Ekonomi & Juridik

Bostadspolitik – så tycker partierna

Småhus på Tjörn.

Småhus på Tjörn. Kollage: Marlén Eskilsson

Den 9 september 2018 är det val i Sverige. För Byggahus.se står bostadspolitiken högst upp på agendan. Vi har frågat våra åtta riksdagspartier var de står i viktiga bostadspolitiska frågor.

Alla är överens om att det råder bostadsbrist i Sverige. Sverige växer med en miljon människor på 10 år och enligt Boverket behöver bostadsbyggandet öka till minst 65-70 000 färdigställda lägenheter per år fram till 2025, sannolikt mer. 

Vem som ska äga och hur man ska betala alla nya bostäder, därom tvistar partierna. Och hur mycket får en bostadsägare skuldsätta sig? Här kommer amorteringskravet in i bilden, vilket även det är en tvistefråga bland partierna.

Man säger att en del av bostadsbristen kan lösas med ökad rörlighet. För att en äldre person ska vilja sälja sin stora villa och flytta till ett seniorboende (vilket det också råder brist på) krävs det att man har råd. Flyttskatterna påverkar detta, dvs reglerna för reavinstbeskattning vid försäljning av bostad. Unga människor har svårt att komma in på bostadsmarknaden över huvud taget. De politiska partierna har olika förslag på hur man kan underlätta för unga att köpa sin första bostad.

Därtill har vi klimatet att förhålla oss till. Partierna har olika syn på hur vi löser byggande och boende med hänsyn till klimatet.

Andra frågor som bostadspolitiken kan lösa är tillgången till och priset på hantverkare och städbolag. Och vill vi välkomna konkurrens på byggmarknaden från utlandet eller inte?

För att bena ut vem som tycker vad bad vi partierna att ge sin syn och sina förslag vad gäller:

  • Bostadsbristen
  • Hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus
  • Öka tillgången på byggbar mark
  • Stimulera byggandet av fler lägenheter
  • Bygglov och bygglovsbefriade åtgärder
  • Amorteringskravet
  • Ränteavdraget
  • RUT/ROT

Sida 1 av 8

Centerpartiets (C) bostadspolitik

Centerpartiets Anne Lööf

Centerpartiets partiledare Anne Lööf. Foto: Centerpartiet

C om bostadsbristen:
– Ja, det råder ett underskott på bostäder, inte minst i de större städerna. Men vi ser i dag att det också i små kommuner finns behov av att få fram bostäder. Därför är det allvarligt att byggtakten nu sjunker. Regeringens subventioner har bevisligen inte varit effektiva och behöver avvecklas. För att motverka bostadsbristen behövs en rad åtgärder. Vi vill se fortsatta regelförenklingar för att skapa mer flexibilitet. Till exempel genom privat initiativrätt, kortare planprocesser och fler bygglovsbefriade åtgärder. En maxgräns behöver införas när det gäller handläggningstiden för överklaganden och sakägarkretsen minskas. Vi vill avskaffa strandskyddet i sin nuvarande form. Ett strandskydd behövs i många områden, men inte i hela Sverige. Därför vill vi avskaffa det där det inte behövs för att öka attraktiviteten i exempelvis inlandskommuner med mycket sjöar, och låta kommunerna peka ut skyddsvärda områden i dessa delar av landet. Riksintressen hindrar i dag bostadsbyggande på många platser. Därför behöver de ses över. Samtidigt går det inte att enbart bygga bort bostadsbristen. Vi behöver öka rörligheten på bostadsmarknaden så att våra bostäder utnyttjas mer effektivt. Det kräver sänkta flyttskatter. Men också att det blir lättare att hyra ut i andra hand. Bostadsrättsföreningar bör inte ha möjlighet att stoppa andrahandsuthyrningar och det skattefria beloppet för uthyrning bör höjas.

C om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus:
– Förenklade byggregler, snabbare planprocesser, ett reformerat strandskydd och en ökad rörlighet på bostadsmarknaden är i grunden åtgärder som också underlättar byggandet av småhus. Alla former av bostäder behöver finnas med i den breda överenskommelse om bostadspolitiken som vi vill se så snart som möjligt efter valet.

C om öka tillgången på byggbar mark:
– Det är ett påtagligt problem på många håll i landet. Det är bland annat därför vi vill reformera strandskyddet och göra en översyn av riksintressena för att de ska bli mer tydligt definierade och uppta mindre yta. Vi menar också att kommunerna ska ges möjlighet att upphäva och förändra gränserna på kommunalt inrättade naturreservat. Vi ser gärna förtätning med högre hus som ger ett effektivare markutnyttjande, minskar behovet av att exploatera grönområden och värdefull åkermark.

