Radonmätning nödvändig

Uppdaterad 14 oktober 2014 16:19

Vill du veta radonhalten i ditt hus eller på din tomt ska du mäta. Även om ditt område anses som ett lågriskområde, vet du inte förrän du har mätt. Det råder stora lokala variationer och hälsorisken är så stor att det är värt de få hundralappar det kostar att mäta, enligt Nils Hagberg som är expert vid Statens strålskyddsinstitut.

Radonmätning nödvändig

I marken finns det alltid en hög radonhalt. Utomhus späds radonhalten snabbt ut, men inomhus kan den bli väldigt hög. Lufttrycket är lägre inomhus än utomhus och därför sugs den radonhaltiga luften lätt upp i huset. Risken är större om marken är luftgenomsläpplig och husets grund är otät. SSI uppskattar att ca 500 000 bostäder har förhöjda halter av radon, varav de flesta småhus. Riktvärdet för hus, både befintliga och hus som nyproduceras, är 200 Bq/m3 inomhusluft.

Diskussioner pågår om riktvärdet eventuellt ska sänkas till 100 Bq/m3 inomhusluft, men inget är bestämt. Enligt en rapport från WHO hösten 2009 är radon farligare för hälsan än man hittills har trott.

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, oftast i små mängder. Blå lättbetong är undantaget. Det är ett alunskifferbaserat byggmaterial, som avger mer radon än andra byggmaterial. Blåbetong tillverkades och användes mellan 1929 och 1975.

I kommunalt hushållsvatten är det ovanligt med höga radonhalter. Djupborrade brunnar kan däremot ge vatten med hög radonhalt. När radonförande vatten används i hushållet avgår radon till inomhusluften. Vattnet anses som tjänligt med anmärkning om det innehåller mer än 100 Bq/liter och otjänligt vid mer än 1 000 Bq/liter.

Radon sönderfaller till andra radioaktiva ämnen, som kallas radondöttrar. Dessa följer med luften in i luftrören och lungorna när vi andas och vid för höga halter kan det orsaka lungcancer. Även andra organ i kroppen får en stråldos, men risken för skada är mindre. Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200Bq/m3, kan spara upp till 150 dödsfall i lungcancer per år. Rökaren sänker sin personliga risk från radon effektivast genom att sluta röka.

Det enda sättet att få veta radonhalten i ditt hus är att mäta, menar Nils Hagberg som är expert vid Statens strålskyddsinstitut (SSI).
– Visst finns det högrisk- och lågriskområden, men det kan ändå finnas stora variationer i ett område. Två hus som ser likadana ut och står bredvid varandra kan ha helt olika värden. Radon är en hälsorisk, det enda sättet att verkligen veta är att mäta och en mätning är varken dyr eller krånglig, säger Nils.

Den som köper en fastighet har själv skyldighet att övertyga sig om att fastigheten inte har problem med radon, för det betraktas inte som ett sk dolt fel.

Den vanligaste mätmetoden är med hjälp av en spårfilm. Du beställer helt enkelt radonmätare från ett mätlaboratorium. Dessa mätare, som är små dosor med ca 6 cm i diameter, placeras ut i sovrummet och det mest använda rummet förutom köket. Mättiden ska vara minst två månader. Ju längre tid du mäter, desto noggrannare mätning får du. När det är klart skickar du tillbaka radonmätarna till mätfirman tillsammans med ett protokoll du har fyllt i. Resultatet skickas sedan till dig per post efter ett par veckor.

– Det viktiga är att man är medveten om problemen med radon och tänker på det. Mätningen kostar några få hundralappar och det är inte mycket för att minska sina hälsorisker, säger Nils Hagberg.

När du ska göra en radonmätning, börja med att vända dig till din kommun. Där finns det tjänstemän som har kunskaper om radon i allmänhet och i området där du bor i synnerhet. Många kommuner utför också radonmätningar, en del av dem kostnadsfritt. Det finns fyra ackrediterade mätlaboratorier i landet, du hittar dem i Byggahus länkguide.

Om du har konstaterat ett radonproblem är det viktigt att du anlitar en bra konsult som reder ut orsakerna och föreslår rätt åtgärder. Både SSI och kommunen har en förteckning över konsulter och entreprenörer som har genomgått kurser i radon.

Vad det kostar att sanera varierar från fall till fall, från några tusenlappar för billigare åtgärder som att öka luftgenomströmningen, till 50 000 och däröver om man måste installera mer avancerad mekanisk ventilation. Har du radon i vattnet kan du behöva installera en radonavskiljare, villket kan kosta mellan 10 000 och 30 000 kr.

Staten ger bidrag på max 15 000 kr eller 50% av kostnaderna för saneringen. Läs mer om förutsättningarna för radonbidraget hos Boverket.

Läs mer

Marlén Eskilsson

Senaste

G
2015-05-19
G
2015-05-19
E
2013-02-23
E
2012-08-25
E
2011-12-18