Ekonomi & Juridik

Mardrömsbygge trots totalentreprenad

För Björn H Lindbäck och hans familj blev drömmen om det perfekta boendet en mara, trots att han tecknade två kontrakt på totalentreprenad. Två och ett halvt år efter att husfirman började bygga är husen ännu inte klara.

Björn H Lindbäck i Barsebäck var väl medveten om sin roll som byggherre. Han driver själv eget företag, är bevandrad i både ekonomi och juridik och van vid att upprätta kontrakt mellan olika parter. Dessutom har han jobbat som rådgivare i byggbranschen och kan den världen.

Ändå har han hamnat på kollisionskurs med husföretaget LB-Hus som han anlitade 2003. Uppdraget till husfirman var att uppföra två sammanbyggda hus, ett bostadshus och ett hus för företaget. För att uppföra de båda husen tecknades två avtal på totalentreprenad.

– Jag menar att begreppet totalentreprenad många gånger är vilseledande och felaktigt förtroendeingivande, säger Björn.
– I båda mina kontrakt finns tidpunkt för färdigställande och vitesföreläggande tydligt angivet. Eftersom våra byggen innehöll hundratals konstaterade fel vid slutbesiktningen och ännu efter två och ett halvt inte är färdiga, så är LB-Hus enligt kontrakten skyldiga oss närmare en halv miljon kronor i vite.

Sommaren 2004, efter en månads försening, flyttade familjen Lindbäck in i sina två hus. Det var en hel del som inte var färdigt, men det lovade LB-Hus att det skulle vara före semestern i juli.

Men semestern kom och mycket återstod ändå. Bland annat fungerade inte värmeanläggningen, det saknades innerdörrar och det läckte in regnvatten i vardagsrummet.
Under hösten gjordes flera försök att få rätsida på problemen i de bägge husen. I november fick familjen flytta ut för att en rad fel skulle kunna åtgärdas. Till exempel rev man upp och lade nya golv och bytte ut vattenskadade innertak.

– Trots att vi har tvingats flytta ut och magasinera vårt bohag två gånger för att bygget skulle kunna färdigställas kvarstår mängder av fel, säger Björn.

Han menar att LB-Hus struntar i vad som står i kontrakten och att det är i egenskap av stort företag de kan agera så mot en enskild privat konsument.
– De har kört över oss från början, säger Björn. Vi avtalade med LB-Hus att de skulle ansvara för byggloven, men vi har inga giltiga bygglov. I praktiken betyder det att vi har uppfört två svartbyggen. Det finns heller inget lagstadgat brandskydd mellan fastigheterna.

Slutbesiktningen, som skulle ha varit gjord i juni 2004, kom igång först i mitten av januari 2005. Under en period av flera månader fick besiktningsmannen komma tillbaka vid flera tillfällen, eftersom entreprenaden inte var färdig och alltjämt hade pågående arbeten.

I början av maj 2005 godkände besiktningsmannen de bägge husen. Eftersom Björn fortfarande hävdade en rad fel och brister tillsattes en oberoende överbesiktningsnämnd. Den hade till uppgift att kontrollera om slutbesiktningen var korrekt utförd. En part valdes av Björn H Lindbäck, en part av LB-Hus och en part av de bägge tillsammans.

En oenig nämnd fattade beslutet att trots allt godkänna slutbesiktningarna. Björn H Lindbäcks representant hade reserverat sig.
– Jag har svårt att uttala mig om det här specifika fallet, säger advokat Thomas Morän som var ordförande och även den oberoende parten i överbesiktningsnämnden. Utifrån det material vi hade att tillgå gjorde vi bedömningen att slutbesiktningen var korrekt.

För Thomas Morän är komplikationer i byggbranschen vardagsmat. Han kommer ofta i kontakt med privatpersoner som hamnat i svåra situationer med byggföretag och entreprenörer. Och han blir lika upprörd varje gång han ser hur rättslösa människor är mot byggföretagen.
– Med den dåliga byggnadskultur vi har i Sverige i dag blir det lätt fel, säger han. Men fel och brister löser man ju inte genom att kalla det totalentreprenad eller något annat, det blir ju fel ändå.
– Ett stort problem är att det väldigt sällan är oberoende besiktningsmän och kontrollansvariga inblandade. Som jag ser det finns det ingen bra ordning för människor som vill bygga ett eget hus här i Sverige.