C om att stimulera byggandet av fler lägenheter:
– Som sagt vill vi se en lång rad reformer som bidrar till att bostadsbyggandet återigen kan öka och bostadsbristen minska. För lägenheter är inte minst snabba planprocesser och möjligheten för kommunerna att bedriva försöksverksamhet för att snabbt komma igång med byggande viktiga insatser. Lägenheter påverkas också av de omoderna bullerreglerna. Vi menar att bullernivåerna bör mätas innanför fasad, och inte som i dag utanför. Särskilda förenklingar av byggreglerna för studentbostäder ser vi också som en viktig åtgärd. Vi ser mycket positivt på utvecklingen med serietillverkade hus i trä och upphandlingar av SABO:s så kallade Kombohus.

C om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder:
– Vi välkomnar fler bygglovsbefriade åtgärder. Inte minst på landsbygden utanför detaljplanelagt område. Vi har bland annat föreslagit att man ska ta bort bygglovskravet för fler företagslokaler knutna till gårdsbyggnader. Men vi vill också se större frihet när det gäller att få bygglov för samlad bebyggelse med flera hus i grupp utanför planlagda samhällen.

C om amorteringskravet: 
– Det första amorteringskravet var nödvändigt, och hade ett brett stöd i riksdagen. Men det var förhastat av regeringen att nästan omedelbart rusa vidare med nästa amorteringskrav. De skärpta amorteringskraven har vi kritiserat, och vi står fast vid den kritiken. Nu är de införda och behöver utvärderas, därefter kan förändringar bli aktuella.

C om ränteavdraget:
– Ränteavdragen behöver ses över. Men att trappa ner ränteavdragen utan att samtidigt göra ytterligare reformer får allvarliga konsekvenser. I synnerhet när så många hushåll är högt belånade. Därför behöver också flyttskatterna sänkas. Vi vill att blocköverskridande bostadssamtal kommer igång så snart som möjligt efter valet. Det är nödvändigt för att skapa långsiktiga förutsättningar, både för bostadsbranschen och för hushållen.

C om RUT/ROT:
– Vi vill tredubbla taket i RUT-avdraget och inkludera fler tjänster. Vi har inte föreslagit några förändringar av ROT-avdraget. Men för att fler människor skall motiveras att investera i klimatsmarta alternativ vill vi införa ett grönt avdrag. Avdraget ersätter dagens riktade miljöstöd och sänker skatten på bland annat solceller.

Sida 2 av 8

Kristdemokraternas (KD) bostadspolitik

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor. Foto: Kristdemokraterna

KD om bostadsbristen
– Vi har bostadsbrist, med stora grupper som saknar ekonomiska förutsättningar att komma in på den ägda bostadsmarknaden och inte heller har råd med en nyproducerad hyresrätt. Dessutom gör flyttskatterna att bostadskedjan står still. Äldre finner att det blir för dyrt att sälja sina villor och bor kvar. Barnfamiljerna blir då kvar i lägenheten det nyblivna paret eftertraktar osv. För att råda bot på detta vill vi - utöver att ta bort det skärpta amorteringskravet - ta bort taket för uppskov på reavinstskatten, och även räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden så länge man är kvar på den ägda bostadsmarknaden. På det sättet kan rörligheten öka.

KD om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus
– Ja, småhusproduktionen har under en lång tid varit eftersatt. Det finns praktiska problem hos till exempel vattenlagen som försvårat frigörandet av nya villaområden. Kristdemokratiska politiker har bidragit till att regeringen åtagit sig att åtminstone utreda frågan. Sen måste kraften i efterfrågan stärkas, genom en lösning för ett nytt bosparande, det finns också skäl att utreda en lånegaranti efter norsk modell samt användandet av tomträttsinstitutet för att sammantaget sänka tröskeln till småhusägandet. En stärkt efterfrågan tillsammans med reformer kring strandskydd, bostadsintresset i förhållandet till de olika riksintressena och detta med vattenlagen som påverkar VA-kostnaderna kan sammantaget skapa helt nya förutsättningar för byggandet av småhus.

KD om öka tillgången på byggbar mark
– Ja, vi föreslår flera åtgärder för att främja tillgången på byggbar mark. Vi vill att strandskyddet genomgår genomgripande förändringar till förmån för bostadsbyggandet. Bostadsintresset behöver också upphöjas till att bli ett riksintresse jämställt med övriga riksintressen.

