Bygga

Välj rätt fasad

Fasad med kilsågad locklistpanel, ramsågad gran.

Fasad med kilsågad locklistpanel, ramsågad gran. Foto: Åttersta såg

Ska du välja fasad av trä, puts, tegel eller något annat? Det handlar inte bara om utseende. Här går vi igenom vad du ska tänka på när du väljer fasad.

Egentligen finns det mängder av material och varianter av fasad att välja mellan. Sten, cortenplåt, växtväggar, skivmaterial, plåt och aluminium. Men det är ändå relativt ovanligt att man väljer något annat än trä, puts eller tegel på fasaden.

Arkitekt Calle Posse
Arkitekt Calle Posse

I en del områden styr detaljplanen hur en fasad ska se ut. Börja därför med att kontrollera hos stadsbyggnadskontoret vilken typ av fasad du har rätt att välja till huset.

Arkitekt Calle Posse vid Posse Arkitektur menar att träfasaden ger flest valmöjligheter, medan den som söker ett pampigare uttryck eller en underhållsfri fasad ska välja puts eller tegel.

Här går vi igenom vad du ska tänka på för respektive typ av fasad.

Trä

Vad: En träfasad ger stora valmöjligheter men kräver också att du sköter om den. Den ska tvättas och målas om cirka var 10-15 år beroende på färg och läge.

Fördelar: Lättarbetat material, enkelt att bygga till, förändra eller renovera, många stilar att välja mellan, naturligt material, god hållbarhet vid rätt skötsel

Nackdelar: Kräver mest underhåll av alla fasadtyperna

Prisexempel: 1 500 kr per kvm för monterad träregelvägg med profilspontad panel (117,50 kr för enbart profilspontad panel). 1 700 kr per kvm för monterad träregelvägg med lockpanel (125 kr för enbart lockpanel). Priserna kommer från Wikells databas.

– Mitt favoritmaterial är trä för det kan jag som arkitekt skapa så många olika uttryck med. Du kan arbeta med allt från detaljerade, romantiska uttryck till strikt, modern arkitektur. Du kan ha stående eller liggande panel, punchveranda, kaptensvilla, snickarglädje, ornament. Det finns så många möjligheter i det här materialet, säger Calle Posse.

träfasad

Många variationsmöjligheter med trä på fasaden. Foto: Alcro

Andra fördelar han räknar upp är initialpriset och möjligheten att som lekman montera fasaden. Nackdelen är istället underhållet - som över tid även drar upp genomsnittspriset. Trä åldras och påverkas av yttre förhållanden, det måste därför underhållas med jämna mellanrum. 

– Att måla om är ofta både dyrare och jobbigare än vad man kan tro, säger Calle Posse.

Jöran Jermer, expert på beständighet hos trä hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, menar att underhållet av en träfasad styrs av filken färg man målar på den.

- Vill man ha något som kräver minimerat underhåll, så ska man undvika att måla fasaden. Om man målar den är sannolikt användning av slamfärg det som kräver minst insats vid underhållsmålning.

Annat underhåll kan vara att byta ut ruttnade plankor eller att åtgärda sprickor.

cederträ på fasaden

Fasad av cederträ, Cedar House av Hudson Architects.

Tegel

Vad: Tegel är ett naturmaterial som ger ditt hus flera hundra års livslängd så länge du, vid behov, reparerar murbruket.

Fördelar: Lång livslängd och bra hållbarhet vilket är bra för miljön, i stort sett underhållsfritt, står emot fukt bra

Nackdelar: Inte lika stora valmöjligheter utseendemässigt som med trä och puts, dyrt, kan uppstå frostsprängningar, se upp med rostiga infästningar

Prisexempel: 2 700 kr per kvm för monterade stående lättbetongelement med rött, slaget tegel (326 kronor för enbart teglet). 2 600 kr per kvm för monterad träregelvägg med gul, slät tegelfasad (306 kronor för enbart teglet). Priserna kommer från Wikells databas.

tegelfasad

Tegel är träfasadens raka motsats. Tegelfasaden är i stort sett underhållsfri, det enda du vanligen behöver reparera är fogsläpp och eventuellt skadat tegel. De rektangulära tegelstenarna skapar också en tung, stram arkitektur som ligger många varmt om hjärtat.

