El & Teknik

Intelligenta hus

Uttag för tv, tele och data. Foto: Schneider Electric

Ett intelligent hus är en bekväm och trygg bostad. Industriforskare Greger Sandström tycker att hemnätverket gör att vi får en flexibilitet i bostaden som är värdefull, inte minst för den som jobbar hemma.

Smarta eller intelligenta hus är begrepp som dyker upp i debatten om vårt framtida boende. Särskilt i slutet av 1990-talet presenterades stora visioner. Men ännu dröjer det innan tekniken är vanlig i svenska hem.

Husets hjärta är köket och dess hjärna är ett intelligent kylskåp med snabb uppkoppling till internet. Med monitor och display kan man sköta allt från inköp till bokning av tennistider. Har mjölken gått ut? Hur många korvar finns till lunch? Med en enkel knapptryckning får du svaret till din mobiltelefon.
Den här typen av kylskåp presenterades för första gången av Electrolux på hösten 2000 men fick ett ganska svalt mottagande. Tre år senare kom sydkoreanska LG med uppföljaren, tätt följd av Samsung.
Men dessa multikylskåp är för den specialintresserade – med mycket pengar, prislappen ligger en bra bit över 100 000 kronor. Slutsumman kan bli ännu högre eftersom de i regel inte passar svensk standard, så för att få plats med dyrgripen måste köket byggas om.

Men nu omfattar kylskåpet långt ifrån allt som ryms inom begreppet intelligent boende, det får ännu betraktas som en avancerad leksak. I dag talas det i stället om säkerhet, komfort och service.
– Huset i sig är ju inte smart, vad det handlar om är att göra bostaden bekväm och trygg, säger Sören Eriksson på Schneider Electric AB. Till exempel kan man styra belysningen så att den har olika tänd- och släckfunktioner efter ens egna önskemål.

Är man borta en kväll och det smyger in en objuden gäst i trädgården känner en sensor av det och valda lampor tänds inne i huset. När man så småningom kommer hem och sätter nyckeln i låset tänds välkommen hem-belysningen. Och när det är dags att sova trycker man på en knapp och godnattlamporna tar över. En familj vill ha släkt överallt utom utanför barnens rum, en annan vill bara ha tänt på toaletten. Man kan också programmera sina lampor till att dimra ner till fredagsmyset eller tändas upp ordentligt när det är dags att städa.

Förutom programmerad belysning finns det en rad andra funktioner med betoning på säkerhet. Några aktiveras automatiskt när man går hemifrån och låser sin ytterdörr. All eltillförsel, förutom till kyl och frys, stängs av och man slipper oroa sig för glömda spisplattor och strykjärn. Inbrottslarmet slår på och inomhustemperaturen sänks ett par grader. Om olyckan är framme, frysen går sönder eller en vattenledning springer läck, eller om brand- eller inbrottslarmet aktiveras blir du uppringd på mobilen. Man kan installera en känselkropp i sängen så att den vibrerar när brandlarmet löser ut och då tänds också ett ledljus. I badrummet kan ljuset vara närvarostyrt, det tänds när man går in och släcks när man går ut.

– Det finns många olika funktioner som kan varieras i oändlighet, säger Sören Eriksson. Man kan styra värmen och bastun i sommarstugan, programmera så att markiserna fäller ut vid starkt solljus eller att ventilationen går igång vid en viss temperatur.
– Ännu så länge kräver det att konsumenten själv har ett stort intresse, ett visst tänk. Är man bara intresserad av att styra belysningen kan man lika gärna använda sig av en vanlig timer.
Vill man utnyttja tekniken fullt ut är det en fördel om man installerar ett centralt system redan när man bygger huset. Vill man göra en installation i sin befintliga villa är man begränsad, dels av hur elförsörjningen ser ut men också av att det blir svårare med ledningsdragningen.

Svårt att ange pris

– Det här är i första hand avsett för nybyggnation, säger Sören Eriksson. Det är först då man kan dra nytta av alla funktioner.
Sören Eriksson vill inte gärna sätta en prislapp på vad det kostar att installera ett system som automatiserar delar av huset.
– Bygger man ett hus för två miljoner kanske man kan tänka sig att investera ytterligare 50 000 kronor för att få en hel del smarta funktioner. Men man kommer en bit med 10-20 000 kronor också. Det är svårt att säga exakt eftersom det beror så väldigt mycket på vad man vill ha.

Nätverk för hemmet

Förutom de funktioner som vi nämnt ovan finns det en nyhet på marknaden som kan användas av de flesta. Genom en liten dosa på väggen, ungefär stor som ett vanligt antennuttag, kan man välja om man vill koppla in datorn, teven eller telefonen. All information matas genom samma kabel och man väljer själv hur många dosor man vill ha och var de ska sitta. Den här funktionen finns normalt i kontorsmiljöer men nu har det alltså kommit ett nätverk för hemmet.
– Det här gör ju att vi kan använda vår bostad mer flexibelt, säger Sören Eriksson. Teven, datorn och telefonen behöver inte längre ha sin givna plats.