KD om att stimulera byggandet av fler lägenheter
– För att stimulera byggande behövs flera förändringar i plan- och bygglagen för att förenkla byggandet. Bland våra regelförenklingsförslag finns generösare bullerregler, undantag för tillgänglighetshinder, privat initiativrätt, strandskyddsreformer, enklare planprocess, utformningsbestämmelser i detaljplan, minskningar av hur många gånger samma ärende kan överklagas samt fler bygglovsbefriade åtgärder. Vi vill också främja byggandet av äldrebostäder genom ett förhöjt investeringsstöd.

KD om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder
– Det behövs en ”frihetsreform” inom bostadssektorn. Listan bör utökas kraftigt, både med bygglovsbefriade åtgärder och med åtgärder där anmälningsplikten avskaffas. Det finns anledning också att bevaka att inte kommunala särregler och avgifter bakbinder folks kreativitet och flit. På flera håll har kommuner motarbetat möjligheterna till att bygga Attefallshus med hjälp av mycket höga anmälnings- och uppkopplingsavgifter.

KD om amorteringskravet
– En stärkt amorteringskultur vore positivt, men istället för att ställa alla krav på hushållen skulle vi vilja utreda en modell där amorteringskrav och skuldkvotstak riktas mot bankernas aggregerade bolåneportfölj. Gällande det skärpta amorteringskravet ville vi inte att det skulle införas och vi anser att det bör tas bort i samband med en bostadspolitisk översyn. Det skärpta amorteringskravet förstärker rörlighetsproblem på bostadsmarknaden och drabbar unga hushåll med stabila inkomster, liksom äldre som får svårare att flytta till ett anpassat boende.

KD om ränteavdraget
– Kristdemokraterna vill trappa ner ränteavdragen, under förutsättning att statens ökade inkomster oavkortat går tillbaka till hushållen samt under förutsättning att reformer samtidigt genomförs för att fler hushåll med stabila inkomster ska kunna etablera sig på den ägda bostadsmarknaden.

KD om RUT/ROT
– Vi vill tredubbla taket i RUT till 75 000 kr per person samt vidga RUT till att omfatta flyttjänster, tvättjänster och trygghetstjänster. Dessutom bör möjligheten att bredda RUT ytterligare för personer över 70 år ses över. Vi föreslår ingen höjning av ROT-avdraget, istället bör det breddas, ett Installations-ROT bör till exempel utredas.

Sida 3 av 8

Liberalernas (L) bostadspolitik

Liberalernas Jan Björklund

Liberalernas partiledare Jan Björklund. Foto: Liberalerna

L om bostadsbristen
– Ja, det råder stor bostadsbrist i Sverige och nu mattas dessutom byggtakten av. Bostadsbristen är extra allvarlig för ungdomar och andra som har svårt att hitta sin första egna bostad. Liberalerna anser att flera olika saker krävs. För det första måste kortsiktiga subventioner ersättas av långsiktiga spelregler så att aktörerna på bostadsmarknaden kan planera på sikt. För det andra behöver plan- och byggreglerna fortsätta förenklas så att ledtider kan kortas och konkurrenstrycket öka. Vi vill ha en utveckling mot fler typgodkända hus som bara behöver prövas mot byggnormen en gång för att sedan vara förhandsgodkända. Fler byggregler bör standardiseras med våra nordiska grannländer. Kommunala särkrav ska undvikas. För att bättre utnyttja det befintliga beståndet vill vi också skapa bättre fungerande hyressättning och ta fler steg för att underlätta andrahandsuthyrning.

L om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus:
– Som liberaler vill vi att byggandet ska styras av vad människor efterfrågar, men politiken kan bidra genom att skapa rätt förutsättningar. En sådan sak är att fortsätta förenkla plan- och byggreglerna, vilket underlättar planläggning av både nya områden för småhus och kompletteringsbebyggelse. Vi måste också göra mer för att pressa byggpriserna, som är mycket höga i Sverige jämfört med i andra länder och som gör det svårare för många familjer att ha råd med ett nytt småhus. Därför vill vi ha fler gemensamma byggregler med övriga Norden, fler typgodkända hus som inte behöver prövas på nytt varje gång de ska byggas. Och det är viktigt att inte stänga den svenska byggarbetsmarknaden för konkurrens från andra länder. Vi välkomnar tvärtom utländska aktörer som är med och konkurrerar på ansvarsfulla villkor.

L om öka tillgången på byggbar mark:

– Bland annat borde kommunerna arbeta mycket mer öppet och transparent med sina markanvisningar. I dag är det ofta omöjligt för byggherrar att se vilka kriterier kommunen använder för att välja den ena byggherren framför den andra för en viss markanvisning. Vi vill att alla kommuner ska offentliggöra sitt arbete med kommande markanvisningar och att informationen om detta ska finnas tillgänglig på webben på både svenska och engelska, för att därmed nå ut till fler potentiella byggherrar.