– Jag tror att tegelfasaden kommer att få ett uppsving igen. Det är ett underhållsfritt material med lång livscykel vilket gör det bra ur miljösynpunkt, säger Calle Posse. 

Nackdelen säger han är istället att det är ganska dyrt, både på grund av materialet och på grund av att det krävs en murare. En annan nackdel är att det inte går att göra så mycket med husets uttryck.

– Förra sekelskiftet gjordes det många fina arbeten med tegel i mötet mellan fasad, dörrar och fönster. Men den kunskapen finns inte kvar i samma utsträckning idag. Det gör att det blir väldigt dyrt att välja ett uttryck utanför standard på ett hus med tegelfasad. På gamla hus hade de kanske rundade, fasade tegelstenar, men det är väldigt dyrt idag, förklarar Calle Posse.

Men för den som vill ha ett modernt uttryck och en fasad med lång livslängd är tegel ett utmärkt alternativ.

putsat stenhus

Putsat stenhus i Skåne. Foto: Marlén Eskilsson

Puts

Vad: Puts används ofta i södra Sverige och ger huset ett pampigt uttryck, men det är viktigt att du väljer rätt konstruktion och en erfaren entreprenör eftersom du kan få fuktproblem annars.

Fördelar: Ger ett robust hus, mer underhållsfritt än trä men måste putsas om cirka var 50:e år.

Nackdelar: Vid skador är det dyrare underhåll eftersom hela sidan oftast måste putsas om, svårt att bygga till eller fästa saker på fasaden, fuktkänslig (bygg med luftspalt)

Cirkapris: 2 600 kr per kvm för monterad träregelvägg med fasadputs (532,50 kronor för spritputs, serporocsystem och 120 mu). 2 300 kr per kvm för monterade lecablock med fasadputs (28 kronor för enbart filtad tunnputs). Priserna kommer från Wiksells databas.

Putsad fasad är av tradition vanligt främst i södra Sverige. Det finns då två olika konstruktionstyper att välja mellan: puts på cellplast på trästomme och puts på leca eller annat stenmaterial, där det senare är att föredra ur risksynpunkt medan det förstnämnda är något billigare att bygga. 

– Vad gäller puts på cellplast är det viktigt att byggmetoden inte innebär att fasaden blir enstegstätad, det är sådana hus som vi läst om i medierna senaste åren som möglat och där många av ägarna inte fått ut skadestånd från varken försäkring eller byggföretag, säger Calle Posse.

putsat trähus

Den som bygger ett putsat hus korrekt får dock ett robust hus med en pampig karaktär. Ett putsat hus var traditionellt ett hus i närheten av en tätort, och sågs som lite finare. Det intrycket lever kvar än idag och gör att huset upplevs ståtligt.

Till skillnad från tegel är putsen dock inte underhållsfri. Släpper den måste ofta hela väggen putsas om även om skadan är liten. Vill du bygga till ett putsat hus rekommenderar Calle Posse att du väljer samma material och fasadkonstruktion i tillbyggnaden.

- Puts i olika varianter riskerar röra sig olika och orsaka sprickbildning annars. Alternativet är att du väljer ett fasadmaterial till tillbyggnaden som kontrasterar totalt mot putsen, säger Calle Posse.

Varianter på träfasad
Trä går som sagt att variera i en mängd olika former, exempelvis genom olika slags panelsättning så som lockläkt, funkis eller liggande panel. Men du har även ett antal träslag att välja mellan.

- Det helt dominerande träslaget för träfasader i Sverige är gran. Furu används också i viss utsträckning, och på senare tid har lärk och jättetuja - kallas ofta felaktigt för ceder på grund av det engelska namnet Western red cedar - börjat användas, dock ännu så länge i relativt begränsad utsträckning, säger Jöran Jermer.

Gran: Gran är ett av de vanligaste fasadmaterialen i trä. Det tar upp fukt långsammare än furu eftersom det är mindre genomsläppligt. Gran kan ses som lite av lagomalternativet, det är mellanhårt, har medelbra motstånd mot röta.

