1 641 läst · 19 svar
2k läst
19 svar
Mätinstrument för huset
Sida 1 av 2
På konsumentens sida
· 2 939 inlägg
Strömslukande apparater, dåligt isolerade väggar och fukt i krypgrunden. Med rätt mätinstrument kan du upptäcka en mängd osynliga problem i ditt hus. Här listar vi de vanligaste instrumenten som du kan hitta i fackhandeln eller på nätet.
Du kan läsa artikeln här: Mätinstrument för huset
Du kan läsa artikeln här: Mätinstrument för huset
Skrivet av: Dubbelexamen
Jag har gått en kurs i Thermografering, (Karlstads universitet Bygg/Energi-ing) Utrustningen kostar runt 500K. För en hemanvändare som vill t.ex besiktiga sitt hus är det oftast bättre att köpa tjänsten dvs någon som kommer och fotograferar av huset och levererar digitala högupplösta bilder än att försöka få till det med konsument-produkter. Skall man mäta fukt så bör den valda mätaren vara möjlig att kalibrera.
Jag har gått en kurs i Thermografering, (Karlstads universitet Bygg/Energi-ing) Utrustningen kostar runt 500K. För en hemanvändare som vill t.ex besiktiga sitt hus är det oftast bättre att köpa tjänsten dvs någon som kommer och fotograferar av huset och levererar digitala högupplösta bilder än att försöka få till det med konsument-produkter. Skall man mäta fukt så bör den valda mätaren vara möjlig att kalibrera.
Skrivet av: Termografören
En Värmekamera/IR-kamera kan visst liknas som när Du fotograferar! Skillnaden är att Värmekamerans bild visar yttemperatur/skillnader d
genom att filtrera bort det synliga ljuset till bara IR-ljus (värmestrålning)...
Varje pixel i IR-bilden att jämföra med en enkel Pyrometer/IR-termometer och visar temperaturen på just den punkten (radiometrisk). Dvs en Värmekamera med en sensor á 240x180 pixlar är som att hålla 43 200 st IR-termometrar i handen ;o)
Mao upplösningen (pixlar) men även vilket bildfält/FOV (brännvidd) Värmekameran har har betydelse då det annars kan krävas längre avstånd än vad utrymmet tillåter för att få med det man önskar. Det spelar också stor roll vilket temperaturområde Värmekameran återger och vilka olika material (emissivitet) man termograferar.
Det är även bra att tänka på att en Värmekamera helst bör aklimatiseras (sensortemreraturen) till objektets omgivningstemperatur (ca 30 min).
Vid hustermografering blir bästa resultatet vid kallare utetemperaturer för större temperaturskillnad i temperaturområdet.
En Värmekamera/IR-kamera kan visst liknas som när Du fotograferar! Skillnaden är att Värmekamerans bild visar yttemperatur/skillnader d
Varje pixel i IR-bilden att jämföra med en enkel Pyrometer/IR-termometer och visar temperaturen på just den punkten (radiometrisk). Dvs en Värmekamera med en sensor á 240x180 pixlar är som att hålla 43 200 st IR-termometrar i handen ;o)
Mao upplösningen (pixlar) men även vilket bildfält/FOV (brännvidd) Värmekameran har har betydelse då det annars kan krävas längre avstånd än vad utrymmet tillåter för att få med det man önskar. Det spelar också stor roll vilket temperaturområde Värmekameran återger och vilka olika material (emissivitet) man termograferar.
Det är även bra att tänka på att en Värmekamera helst bör aklimatiseras (sensortemreraturen) till objektets omgivningstemperatur (ca 30 min).
Vid hustermografering blir bästa resultatet vid kallare utetemperaturer för större temperaturskillnad i temperaturområdet.
Skrivet av: Stefan
Det finns två användningsområden vid termografering (fotografering av värmestrålning ej att förväxla med yttemperatur). Det ena användningsområdet är att se skillnader i värmestrålningens intensitet utan något större behov av att veta exakt yttemperatur, det andra användningsområdet är för att mäta temperaturer på olika vis. För att kunna mäta temperaturer med rimlig noggrannhet krävs relativt dyr utrustning, men framförallt så krävs det gedigna kunskaper i fysik, framförallt kring värmestrålning så att man förstår principerna för värmestrålning och är väl bekant med emissionsfaktorer, våglängder o.s.v.
Är man mest intresserad av att kunna få en bild av temperatur-skillnader så krävs det däremot inte mycket förkunskaper alls och inte heller någon dyr utrustning.
Vem som helst kan dra en fullt korrekt slutsats av en bild som t.ex. visar ett hustak som strålar ut olika mycket värme på olika ställen. Man behöver inte vara raketingenjör för att räkna ut att takets kallare ställen är bättre isolerade än de varmare ställena.
Tänk på att inte jämföra IR-mätare med värmekameror. IR mätare kräver att man har koll på deras räckvidd, infallsvinklar och lite hum om emissions-faktorer för att man ska kunna tolka deras resultat vettigt.