L om att stimulera byggandet av fler lägenheter:

– Ja, vi vill att det ska bli enklare och smidigare att bygga. Liberalerna vill gå vidare med ytterligare systemförändringar för att korta tiden från plan till bostad. Planprocessen ska förenklas, ledtiderna kortas och överklagandereglerna ses över. Se också svaret på föregående fråga. Regeringens mångmiljardsubventioner till byggsektorn har däremot misslyckats totalt och ska avvecklas.

L om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder:

– Det är bra. Alliansregeringen började arbetet med att rensa upp i regelfloran, och Liberalerna vill gå vidare med fler förenklingar. Till exempel borde bygge av en altan normalt inte kräva bygglov.

L om amorteringskravet: 

– Liberalerna vill riva upp det skärpta amorteringskravet, som infördes i mars. Detta kommer vi att verka för i en ny alliansregering. Det skärpta amorteringskravet kom vid en tid när byggmarknaden var på väg att vända neråt, och har bidragit till att kyla av marknaden. Vi ser ökad osäkerhet och prisfall. Det har också ökat svårigheterna för unga att köpa bostad, vilket vi är kritiska till. Det finns bättre sätt att dämpa hushållens mycket höga skuldsättning, och det är därför vi föreslår en långsam nedtrappning av ränteavdragen.

L om ränteavdraget:

– Vi föreslår en nedtrappning från 30 till 20 procent under en tioårsperiod, en procentenhet i taget, samtidigt som hushållen kompenseras genom sänkta inkomstskatter. En stegvis nedtrappning av ränteavdragen i kombination med att andra skatter sänks är ett ansvarsfullt sätt att gradvis dämpa den höga skuldsättningen.

L om RUT/ROT:

– Liberalerna är mycket positiva till RUT och ROT. Vi var med och införde avdragen, som har lett till att många nya jobb har skapats och fler har fått vita jobb med lön och pension. Därför vill Liberalerna bredda RUT-avdraget till fler tjänster och tredubbla taket i RUT-avdraget. Samtidigt vill vi se över införandet av ett bredare hem-avdrag för personer över 70 år.

Sida 4 av 8

Miljöpartiets (MP) bostadspolitik 

Miljöpartiets Isabella Lövin och Gustav Fridolin

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Foto: Miljöpartiet

MP om bostadsbristen:
- Trots att det byggs mer i dag än vad det gjorts på väldigt länge så råder det ändå bostadsbrist på fler håll i Sverige. Framförallt saknas det bostäder som människor med lägre inkomster har råd att bo i. Enligt Boverkets prognos behövs 600 000 bostäder byggas till 2025. Med en ökande befolkning kommer vi behöva bygga fler bostäder. Regeringen har tagit fram ett 22-punktsprogram, där finns t.ex. åtgärder för en effektivare byggprocess, att mer mark ska kunna bebyggas och ett investeringsstöd för hållbara och billigare bostäder med en förutbestämd maxhyra. Fler bostäder behöver byggas, framförallt hyresrätter med rimliga hyror. Vi behöver också se över individens förutsättningar att kunna efterfråga en bostad.

MP om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus:
– Miljöpartiet på nationell nivå har idag inga förslag stimulanser för byggandet av småhus.

Miljöpartiet vill verka för att alla bostadsområden planeras och byggs med blandad bebyggelse där olika upplåtelseformer ska prägla bostadsbilden. Detta är en kommunal fråga och det är deras uppgift att detaljplanera mark så att olika upplåtelseformer också kan byggas. 

MP om öka tillgången på byggbar mark:
– Miljöpartiet vill verka för att det moderna och hållbara samhället nyttjar mark på gator, torg och parkeringar mer resurseffektivt. Markpolitik är en kommunal fråga och det är inte brist på mark utan snarare en diskussion om vad marken används till som politiskt behöver diskuteras.Trafikverkets uppdrag och direktiv bör breddas i syfte att fler ska gå och cykla, exempelvis medverka till att trafikleder kan omvandlas till stadsgator. Samhällsplanering för bostadsbyggnation i täta stadsområden möter ofta utmaningar och bekymmer när det gäller lagkrav på tillgång till parkeringar. Parkeringsproblematiken blir också en del i kalkylen som påverkar själva byggprojektet eftersom det handlar om tillgång till markyta och kostnad. Risken är stor att miljökraven i stora byggprojekt sänks för att klara kostnader för byggnation av parkeringar.

