Bygga

Mats bygger familjegård i kulturbygd

Vi ska följa Mats Andersson och hans pågående husbygge i en artikelserie tills det är klart.

Vi ska följa Mats Andersson och hans pågående husbygge i en artikelserie tills det är klart.

Mats Andersson köpte en skogsfastighet i en vacker skånsk kulturbyggd. I en serie artiklar ska Byggahus följa Mats omfattande byggprojekt från markköp till inflyttningsklar familjegård. Här berättar vi om hans inledande planer och de många turerna kring bygglovet.

Att bygga hus är för många en lång resa kantad av drömmar och önskemål, möjligheter och begränsningar, kompromisser och beslut.

För Mats Andersson började resan redan 2005. Han hade hittat en skogsfastighet i ett rekreationsområde i Skurups kommun. Fastigheten bestod av omkring tio hektar mark med en enkel sommarstuga utan el.

–Jag planerade för ett framtida boende för mig och familjen och tänkte att den här platsen passar oss perfekt. Det är mitt i den vackra naturen och ändå nära till städer som Malmö, Lund och Ystad.

Mats är intresserad av natur, jakt och skogsvård, vilket bidrog till hans entusiasm inför fastighetsköpet. Såväl säljaren som mäklaren betonade att det inte fanns några hinder för att bygga en permanentbostad. ”Mitt första misstag”, konstaterar Mats.

–Jag köpte fastigheten utan att kontrollera säljarens uppgifter med kommunen. Det visade sig att området var strikt reglerat med hänsyn till kulturmiljövärdet.

–Med facit i hand borde jag använt min undersökningsplikt och gått till kommunen först. Nu hade jag ingen juridisk möjlighet att häva eller omförhandla köpet.

Trots det negativa beskedet gav Mats inte upp hoppet om en familjegård. Han pratade med stadsarkitekten, informerade sig om översiktsplanen, och han såg samtidigt till att sköta sin mark med röjning och skogsvård. Påsken 2007 bokade han tid med stadsarkitekten för ett personligt möte.

Mats såg till att sköta skogen

–Jag la fram planerna om hur jag och familjen ville bygga och bo här i framtiden. Jag åtog mig att sköta skogen och ersätta en del av granbeståndet med ädellövskog och dessutom öppna upp två nya stigar för allmänheten. Jag förklarade att detta är ett genuint projekt med ett långt perspektiv och att jag är beredd att ta hänsyn till kommunens krav och önskemål.

Stadsarkitekten tyckte att idén till husbygget lät positivt, under förutsättning att det utformades med hänsyn till den kulturhistoriska miljön. Mats uppmanades att anlita en arkitekt med gedigna kunskaper om skånsk byggnadstradition och återkomma med ett förslag till kommunens byggnadsinspektör.

–Min ursprungliga önskan var att bygga en herrgårdsliknande byggnad i två plan, men det önskemålet var bara att stryka. Nu gällde det att omedelbart hitta en arkitekt som kunde rita ett mer traditionsenligt skånskt hus, anpassat efter de lokala förhållandena.

Ganska omgående fick Mats kontakt med Eva Arén, en skånsk arkitekt med erfarenhet av såväl att restaurera äldre hus som att bygga i kulturhistoriska miljöer. De stämde möte på plats, och efter några dagar skickades de första skisserna till byggnadskontoret.

–Kommunen hade invändningar mot vårt förslag och gav en motivering med mycket tydliga direktiv om vad som krävdes för att bygget skulle godkännas. Det här hjälpte oss att ta fram ett nytt förslag som bättre kunde tilltala alla parter, säger Mats.

Det färdiga förslaget var en byggnad i 1,5 plan, liknande en traditionell ”Skånelänga” med tidsenliga proportioner på fasader, dörrar, fönster och tak. Kommunen gav denna gång ett positivt besked.

–Det fungerade som ett inofficiellt klartecken. Ramarna var satta och nu kunde vi äntligen ägna oss åt nästa del i planeringen: bygg- och planlösningarna.

Mats och hans fru ägnade några månader åt att fundera över sitt framtida boende. De bor idag utomlands med sin treårige son och planerar att flytta hem när husbygget är klart.

–Det gäller att ta hänsyn till alla eventuella behov. Hur lever vi om tio-tjugo år? Hur ordnar vi plats för oss själva och kanske ytterligare någon familjemedlem? Hur skall vi planera sällskapsytor och att ta emot långväga gäster? Det är många viktiga beslut som måste fattas redan i planeringsskedet.

Samtidigt som planlösningen slipades, färdigställde Mats sina bygglovshandlingar. Där ingick flera punkter som snabbt prickades av:

  • den geologiska undersökningen av området,
  • rivningslovet för sommarstugan,
  • tillstånd för vatten och avlopp,
  • tillstånd för installation av jordvärme,
  • grannarnas medgivande,
  • och alla ritningar och tekniska beskrivningar.

–Kommunen var mycket behjälpliga med allt som rörde bygglovsansökan. De gav oss en checklista som vi enkelt kunde följa och hjälpte i många avseenden till för att underlätta proceduren.

Det tog cirka sex veckor från ansökan till färdigt bygglov. En kort tid med tanke på den långa väntan, alla samtal och all planering dessförinnan.

–Jag var angelägen om att komma igång så snabbt som möjligt med husbygget. Till exempel bad jag om ett förhandsbesked om marklovet, vilket ledde till att jag kunde förbereda det första ingreppet på plats, nämligen schaktningen.

I nästa avsnitt berättar vi mer om Mats filosofi kring sitt boende, husets planlösningar, konstruktion och material. Och inte minst de många utmaningar som möter en byggherre.

Hela artikelserien:

Del 1 Mats bygger familjegård i kulturbygd

Del 2 Mats leder husbygget själv

Del 3 Grundläggningen gav oväntade erfarenheter

Del 4 Hållbart, energieffektivt och underhållsfritt