Furu: En furufasad är relativt billig i jämförelse med exempelvis lärk, men måste behandlas för att behålla kvaliteten. Fördelen med kärnvirke av furu jämfört med vanlig furu är att det är mindre genomsläppligt och därför tar upp fukt långsammare. Kärnvirke innebär att virket kommer från stammens inre del, vilket gör det lämpligt för den som vill ha en furufasad. Samma sak gäller värmebehandlad furu, så kallas thermowood. Furu är medelhårt.

Lärk: Sibirisk lärk är sprödare än furu och gran och har en tendens att vrida sig. Å andra sidan har den en hög naturlig kvalitet. Den har till exempel 25 procent högre densitet och elasticitetsmodul än furu och gran, och dessutom bra beständighet även i naturlig form. Lärkspecialister rekommenderar dock, på grund av dess rörelser, att detta fasadmaterial placeras tätt och att virket renkapas i bägge ändar.

Jättetuja (Western red cedar): Precis som sibirisk lärk är jättetuja, som vanligtvis importeras från USA, ett av de lite mer exklusiva fasadmaterialen i trä och kärnvirke av jättetuja kostar därefter. Å andra sidan ger det en relativt underhållsfri fasad i omkring 50 års tid - fasaden behöver alltså inte målas. Samtidigt har den lägre densitet än furu och gran, och är mjukare.

Europeisk indelning av beständigheten hos olika träslag:
Klass 1 (Mycket beständigt): Teak, merbau, jarrah
Klass 2 (Beständigt): Jättetuja (Western Red Cedar), europeisk ek
Klass 3 (Måttligt beständigt): Sibirisk lärk, nordamerikansk douglasgran
Klass 4 (Ringa beständigt): Europeisk lärk, grankärna, furukärna
Klass 5 (Icke beständigt): Ask, bok

Något som kan vara bra att ha i åtanke när det kommer till trä till fasaden är att det är bra om årsringarna är vinkelrätt mot brädans flatsida (då sväller och krymper det mindre). Det är även bra om det är grundmålat redan från fabrik eftersom forskning visar att detta ger ökad beständighet.

- Livslängden beror i första hand på hur fasaden konstruktionstekniskt är utförd för att undvika fuktfällor och nedfuktning. Har man säkrat det konstruktionstekniska träskyddet, är trämaterialet av mindre betydelse, säger Jöran Jermer.

Du kan även lägga en timmerpanel på en trästomme för att imitera ett timmerhus. Själva timmerpanelen kostar omkring 150-200 kronor per kvadratmeter och är vanligen av gran. Men priset varierar såklart med tjockleken och utifrån var i landet du befinner dig.

Smycka och variera fasaden
Det finns ett antal olika material
som du kan använda för att smycka fasaden på ditt hus och ge huset ett unikt uttryck. Ett sådant material är växtväggen. En växtvägg innebär att växter placeras lodrätt antingen på en hel gavel eller på en del av fasaden.

grön fasad

Grön fasad av arkitekterna  Luís Rebelo de Andrade, Tiago Rebelo de Andrade och Manuel Cachão Tojal, Portugal.

Växtväggen har flera olika fördelar. Dels är den bra på så sätt att den suger åt sig regnvatten och fukt och renar det, dels kan den liva upp en stelbent arkitektur och skapa liv. När du beställer den berättar du helt enkelt din klimatzon och sedan får du växter som passar på väggen och som fungerar bra i den miljö som finns i ditt närområde.

Även skivmaterial kan användas för att liva upp en fasad, och det passar lite extra bra till ett modernt, putsat hus.

- Det finns olika slags skivmaterial, exempelvis minerit, som fungerar som ett bryt i fasaden. Ofta är de släta, och så kan man fräsa ut stilistiska mönster för att skapa ett intressant uttryck på huset, säger Calle Posse och fortsätter:

- Men det ska vara på rätt hus. Det går inte använda den fasadlösningen på ett hus med tydlig trä- eller tegelkaraktär.

Enligt honom bör det vara ett hus med modernt grepp, eller på en tillbyggnad där du vill att den nya delen ska kontrastera bjärt mot den gamla.

- Det kommer också en hel del kakel, klinker och akryl som upplivande fasadmaterial. Det trendar lite nu. Precis som de gröna väggarna växer de i popularitet. Den som vill har stora valmöjligheter när den ska välja fasadmaterial, säger Calle Posse.