MP om att stimulera byggandet av fler lägenheter:
– Miljöpartiet har i regering infört investeringsstöd för nybyggnation av klimatsmarta hyresrätter med lägre hyror. Vi vill också se över bostadsbidraget och bygga bort studentbostadsbristen.

MP om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder:
– Miljöpartiet är positiva till förbättringar av lagstiftningen och har varit dirvande i processen kring avskaffandet av bygglov för solceller. Miljöpartiet har i regering verkat för att det ska bli enklare, snabbare och billigare att bygga samt för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, bl. a genom 22 punktsprogrammet.

MP om amorteringskravet: 
– Miljöpartiet anser att amortering är nödvändigt, såväl bostadspriser som hushållens skulder är på historiskt höga nivåer. Skulderna har under en längre tid växt snabbare än Sveriges ekonomi och hushållens inkomster. Miljöpartiet anser att det är viktigt att hushållens skuldsättning minskar, inte minst i ljuset av att Riksbanken förbereder en räntehöjning. Det nyligen av Finansinspektionen införda amorteringskravet ska ses i ljuset av detta. Miljöpartiet instämmer i det rimliga i att man betalar av/amorterar på sina skulder.

MP om ränteavdraget:
– Miljöpartiet vill trappa ner ränteavdraget, gärna som en del i en större skattereform. I samband med det finns också skäl att se över andra skatter på bostadsområdet.

MP om RUT/ROT:
– Miljöpartiet föreslår ett HYBER-avdrag som ger dig sänkt skatt på vanliga varor du hyr, köper begagnat eller reparerar. I regering har vi sänkt taket i RUT och utökat det till att omfatta flyttjänster, trädgårdsarbete, it-tjänster och reparation av vitvaror. Gällande ROT har vi sänkt procentsatsen men inte ändrat taktnivån. Vi har inga förslag om ändrade nivåer i nuläget.

Sida 5 av 8

Moderaternas (M) bostadspolitik

Moderaternas Ulf Kristersson

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: Moderaterna

M om bostadsbristen:
– Även om bostadsbyggandet håller en relativt sett hög nivå, så måste det öka ytterligare för att nå upp till de 600 000 nya bostäder som Boverket menar behövs till 2025. Istället ser vi nu oroväckande prognoser från såväl Sveriges Byggindustrier som Boverket och SCB om att bostadsbyggandet rasar. Under första kvartalet 2018 sjönk byggandet med 13 procent över landet jämfört med året innan. I grund och botten handlar det om att den svenska bostadsmarknaden är dysfunktionell, vilket hämmar både tillväxt, jobb och en fungerande integration. Bostadspolitiken behöver sluta fila på marginalen och istället reformeras i grunden. Det handlar om att ge alla, oavsett plånbok, möjligheter till ett bra boende i den boendeform de själv önskar. Fler bostäder behövs, men också skatte- och finansieringsreformer, kortare planprocess samt snabbare och billigare produktion. Vi måste se över såväl bostadsbidrag som bosparsystem, bolånefinansiering och andrahandsuthyrning i ett samlat paket. Dessutom behöver rörligheten i det befintliga beståndet öka, och vägen in till det ägda boendet måste bli enklare.

M om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus:
– Ja, vi anser att åtgärder behövs som kan underlätta för byggandet av småhus. Till att börja med handlar det om att ändra på de regler som i onödan försvårar, försenar och fördyrar möjligheten att bygga ett småhus. Inte minst strandskyddreglerna måste ändras radikalt för att blir lättare att bygga i attraktiva lägen, såväl på landsbygden som i våra städer.

M om öka tillgången på byggbar mark:
– Vi anser att det behövs mer byggbar mark. Samtidigt ser vi hur de många och omfattande riksintressena lägger en hämsko på möjligheterna till utveckling både i storstadsregionerna och på landsbygden. Därför behöver hela systemet med riksintressen ses över. Till exempel bör riksintressen omprövas av staten i samband med att en kommun antar en ny översiktsplan, och riksintresset bör upphävas om området inte aktivt pekas ut med aktuell motivering. Vidare är dagens generella och mycket omfattande strandskydd inte hållbart om vi ska kunna värna landsbygdens attraktivitet och öka bostadsbyggandet. Äganderätten måste stärkas och möjligheten att få tillgång till byggbar mark måste förbättras

M om att stimulera byggandet av fler lägenheter:
– Regeringens byggsubventioner har visat sig vara ett fiasko. Endast fem procent av stödet har betalats ut hittills och det har inte gett en enda ny hyresrätt i Stockholms stad, där bostadsbristen är som störst. Det som snarare behövs är förenklingar i plan- och bygglagen och av Boverkets byggregler så att bostadshus kan byggas snabbare och med större flexibilitet, även avseende bostädernas utformning. Vi behöver också se över hela systemet med bullerregler, strandskydd, överklaganden och riksintressen, något som sammantaget försenar och fördyrar bostadsbyggandet idag.

