Bankerna och FI överens om amorteringskrav

För många var det en nyhet när Finansinspektionen (FI) tisdag 11 november offentliggjorde att det inom några månader kommer regler som innebär att alla nya bolån ska amorteras ned till 50 procent. Förslaget är återbetalning av minst 2 procent av bostadens värde per år ned till 70 procent och sedan minst 1 procent per år ned till 50 procent.

Men bakgrunden är att de svenska storbankerna redan i våras var överens om att fortsatt brant stigande bostadspriserna skulle ge stora risker. Bankerna skapade därför en frivillig överenskommelse om amorteringskrav. De flesta som sökt bolån efter 30 juni har mötts av krav på amorteringar ned till 70 procent.

Den stora nyheten kom faktiskt istället fredag 7 november, fyra dagar tidigare, när Konkurrensverket underkände bankernas frivilliga överenskommelse om amorteringskrav. Bankföreningens VD gick ut i media och meddelade att bankerna därför avbröt arbetet med en frivillig rekommendation om att bolån ska amorteras ned till 50 procent av bostadens värde.

Rimligen gick telefonerna varma mellan bankchefer och politiska makthavare under helgen som följde, för fyra dagar efter Konkurrensverkets utspel kom reaktionen från finansiella stabilitetsrådet. Det är ett forum där företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken träffas för att diskutera ekonomiska frågor. Efter deras möte kom nyheten från FI att det istället blir ett tvingande amorteringskrav.

Skillnaden blir möjligen att FI väljer regler som inte hindrar låntagare att byta bank. Risken med ett amorteringskrav är att den som idag har låga eller inga amorteringar och vill försöka få lägre räntor möts av hårdare krav på amorteringar. FI vill därför försöka hitta en definition av ”nya lån” som gör att konkurrensen inte begränsas.

Villaägarnas riksförbund har reagerat med kritik främst av att ökade amorteringar ger minskat utrymme för aktiesparande, som ger chans till högre avkastning (men precis som amorteringsfria lån även ett ökat risktagande). De pekar också på att ökade amorteringar gör att mer av pensionssparandet binds i bostaden, vilket kan öka behovet av dyra seniorlån.

Min slutsats är att det grundläggande problemet är höga bostadspriser i storstäderna, vilket ger ökade risker både för individer och för Sverige. Banker och politiker har sett detta problem och agerar nu för att minska de negativa effekter som hotar. Amorteringskravet som kommer nästa år kan ge andra negativa effekter, som ökade utgifter för boende och att övrigt sparande minskar. Men den stora risken är en bostadsprisbubbla som följs av en finanskrasch.

Visst vore det bra med även andra typer av åtgärder, för på sikt räcker det inte att höja månadskostnaden med ett amorteringskrav. Mest effektivt vore ett ökat utbud av billiga tomter kring storstäderna, idag är tomterna ofta halva byggkostnaden. Men finanskrisen i USA och Europa har tvingat på oss extremt låga boräntor, så det är hög tid att bromsa de överdrifter detta skapat på den svenska bostadsmarknaden. Bolånetak och amorteringskrav löser inte alla problem, men de gick att införa snabbt och minskar de värsta riskerna.