Structure, Skin, System, Space plan, Stuff.
Vi som jobbar med förvaltning har byggnaders tidsbeständighet som kärnverksamhet. En byggnad som är bra över tiden - man kan grovt dela in det påståendet i två dimensioner:
1. Konstruktion och material. Dvs byggnaden som tekniskt objekt.
2. Byggnadens förmåga att hantera förändrade behov och funktioner hos de som brukar byggnaden. Dvs flexibilitet.
1. Här är jag en fan av "sheated layers"-synsättet.* Dvs att en byggnad är en sammansatt konstruktion där delarna har inbördes olika livslängd. Hur länge en byggnad håller i tekniskt perspektiv beror dels på delarnas hållbarhet, dels den dagliga skötseln, dels hur lätt det är att byta ut de inbördes delarna.
En byggnads stomme kan mycket väl ha en teknisk livslängd på flera hundra år, även en trästommer. Men utvändigt ytsikt har kanske en livslängd på 10-20 år. Byts inte ytskiktet när det är dags kommer stommen att utsättas för en påverkan den inte är konstruerad för, och därmed förkortas dess livslängd.
Med detta synsätt är en byggnad ett system av komponenter. Dess inbördes olika livslängd och hur kopplade de är till varandra bestämmer hur länge det är rationellt att bruka byggnaden - grovt sett.
De byggnader som empiriskt sätt fungerar längst - tekniskt sett - är nog de som har låg koppling mellan "layers" och där det är möjligt och ekonomiskt att byta ut de inbördes delarna. Att många gamla trähus står beror nog på att det är relativt lätt och billigt att byta panel, spåntak etc. Att många gamla stenhus står kvar beror nog på att livslängden på stomme och utvändiga ytskikt är lång i sig. Däremot är det dyrt och svårt att byta om/när det väl behövs.
2. En byggands livslängd beror i praktiken på hur väl den kan anpassa sig till samhällsförändringar som förändrar brukarnas krav och användning. Det hänger naturligtvis delvis ihop med kopplingen mellan sheathed layers. Men även sådana saker som storlek, tomtstorlek, läge m.m.
Se exempelvis på alla halvraserade gårdar på landsbygden. De är inte främst ett utslag av dålig byggnadsteknik, utan att det inte har funnits efterfrågan på dom som bostäder/lokaler. Därför har de inte skötts och förfallit. Konstruktionen i sig var knappast sämre än övriga byggnader av samma typ och uppförandeår.
Sedan är det också så att "form follows funding". Ekonomiska rambetingelser påverkar hur byggnader uppförs. Under 60-talets slit-och slängsamhälle med tvåsiffrig inflation som skrev av lånen, blev det rationellt att bygga hus som var underhållsfria i 30 år men sedan skulle rivas. Man brydde sig inte om att konstruera hus som gick att underhålla för att uppnå lång livslängd. Att folk sedan bor i dom fortfarande gör att de används på ett sätt som inte var ursprungligen tänkt. Då blir det inte sällan dyrt och jobbigt...
Dagens småhus konstrueras nog tyvärr utifrån en ganska kort teknisk livslängd och i en hel del fall utan tanke på underhållsaspekten. Men det är ju å andra sidan det marknaden vill ha, kanske man kan resonera???
*Man brukar kategorisera en byggnads delkomponenter i: Site, Structure, Skin, System, Space plan, Stuff.
Varför inte platta på mark?Fabrikör Stava skrev:
Det du beskriver är ett hus i "lättbyggnadsteknik", "lätt stomme" eller vad man nu vill kalla dessa.Bonan skrev:
Det har precis samma nackdelar som ett vanligt modernt "trähus" fast man slipper måla fasaden.
Vad jag talar om är ett riktigt tegelhus, antingen av isolerande tegelblock med luftspalter inbyggda typ Porotherm eller också sådant som tyskar och danskar bygger med tegelstomme + spalt med mineralull + tegelfasad. (två skalmurar med isolering emellan alltså)
Här är en bild på Porotherm.
http://www.wienerberger.se/images/db/srref/1058161170289.jpg