M om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder:
– Moderaterna vill se en genomgripande översyn av hela lagstiftningen som rör bostadsbyggandet, men regeringen gör långt ifrån tillräckligt vad gäller regelförenklingar som på riktigt skulle bidra till ett snabbare och ökat bostadsbyggande. Regeringens senaste förslag om bygglovsbefriade åtgärder syftar t.ex. till att göra det lättare att sätta upp solcellspaneler på tak och bygga en altan. Det kan vara positivt i sig, men leder inte till fler bostäder. Moderaterna vill bland annat öka möjligheterna att hyra ut del av bostad, och därför menar vi att fler åtgärder förknippade med inredningen av uthyrningsdelar bör bygglovsbefrias. Vi vill även utreda vilka av de bygglovsbefriade åtgärder, såsom Attefallshusen, som kan undantas från kravet på bygganmälan på samma sätt som friggeboden.

M om amorteringskravet: 
– Ökningen av hushållens skuldsättning är alltför hög och behöver hanteras. Vi tyckte att tidpunkten för införandet av den senaste skärpningen av amorteringskravet var fel. Det infördes då vi såg en nedgång på marknaden och kravet riskerade att förvärra bostadskrisen. Regeringen är ytterst ansvarig för de åtgärder som införs, och sedan kravet aviserades har vi också sett en fortsatt nedgång. Vi utesluter inte åtgärder för att hantera hushållens skuldsättning, men det centrala är att komma åt bostadsbristen och få en bättre fungerande bostadsmarknad.

M om ränteavdraget:
– Vi har inga förslag på att ändra ränteavdraget i dagsläget.

M om RUT/ROT:
– Vi anser att RUT-avdraget bör tredubblas till 75 000 kronor per person och utökas till att omfatta fler tjänster, såsom tvätt-, flytt- och trygghets-RUT. Ett utökat RUT-avdrag skapar möjligheter för fler jobb med enklare kvalifikationer.

Sida 6 av 8

Socialdemokraternas (S) bostadspolitik 

Socialdemokraternas Stefan Löfven.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Foto: Socialdemokraterna

S om bostadsbristen:
– Naturligtvis råder det brist på bostäder. Det viktigaste är att långsiktigt lösa bostadsbristen. Därför menar vi att det är mycket viktigt att hålla en fortsatt hög takt i bostadsbyggandet. Människor måste också ha råd att efterfråga de bostäder som byggs. För oss socialdemokrater är det viktigt att vi har bostäder på marknaden på olika kostnadsnivåer, så att alla har råd med en bostad. Huvudansvaret för bostadsförsörjningen ligger på kommunal nivå. Därför måste kommunerna ta sitt ansvar för att bibehålla ett högt byggtempo. Vi måste även hitta sätt att bygga billigare, så fler kan efterfråga de nya bostäderna som kommer till. Här måste också staten bidra genom att stödja kommunernas arbete i större utsträckning. För det krävs att staten och dess myndigheter verkligen prioriterar bostadsbyggandet i hela landet.

S om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus:
– Vi socialdemokrater vill se fler hyresrätter, bra bostäder för äldre, studentbostäder, klimatsmarta hus genom en ökad andel trähusbyggnation, blandade bostadsområden med både villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört ett antal regelförenklingar som gör det lättare att bygga och vi vill ha en standardisering för serietillverkade hus.

S om öka tillgången på byggbar mark:
– Staten bör se över antalet riksintressen och ta ett ökat ansvar för att balansera olika intressen mot varandra. Tydliga krav ska finnas på alla kommuner att bidra till att minska bostadsbristen och ta fram byggbar mark.

S om att stimulera byggandet av fler lägenheter:
– Den socialdemokratiskt ledda regeringen har redan infört ett investeringsstöd för att stimulera byggandet av hyreslägenheter med rimliga hyror. Regeringen har också infört en byggbonus för kommuner som tar ansvar för bostadsförsörjningen samt stimulanser för upprustning och renovering.

S om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder:
– Det är i huvudsak bra. Åtgärder som är på gång är bl. a. bygglovsbefrielse för solcellspaneler och solfångare. Även förslag om att undanta altaner från bygglov bereds inom Regeringskansliet.

S om amorteringskravet: 
– Amorteringskraven fyller en viktig funktion. Nu när räntan är så låg bör man använda läget till att amortera. Förr eller senare kommer räntan stiga. Så länge finansinspektionen, som har ansvaret för makrotillsynen, bedömer att de ska ligga kvar ser vi ingen anledning att i nuläget dra några andra slutsatser.

