Vanligt med hot mot svart arbetskraft

Uppdaterad 15 mars 2017 08:32 · Publicerad 15 mars 2017 08:27

Fair Play Byggs årsrapport visar att det förekommer svart arbetskraft och att flera av personerna lever under hot i byggbranschen.

Vanligt med hot mot svart arbetskraft
Förekommer fortfarande svart arbetskraft. Bild: Byggahus.se.

I ett försök att motverka och förebygga brott inom byggbranschen drog Byggnads och Stockholms Byggmästareförening igång projektet Fair Play Bygg förra året, och nu kommer första årsrapporten. 

Rapporten visar att det trillat in tips ungefär var tredje dag. Av de 106 tipsen har 42 lämnats över till myndigheterna. De allra flesta handlar om svart arbetskraft.

- Vi är inte förvånade att majoriteten av alla ärenden går till Skatteverket och nästan alla handlar om svart arbetskraft. Det stora mängden av svart arbetskraft är fortfarande det största problemet i byggbranschen, säger Peter Leander, som ingår i Fair Play Byggs arbetsgrupp, till tidningen Byggnadsarbetaren.

Enligt rapporten förekommer svart arbetskraft hos allt från mindre företag till underentreprenörer till de allra största byggföretagen. Och det spelar heller ingen roll om beställaren är privat eller statlig.

Det vanligaste är att den svarta arbetskraften kommer från Polen, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Lönerna till de här personerna uppges som lägst ha legat på 25 kronor i timmen.

Det är också vanligt att arbetsgivarna hotar såväl arbetstagarna som deras familjer, enligt intervjuer som Fair Play Bygg gjort med de som arbetar svart.

- Många av de här arbetsgivarna är kriminella personer som är dömda för våldsbrott. Hoten är inte bara tomma, utan det finns anledning för många av de här personerna att vara rädda för sina arbetsgivare, säger Peter Leander.

Elina Blom Westergren
red@byggahus.se

Mest gillat

H
2017-03-16

Senaste

N
2017-03-18
H
Nu känner jag inte till i detalj hur fackförbunden i Sverige arbetar men här i Finland sätter fackförbunden ned stora resurser på att ge utländsk arbetskraft möjligheter att organisera sig. Det händer emellanåt att det är lättare att få tag i facklig information på estniska eller polska än på inhemskt språk. Jag tror att det stora hindret för facklig organisation bland utländsk arbetskraft i Sverige är att deras arbetsgivare naturligtvis vägrar att teckna svenskt kollektivavtal. Då har arbetarna ingen nytta av att gå med i svenska fackförbund eftersom en arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal inte är bunden av det. Tvärtom kan ett fackmedlemskap göra att de får sparken eller hotas eller trakasseras utan att ha någonting att vinna på den risktagningen. I Finland har kollektivavtalens minimilöner och minimivillkor laga kraft i alla företag som verkar i Finland oberoende av om arbetsgivaren har tecknat finländskt kollektivavtal eller inte. Det innebär att utländska arbetare ser att de kan vinna på att organisera sig och driva igenom att de skall ha finländsk lön enligt kollektivavtalsminimum. Kollektivavtalsminimum i byggnadsbranschen är inga furstliga löner men de går i allmänhet att leva drägligt på om man inte bor i Helsingfors. Tyvärr har vi genom lågkonjunkturen fått en situation där fackansluten arbetskraft ersätts med lönedumpad utländsk och så får man gå arbetslös om man inte vill arbeta på dumpade villkor.
2017-03-18
S
2017-03-18
2017-03-18
S
2017-03-18