Hur högt kan boräntorna stiga?

Boräntorna har redan stigit rejält det senaste året, både för att riksbanken har höjt reporäntan och för att bankerna har ökat sina påslag. Men fortfarande är bolånen billiga historiskt sett, med korta räntor kring 4 procent.

Nu undrar många vilka boräntor som är rimliga att räkna med framöver, både genomsnitt och maximal nivå.

Bakgrunden är att vi i Sverige har haft en inflation under 3 procent ända sedan år 1993, med undantag för en tillfällig uppgång i slutet av 2007. Därför har riksbanken som mest haft en reporänta på 4,75 procent de senaste tio åren. 20 april kom det senaste beslutet då riksbanken höjde till 1,75 procent och gav prognosen en reporänta på 3,4 procent om två år.

 

Skillnaden upp till boräntorna är drygt två procentenheter, så under 2013 verkar det rimligt att de korta boräntorna stiger till ungefär 6 procent. Bundna lån under längre perioder som 5 år kommer rimligen att fortsätta vara i snitt lite dyrare. Om även nästa topp för reporäntan blir 4,75 procent så är det rimligt att räkna med att maximal kort boränta blir ungefär 7 procent.

Kina och Indien
Tyvärr vet vi inte alls att inflationen kommer att fortsätta vara låg framöver. Det största hotet mot stabila priser i Sverige tror jag är att höjda priser i låglöneländer som Kina och Indien, vars fabriker i dag producerar en stor del av det vi köper i Sverige. Ökningen kan ske både genom stigande valutakurser och på grund av att lönerna där ökar snabbare än produktiviteten. Redan har efterfrågan från tillväxtmarknaderna ökat råvarupriserna kraftigt och framöver kan både energi- och matpriser fortsätta öka brant.

De senaste tio åren har inflationen i Sverige hållits ned av de sänkta priserna på mycket av vår import, som kläder och elektronik. Men skulle även priserna på konsumtionsvaror vända och stiga kraftigt, så kan vi knappast undvika att den svenska inflationen stiger.

Max 10 procent
Maximal räntenivå bestäms, så länge Sverige har rörlig växelkurs, av hur höga räntor som rimligen kan behövas för att strama åt ekonomin vid en överhettning. Numera, när en större del av svenska folket har bolån på långt över en miljon kronor, krävs det mindre räntehöjningar för att kyla av ekonomin. Maximal nivå som är rimlig bestäms av vilka räntekostnader som skulle få en stor del av svenska folket att hålla igen på en stor del av övrig konsumtion. För att inte råka illa ut gäller det alltså att inte lägga en större andel av inkomsten på låneräntor än genomsnittet.

Helt klart verkar ändå vara att svenska folket i allmänhet skulle tvingas dra åt svångremmen väldigt kraftigt av boräntor över 10 procent, som var normalt fram till år 1996. Därför kommer inte heller räntorna att höjas så mycket, eftersom detta skulle ge en alltför kraftig åtstramning av svensk ekonomi. Om inte annat så skulle de negativa effekterna bli så allvarliga (högre arbetslöshet och många konkurser) att regeringen i så fall skulle få svårt att vinna nästa val.

En annan tänkbar förändring är att vi i Sverige om några år skulle byta till euron (även om det nog verkar fjärran i dag), vilket förstås även skulle påverka bolåneräntorna. EU består av många länder och räntepolitiken ska anpassas till det genomsnittliga behovet, så inom euron är det rimligt att räkna med stabilare boräntor och därmed en lägre maximal nivå.