S om ränteavdraget:
– Vi är kritiska till att alliansregeringen ändrade fastighetsskatten utan att samtidigt ändra ränteavdragen vilket starkt bidragit till den obalans som uppstått mellan upplåtelseformerna. Det är viktigt för hushållen med tydliga och långsiktiga regler för boendebeskattningen. Om vi ska genomföra skattereformer på bostadsområdet nästa mandatperiod kräver de ett brett stöd i Riksdagen för att skattereglerna ska vara hållbara över tid.

S om RUT/ROT:
– Ett viktigt förslag vi har lagt är att endast elektroniska betalningar ska accepteras för ROT- och RUT-tjänster. Direktavdraget gör systemet sårbart för bedrägerier och då behövs ett krav på spårbara betalningar. Vi har också gjort justeringar av de här subventionerna under mandatperioden, men vi har inga andra aktuella ändringsförslag.

Sida 7 av 8

Sverigedemokraternas (SD) bostadspolitik

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Sverigedemokraterna

SD om bostadsbristen:
– Det råder en bostadsbrist inom de allra flesta kommunerna i Sverige, den bilden delar vi. Främst är det unga som vill komma ut på bostadsmarknaden som hindras tillsammans med de som senare bildar familj och behöver utökat boende, där finns det största behovet av bostäder. Vi har flertalet förslag på lösningar som inkluderar att avskaffa anvisningslagen som tvingar kommuner att ordna och prioritera bostäder till nyanlända invandrare samt slopa lagen om egenbosättning (EBO-lagen) för asylsökande vilken har lett och leder till segregation och trångboddhet. Slopat tak och tidsgränsen för användande av uppskovsbeloppet möjliggör flyttkedjor inom bostadsbeståndet. Här behövs även fler finansieringsmöjligheter så som startlån för unga och fördelaktigt bostadssparande. En förbättra byggkrediten för mindre byggbolag så att fler företag kan konkurrera på byggmarknaden vilket skulle leda till minskade bygg-, bostads- och hyreskostnader.

SD om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus:
– En översyn behövs verkligen för att minska de krav som pålagts småhusbyggandet och som i förlängningen blir en ökad kostnad för köparen av småhus. Vi vill även införa ett landsbygdslån som skapar bättre förutsättningar att bygga utanför storstäderna.

SD om öka tillgången på byggbar mark:
– Med hjälp av en regional planering kan stat, region och kommun tillsammans arbeta för bostadsbyggande och infrastruktur. Här kan då mer byggklar mark tas fram snabbare där sedan Regionen kan bidra med kompetens för bostadsplanering som framför allt de mindre kommunerna har behov av och som långsiktigt skapar förutsättningar för ökat bostadsbyggande och arbetspendling till de större regionerna. Vi vill samtidigt utreda åtgärder som leder till att köpt mark även bebyggs inom rimlig tid. Ett problem idag är att mycket mark behålls obebyggd i flera år i syfte att driva upp priserna

SD om att stimulera byggandet av fler lägenheter:
– En förbättring av byggkrediten för mindre byggbolag så att fler företag kan konkurrera på byggmarknaden vilket samtidigt skulle leda till minskade bygg-, bostads- och hyreskostnader. Investeringsstöd för byggande av äldrebostäder samt stimulansbidrag för studentbostäder är andra former för stöd till byggandet. Här behövs även fler finansieringsmöjligheter så som startlån för unga och fördelaktigt bostadssparande.

SD om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder:
– Sverigedemokraterna har drivit på för att bygglovsbefria fler åtgärder och för att förenkla regelverket kring byggandet och här har förändringarna varit positiva men påverkar bara på marginalen. Vi vill sen mer standardisering samt gemensamma byggregler i Norden vilka är viktiga förändringar för att effektivisera byggandet och minska kostnaderna. De kortsiktiga lösningar som regeringen tillsammans med Alliansen drivit igenom vill vi riva upp vilka bara leder till bromsar för framtida bostadsbyggande och nya problem. Exempelvis de tidsbegränsade byggloven för enkla flyttbara bostäder upp till 15 år som regeringen infört riskerar att skapa mångt fler utsatta områden i Sverige och inskränka allmänhetens rätt till påverkan.

SD om amorteringskravet: 
– Vi vill riva upp det andra amorteringskravet som infördes för högbelånade hushåll men står bakom det första kravet som införts på i huvudsak 2 procent av bostadslånet. Det är viktigt med en reglerad lånemarknad som motverkar överbelåning och utlåning till individer som i framtiden inte kan betala tillbaka sina lån.

