Köket ett år efteråt - utvärdering!

Nu har vi använt vårt kök i ett och ett halvt år och kan nyktert summera utfallet. Det är ju erfarenheten som lär en vad som blev bra och dåligt!
För den som vill se vad jag pratar om finns bilderna här: http://www.byggahus.se/forum/koek/89938-vart-koek-aer-faerdigt-bilder.html
Och här kommer upplevelserna:

Planlösning:
Vi ville ha ett öppet kök med mycket golv- och bänkyta för vår stora familj. Så här efteråt är vi mycket nöjda med den prioriteringen. Jag och hustrun kan t ex hjälpas åt med matlagningen samtidigt som äldsta dottern bakar kakor utan att trängas.
För att nå dit offrade vi den traditionella arbetstriangeln, vi har nämligen för långt mellan huvudfunktionerna enligt gängse standard. Det har vi inte alls upplevt som ett problem. Vad är ett par steg extra jämfört med att slippa trängas? Arbetstriangeln uppfanns för husmödrar som arbetar i köket mest hela dagen, inte för oss som är där endast en mindre del men i gengäld ofta flera tillsammans.

Stommar och skåpinredningar (IKEA):
Alla bänkskåp (utom ett som innehåller pump/shunt för golvvärmen) har fullutdragslådor av deras förra, Blum-tillverkade modell, som fungerar mycket väl inkl dämparna. Deras dämpare för skåpluckor, plastiga och bräckliga med trist funktion, skippade jag däremot efter provmontering i ett skåp.
Väggskåpen används för glas, muggar, kryddor och liknande medan merparten av porslin och matvaror är i utdragslådor. Det fungerar bra – särskilt för livsmedel är det mycket överskådligare än i skåp. 80 cm-hurtsen närmast höger om hällen har c:a 80% av våra matvaror i sina två nedre lådor medan den översta hyser alla våra bestick, slevar, stekspadar, mått etc.
Besticklådans justerbara indelare av alu och plast är flexibel men sluter inte tätt mot lådans botten vilket låter t ex bordsknivar kila in sig på ett irriterande sätt. Vid tillfälle ska jag kolla efter bättre lösningar från andra leverantörer.
Jag skulle vilja montera någon sockellåda i efterskott att ha ungsplåtarna i. Dessa upptar nu hela den djupa lådan närmast under ugnarna, ett rätt dåligt utnyttjande av volym.
Vi har tydligen ganska liten förvaringsvolym jämfört med andra nutida svenska villakök (se tråden http://www.byggahus.se/forum/koek/9089-universalmaet-ditt-koek.html om den förvaringsmätning som forumanvändaren Yens uppfann), ett rätt medvetet val för att inte överbelamra med skåp. Jag känner nu att jag inte skulle vilja ha mindre förvaring – vi klarar oss bra med den som finns men lite mer skulle ha varit bekvämt – men känner inte nästan alla köksägare ungefär så, förr eller senare? En del ger sig in i köksprojekt med föresatsen att bygga all den förvaring som någonsin kan behövas men även de måste väl rensa i skåpen till sist? Kök är fenomenala på att ackumulera prylar.

Material och ytbehandling:
Ekbänkskivan behandlad med Osmo hårdvaxolja är fantastiskt tålig och lättskött! Att det är en skiva av medioker kvalitet från B**haus är inget man tänker på.
De vita kakelfogarna har vi inte haft svårt att hålla rena men det är bara den två plattor höga kanten bakom hällen som utsätts för stänk i någon större utsträckning.
Angående färgprodukter har Nordsjö Sadolin halvblank (tak och vita lister, lösningsmedelsburen) och Beckers Aqua halvblank (grön på väggpanelen, vattenburen) funkat bra, känns tåliga och lätta att torka av. Beckers Aqua halvmatt (den ljusgrå, vattenburen) är däremot svårare att rengöra och känsligare med bl a talrika märken efter naglar kring flitigt använda knoppar. Jag avråder andra från att använda denna färg på något så utsatt som köksluckor.