Just den här lilla dosan, hemnätverket, tycker industriforskare Greger Sandström är riktigt bra. För JM:s räkning forskar han om nyttan av smarta hem.
– Hemnätverket gör att vi får en flexibilitet i bostaden som är värdefull, inte minst nu när många väljer att sitta hemma och jobba, säger Greger Sandström. Men annars är inte de smarta funktionerna tänkt för den vanliga konsumenten, ännu.
– Om jag byggde en villa i dag skulle jag naturligtvis se till att installera ett sammankopplat system med en massa funktioner. Men jag är ju teknikintresserad. Om du skaffar ett system måste du antagligen anlita en specialist varje gång du vill ändra på något. Och vad händer om strömmen bryts och du inte ens kommer in i ditt eget hus. Då är det inte längre så tryggt och bekvämt.

Ännu är systemen i stort sett bara anpassade för kontor, industrier och andra stora byggnader. Det finns få system som är speciellt framtagna för privata småhus. Men om tio år tror Greger Sandström att det har hänt en hel del på området.
– Jag tror att vi kommer att få se fler prylar i hemmet. Och det som du kan bära med dig därifrån, till exempel mobil och handdator, är sammankopplade med en dator i bostaden.
Det som forskarna nu fokuserar på är att ta reda på vad vi konsumenter vill ha. För att det finns en nytta med smarta hus är det ingen tvekan om, anser Greger Sandström.
– Vissa funktioner skapar definitivt en säkrare bostad och det finns mycket att göra för att spara tid, säger han. En bostad ska ju också fungera hela livet. För en frisk trettioåring är det kanske inte världens grej att det går att styra persiennerna med en fjärrkontroll, men har man svårt att röra sig är det fantastiskt.
 

För den riktigt teknikintresserade

Det finns många företag som utvecklar system för smarta hem. De flesta baserar sina produkter på kommunikationsprotokollen EIB och Lon. I princip ska man då kunna plocka produkter från flera olika tillverkare och sätta ihop dem i ett gemensamt system.

EIB
EIB, European Installation Bus, bildades 1985 och drivs idag av organisationen EIBA, European Installation Bus Association, som arbetar för att garantera komponenternas kompatibilitet. EIB används främst till att styra belysning och persienner, till larmfunktioner och andra elektriska produkter. Fördelen med EIB är att det är ett öppet system, det stöds av runt 100-talet leverantörer och att det kan kommunicera med andra medium, t.ex. med LonWorks. Nackdelen är att det oftast blir en relativt kostsam och omfattande installation eftersom det vanligen görs en separat kabeldragning bredvid elsystemet.

Lon
Lon utvecklades av företaget Echelon under 1980-talet men drivs idag av organisationen LonMark, vars uppgift är att kontrollera att produkter från olika tillverkare kan kommunicera med varandra. Tekniken anses vara en öppen teknik men sägs ha svårigheter ibland då tillverkarna har en möjlighet att ge sina produkter olika "dialekter". Den kan kommunicera över elnät, telefonledning, fiberoptisk kabel, koaxialkabel och via radiovågor men också med andra medium, som EIB, och skicka signaler via Internet. Nackdelen med LonWorks är att den fortfarande är dyr att installera för en vanlig småhusägare.

X10
Det finns också ett enklare protokoll som heter X10, med produkter för hemmamarknaden. Största fördelarna med X10 är att det fungerar på det befintliga elnätet och därmed går att använda i befintliga hus och lägenheter. Det är också enkelt att installera och lätt att underhålla. Nackdelarna är att standarden brister i tillförlitlighet och att det enbart kan hantera ett litet antal enheter i samma nätverk jämfört med andra mer kraftfulla nätverksprotokoll t ex EIB och LonTalk. Den använder sig inte heller av dubbelriktad kommunikation såsom EIB, CEBus och LonWorks och kan därför inte utföra någon felkontroll. X10 kan heller inte kommunicera med andra medium t.ex. med LonWorks eller EIB. Tekniken går att styra både via Internet och med hjälp av en fjärrkontroll.

Utöver dessa tekniker finns det en uppsjö andra, vilket gör det krångligt och osäkert för den vanlige konsumenten. Vad ska man välja? Vilken teknik gäller om några år, då man kanske vill lägga till produkter i systemet? I värsta fall måste man riva ut alla tidigare installationer och ersätta dem med någonting annat för att tekniken är för gammalmodig.

Ungefär 30 procent av dagens elektriker är positivt inställda till att installera den nya tekniken. Men de flesta rekommenderar nog att dra vanlig el på vanligt sätt när du bygger nytt. Alternativet är att vända sig till producenten av kontroll- och styrsystemet. De vet var återförsäljarna finns och också vilka som är dokumenterat kunniga på att installera.
Vill man göra installationen själv går det bra så länge det gäller nätverket. Kontroll- och styrsystemet kräver däremot behörighet.