Det Björn H Lindbäck i Barsebäck gör nu är att hålla inne med delar av sina betalningar, eftersom de bägge husen ännu inte är färdigställda och inte håller den kvalitet som utlovats.
– Anledningen till att LB-Hus inte har stämt oss för kontraktsbrott är helt enkelt att det saknas bygglov. Nu säger de att de ska ordna med bygglov och förmodligen kommer de att stämma oss efter det. Och det ser jag fram emot. Som jag ser det har vi alla möjligheter att vinna en rättslig process, även om det kommer att ta många år innan den kan avgöras.
– Det äventyrliga med en rättsprocess är den tid det tar, fortsätter Björn. Mycket kan hända. Ett sätt för byggentreprenörer att klara sig undan är att gå i konkurs, sådant har hänt förr i branschen.

Peter Weidemanis är byggchef på LB-Hus. Han medger att det har blivit fel i Barsebäck.
– Vi gör allt vi kan för att komma till rätta med det här, säger han. Det är möjligt att vi inte har varit riktigt skärpta i det här fallet. Vi är ett stort företag som växer hela tiden och organisationen har väl inte riktigt mäktat med det här projektet. Det är olyckligt att vi inte hade rätt bemanning att hantera den här kunden på rätt sätt. Men vi hoppas att problemen snart ska vara lösta.

Varför har inte husen i Barsebäck bygglov, efter två och ett halvt år?
– Kundens hus ligger i ett område som består av 23 bostäder. När man bygger ett sådant här område söker man ett generellt bygglov och hela området har bygglov.
– I det här fallet ville kunden bygga en mur längs gatan. Vår byggledare och kunden kom fram till hur murarna skulle utformas, men då missade både vi och kunden detaljkraven på hur höga murarna får vara. I dag är den högsta punkten på murarna 1100 mm istället för 700 mm som kommunen har som krav. Nu diskuterar vi hur detta problem ska lösas.

Hur kommer det sig att så många fel kvarstår, trots att familjen flyttat ut två gånger för att de skulle kunna åtgärdas?
– I besiktningsprotokollen återstår en del anmärkningar av olika karaktär. En del punkter är vi ålagda att åtgärda. En stor del av dem är dock anmärkningar som kunden tycker att vi ska åtgärda utan att de står upptagna som fel och brister i besiktningsprotokollen.
– Vi har försökt lösa de problem som ligger på oss, så att kunden inte skulle få mer besvär än nödvändigt. Vi har också vid flera tillfällen och med korta varsel ryckt ut och åtgärdat detaljer som egentligen inte är vår sak. Det finns dock en gräns för hur långt man kan driva en fråga. Den gränsen måste definieras av oberoende experter, så som nu skett. (Överbesiktningsnämnden, red.anm)

Hur ser du på utgången av den här historien, när är fel och brister åtgärdade?
– Förhandlingar pågår så det kommer alltså an på båda parter när fel och brister är åtgärdade. Resultatet blir det som vi kommer överens om, mot bakgrund av oberoende utlåtanden (Överbesiktningsnämndens, red.anm).
– Relevanta fel och brister i entreprenaden kommer inte att lämnas oreglerade. För att veta vad som är relevant i ett läge där en part verkar ha låst sig, behöver vi alltså utlåtanden från oberoende fackmän. Det är dessa utlåtanden vi är helt beredda att följa. Vi utgår ifrån att denna vilja också finns hos vår motpart.

Hur ser ni på vitesföreläggandena, gäller inte det som står i kontraktet, att ni ska betala vite vid försening?
– Vitet kommer att regleras utifrån kontraktet. Vitet ska dock vara jämkat utifrån att kunden bott i huset. För oss är det självklart att leva upp till både kontrakt och efterprövningar.

Björn H Lindbäck är själv pessimistisk inför hur den här historien ska sluta.
– Weidemanis och hans advokat var här i fredags för att diskutera en uppgörelse med oss, men de gjorde oss besvikna igen, berättar Björn.

Ungefär samtidigt gick värmesystemet i ett av husen sönder än en gång. Familjen Lindbäcks nu iskalla och svartbyggda mardröm verkar fortsätta ett tag till.