/Instrumenttekniker
Det finns två användningsområden vid termografering (fotografering av värmestrålning ej att förväxla med yttemperatur). Det ena användningsområdet är att se skillnader i värmestrålningens intensitet utan något större behov av att veta exakt yttemperatur, det andra användningsområdet är för att mäta temperaturer på olika vis. För att kunna mäta temperaturer med rimlig noggrannhet krävs relativt dyr utrustning, men framförallt så krävs det gedigna kunskaper i fysik, framförallt kring värmestrålning så att man förstår principerna för värmestrålning och är väl bekant med emissionsfaktorer, våglängder o.s.v.
Är man mest intresserad av att kunna få en bild av temperatur-skillnader så krävs det däremot inte mycket förkunskaper alls och inte heller någon dyr utrustning.
Vem som helst kan dra en fullt korrekt slutsats av en bild som t.ex. visar ett hustak som strålar ut olika mycket värme på olika ställen. Man behöver inte vara raketingenjör för att räkna ut att takets kallare ställen är bättre isolerade än de varmare ställena.
Tänk på att inte jämföra IR-mätare med värmekameror. IR mätare kräver att man har koll på deras räckvidd, infallsvinklar och lite hum om emissions-faktorer för att man ska kunna tolka deras resultat vettigt.
/Instrumenttekniker
Skrivet av: Termografen
Jo, en IR-tempmätare fungerar lika som en värme kamera!
Båda behöver ta hänsyn till emissionen i objektet man mäter på.
Den stora skillnaden är att en värmekamera (320x240) motsvarar 76.800 tempmätare!
Gissa vilken som ger bäst info om objektet man mäter på!
De populära i5 har"endast 80x80 pixlar eller 6400 mätpunkter!
Sen är det fortfarande så att kompetens och erfarenhet väger rätt tungt när man ska analysera en värmebild.
Jo, en IR-tempmätare fungerar lika som en värme kamera!
Båda behöver ta hänsyn till emissionen i objektet man mäter på.
Den stora skillnaden är att en värmekamera (320x240) motsvarar 76.800 tempmätare!
Gissa vilken som ger bäst info om objektet man mäter på!
De populära i5 har"endast 80x80 pixlar eller 6400 mätpunkter!
Sen är det fortfarande så att kompetens och erfarenhet väger rätt tungt när man ska analysera en värmebild.
Skrivet av: Stefan
PS.
Tips! Om ni tänker använda värmekameror eller IRtemp-mätare, så vänta tills solen gått ner! Utan infallande värmestrålning från solen och liknande så ökar precisionen vid mätningen. Allra bäst vore att "termografera" tidigt på morgonen när så stor del av husets värmeutstrålning kommer från husets varma insida istället för från solens värmande strålar på utsidan...
PS.
Tips! Om ni tänker använda värmekameror eller IRtemp-mätare, så vänta tills solen gått ner! Utan infallande värmestrålning från solen och liknande så ökar precisionen vid mätningen. Allra bäst vore att "termografera" tidigt på morgonen när så stor del av husets värmeutstrålning kommer från husets varma insida istället för från solens värmande strålar på utsidan...
Skrivet av: Peter
Bra artikel även om termografibilden var ett dåligt exempel. Bilder tas sällan eller aldrig utifrån och dessutom blir temperaturen på glasytorna helt felaktig. Varför kan väl de som inte är raketingenjörer svara på?
En del kommentarer är också bra, för visst är det så att det krävs kunskap för att tolka termografiska bilder rätt. Det kanske man begriper först när man har kunskapen! Skalpellen gör inte kirurgen, hammaren gör inte snickaren och värmekameran gör inte termografören. Jag har sett skolexempel på feltolkningar tom av en energikonsult i ett TV-inslag.
ITC-certifierad termograför
Bra artikel även om termografibilden var ett dåligt exempel. Bilder tas sällan eller aldrig utifrån och dessutom blir temperaturen på glasytorna helt felaktig. Varför kan väl de som inte är raketingenjörer svara på?
En del kommentarer är också bra, för visst är det så att det krävs kunskap för att tolka termografiska bilder rätt. Det kanske man begriper först när man har kunskapen! Skalpellen gör inte kirurgen, hammaren gör inte snickaren och värmekameran gör inte termografören. Jag har sett skolexempel på feltolkningar tom av en energikonsult i ett TV-inslag.
ITC-certifierad termograför
Skrivet av: Gäst
Nog får ett matt glas en annan emissevitet än ett blankt glas.
Det matta reflekterar knappast i samma utstäckning som den blanka ytan.
Summan är ju reflektion, transmission och strålning vilket blir summa 1, inget annat.
Eftersom det matta glaset reflekterar mindre bör det alltså stråla förhållandevis med energi än det reflekterar.
Transmission har vi ju inte i glas.
Nog får ett matt glas en annan emissevitet än ett blankt glas.
Det matta reflekterar knappast i samma utstäckning som den blanka ytan.
Summan är ju reflektion, transmission och strålning vilket blir summa 1, inget annat.
Eftersom det matta glaset reflekterar mindre bör det alltså stråla förhållandevis med energi än det reflekterar.
Transmission har vi ju inte i glas.