Nåt att bita i (bilder)

Äntligen bilder! Det tog ett tag innan den rätta kombinationen infann sig (dagsljus, laddade batterier, tid över, inte täckt av snö etc).

Så här ser det alltså ut, huset – ett litet hus från 1927 som fick tillbyggnad och ny överrock 1981. Huskroppen längs med gatan (de två första bilderna) är originalhuset. Tillbyggnaden på trädgårdssidan dominerar de två sista bilderna.

1981-looken är ju fortfarande förhärskande utvändigt men några spår har jag hunnit sätta.
Man ser några vita fönster – det är dem som jag har bytt ut. Deras inramning, med breda sidofoder men tunnare stödbrädor för blecken upptill och nedtill, har jag kopierat från de systerhus som har kvar originalutseendet.
Under det utbytta fönstret mot gatan (andra bilden) ser man några ljusare fält på panelen. Det är spår av det vidbyggda cykelskjulet som vi rev.
Tittar man noga syns också ljusare fält på sidorna om några fönster. Där har det suttit fejkfönsterluckor som jag har rivit bort eftersom de var så fula, de flesta dessutom ruttna.
På de två sista bilderna ser man imkanalen med tillhörande skyddsplåt till höger om det stora utbytta fönstret. Det är alltså där som vårt nybyggda kök ligger.
På sista bilden ser man dessutom att en takkupa har vita vindskivor. Det är spår av takreparationen som jag gjorde i höstas.

Mot garageväggen ser man också mer tillfälliga spår – skräphögen från det gamla köket och takreparationen…

Helheten är knappast imponerande. Jag tycker att 1981-looken är redigt missklädsam på ett hus av den här typen. Sen ser det väl också litet lustigt ut nu med t ex vissa fönster bytta och andra inte men det får man ta. Jag har inte tid att göra så mycket på en gång så det får bli så här, bit för bit. Och jag tycker att huset som helhet med sina vinklar och vrår och kupor är roligt, så slutresultatet blir nog bra.

Eller…vid närmare eftertanke är det kanske hybris att säga att man ska komma till något slags slutresultat med ett sånt här hus. Så låt mig ändra mig och säga att när jag har fått lite mer gjort, så blir det nog bra, eller i alla fall bättre.

Ja, jag är väldigt nöjd med effekten av fönsterbytena. Jag passar på att flytta ut dem en bit också, till nästan i liv med fasaden, så att det inte ser så hålögt ut.
Det resterande fönstret mot gatan kommer att bytas ganska snart, det står inne i f d köket och väntar på att några andra moment ska bli klara. Fönstren på övervåningen kommer att dröja längre...minst ett par år, gissar jag.

Tillbyggnaden?
Alltså, på sikt ska ju huset få ett rätt annorlunda uttryck. För det första en ljusare färg, grågrön kanske. På originaldelen vill jag då byta till lockläktpanel men tillbyggnaden kan få ha kvar den panel den har, dock ommålad. Jag tycker gott att den kan få avvika litet för att markera vad som är vad och som jag nämnde i ett tidigare inlägg ser gärna stadsbyggnadskontoret att man gör så också.
Däremot ska den också få fönster lika dem jag byter till och det ska bli vita foder, vita vindskivor etc. Möjligen är fönstren i takkuporna svåra att byta till gammalt stuk - de har proportioner som är lite svåra att förena med spröjs etc på något sätt som ser naturligt ut - men då ska de åtminstone flyttas ut, målas vita och förses med foder.

Entréverandan ser hemlig och dyster ut, ja, och dessutom lutar den lite eftersom plintarna har sjunkit. Å andra sidan är den faktiskt både bra och trevlig att ha - med det transparenta skärmtaket och med syrenbuskarna runt omkring är den ett mysigt ställe att sitta och äta grillat på även grå och regniga dagar.
Jag tänker att jag skulle vilja behålla verandan som sådan men räta upp och även utseendemässigt ansiktslyfta den lite. Det ligger nog rätt långt fram. Kanske passar man på att riva och bygga om den i samband med nästa omdränering. Kanske gör man lite mindre åtgärder för att snygga upp innan dess men jag är inte färdig med idéerna här.