SD om ränteavdraget:
– För att stabilisera bostadsmarknaden har vi föreslagit en nedtrappning av ränteavdraget med en procent om året ner till 20 procent för att därefter utvärdera detta samtidigt som vi kompenserar hushållen med sänkt skatt på arbetsinkomster.

SD om RUT/ROT:
– Vi stödjer systemet med RUT och ROT-avdrag då de är gynnsamt för sysselsättningen varför vi samtidigt ifrågasätter de negativa förändringarna som regeringen genomfört. Vi vill återställa subventionsgraden för rotavdraget till 50% samt införa en kulturarvsrot som i synnerhet ska riktas mot kulturhistoriska byggmiljöer.

Sida 8 av 8

Vänsterpartiets (V) bostadspolitik

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstredt. Foto: Vänsterpartiet

V om bostadsbristen:
Vi anser att bostadsbristen är den viktigaste bostadspolitiska frågan. Idag råder bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner. Bristen på bostäder begränsar både individers frihet och samhällets utveckling. Unga tvingas bo kvar hemma, folk tvingas tacka nej till jobb och etableringen av nyanlända fördröjs. Vänsterpartiet vill därför att staten ska ta ett större ansvar för att bygga de bostäder som behövs. Marknaden löser inte bostadsbristen – det måste vi göra gemensamt. Vi behöver en aktiv statlig bostadspolitik som stimulerar ökat bostadsbyggande med fokus på hyresrätter som folk har råd med.

V om hur underlätta för den som vill bygga ett eget småhus:
– Vi är mycket angelägna om att öka byggtakten i synnerhet vad det gäller hyresrätter, eftersom det är där behoven är som störst. Mot bakgrund av det har vi inga förslag som direkt riktar sig för att stimulera byggandet av småhus

V om öka tillgången på byggbar mark:
– Ett av kommunernas viktigaste verktyg för ett offensivt bostadsbyggande är markpolitiken. En förutsättning för att genomföra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder är att kommunen också äger exploaterbar mark. I kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja att planlägga och därefter bygga riskerar bostadsbyggandet att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt. Kommunernas möjlighet att förvärva attraktiv byggmark har dock minskat efter att den borgerliga regeringen avskaffade förköpslagen år 2010. Förköpslagen innebar att kommunen hade förköpsrätt till en fastighet vid en överlåtelse som uppfyllde de kriterier som lagen uppställde. Lagen var ett viktigt redskap för kommunernas fysiska planering, tätbebyggelseutveckling och ett stöd för fler exploateringsavtal. Det bör därför införas en ny förköpslag.

V om att stimulera byggandet av fler lägenheter:
– Ja, vi vill bl.a. utöka investeringsstödet för hyresbostäder och införa statliga topplån motsvarande 25 procent av investeringen. Då återstår 5 procent för investeraren att skjuta till. Resterande 70 procent finansieras av banksektorn. Vi vill även förstärka stödet till kommuner för fler hyresbostäder (byggbonus) samt inrätta ett statligt byggbolag med uppgift att bygga lägenheter, främst hyresrätter som alla ska ha råd att efterfråga. Bolaget ska vara affärsdrivande men ha måttliga avkastningskrav.

V om bygglov och bygglovsbefriade åtgärder:
– Vi välkomnar exempelvis de ändringar som föreslagits om att det inte ska krävas bygglov för att montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form. Vi driver dock inte aktivt frågan om bygglovsbefriande åtgärder och har inga egna förslag på området.

V om amorteringskravet: 
– För att hålla tillbaka boprisutvecklingen och därmed minska skuldsättningen är det viktigt att trappa av ränteavdragen. Om ränteavdragen trappas ned vill Vänsterpartiet slopa det skärpta amorteringskravet och lätta på amorteringskravet som kräver att hushållen amorterar på sina bolån till dess de nått femtio procent av bostadens värde, även bolånetaket bör då kunna lättas upp.

V om ränteavdraget:
– Vi vill se över alla de avdrag som omfördelar pengar till de med högst inkomster. Det gäller exempelvis ränteavdraget, som sammanlagt flyttar många miljarder till dem med högst inkomster. Vi vill därför trappa ned ränteavdraget med 1-2 procentenheter per år under 5 år och införa ett tak på hur mycket man får dra av.

V om RUT/ROT:
– Vi vill avskaffa RUT-avdraget och istället satsa på bl.a. en utökad hemtjänst för äldre och familjer med särskilda behov. ROT-avdrag har gett villaägare möjlighet till privat ombyggnation, nu måste det vara hyresgästernas tur. Vi vill satsa på att upprusta allmännyttan.