Golv:
Vi valde klinker och är nöjda med det. Det är lättstädat och det där med att man skulle få ont i fötterna eller benen av att stå och jobba länge på det har ingen av oss märkt av.
Däremot är den ljusare av plattornas två färger för ljus - minsta lilla fläck syns direkt! Med den nedgrisningstakt som en fyrbarnsfamilj har i sitt kök skulle det behöva moppas varje dag och det orkar vi inte. Okej, vi kan leva med det här, men om jag någonsin bygger ett kök igen ska jag välja något lite mörkare.

Vitvaror:
Att det är rostfritt har inte orsakat några problem med avtorkning fastän bara kyl och frys är antifingerprintbehandlade.
Thermexfläkten känns något smäckig men håller ännu. Resten är Electrolux, varav kylen ERE3500X fick kylpaketet i ryggen utbytt efter en sprucken lödning i våras, lyckligtvis på garanti – hos resten har vi inte märkt några kvalitetsproblem.
Eftersom knappt någon av modellerna säljs längre ska jag inte recensera dem i detalj. Men induktionshäll är härligt och bäst bland dess kända fördelar tycker jag faktiskt är att det går så fort att sänka värmen. Sedan blir jag litet brydd över att läsa i forumet att det tydligen är allmänt känt för vissa att Electrolux-hällar ”tjuter”. Den här gör det aldrig, inte det minsta.
Valet av kompaktugn med micro, varmluft och grill i stället för vanlig inbyggnadsmicro var också lyckat. Det är väldigt praktiskt att t ex kunna baka samtidigt som en ugn används för matlagning, vilket vi gör rätt ofta.

Diskbänk:
Hel rostfri diskbänk med en stor ho har vi inte ångrat. Däremot kan jag tycka att vårt 60 cm diskbänkskåp är i minsta laget - det hade varit bra att få plats med lite mer olika återvinning. Alternativet hade dock varit att minska beredningsytan och lådhurtsen intill med 20 cm för att få in ett större skåp och jag tycker att vi gjorde rätt prioritering utifrån våra behov och tillgänglig yta.
Tapwell Classic-blandaren har funkat bra. En gång har det vertikala röret lossat litet från blandarhuset, antagligen för att barn har hängt lite i pipen samtidigt som de har svängt den, vilket får leden att kärva så att det gängas ut nedtill i stället. Det läckte litet i skarven men gick att dra åt för hand.

Stil och utseende:
Det är förstås en smakfråga och våra intentioner, som det fortfarande känns som att vi lyckades uppfylla, kan man läsa om på länken ovan.
Färgsättningen känns fortfarande bra, mild och ombonad men ändå fräsch, varken för påträngande eller för menlös. Tror inte att vi kommer att tröttna fort på den.
Jag är också glad att jag vågade ta ut svängarna och hitta på egna utformningar av sådant som övre delen av ”fläkthörnan” och takanslutningen ovan väggskåpen. Jag är förstås partisk men tycker att det ger mer personlighet och själ åt köket.

Sammanfattningsvis blev det ett kök som vi ännu efter över ett års användning är mycket nöjda med. Det finns småsaker som kunde ha varit bättre (t ex diskbänkskåpet) men ett visst kompromissande är nästan oundvikligt i ett kök, där så många aktiviteter och funktioner ska samsas på rätt liten yta, och jag känner fortfarande att vi i allt väsentligt gjorde rätt prioriteringar, rätt avvägning mellan funktion och estetik o s v. Det är lättare att fördra detaljer om helheten känns rätt.
Det i sin tur bottnar i att vi tidigt och utifrån våra behov skapade oss ett slags övergripande vision om hur köket skulle vara att arbeta i och kännas att vistas i. Detaljerna förblev sedan underordnade visionen, som gjorde det lättare att sovra bland produkter och tips och se vad som inte vad för oss, exempelvis kökstriangeln.
Sedan är det ju bra om man minns att det bara är ett kök det handlar om, inte världsfreden, växthuseffekten eller ens barns uppväxt. I det avseendet tappade jag kanske perspektivet litet ibland under resans gång…men jag har tillfrisknat, tror jag…