Byggahus.se

Farmors gårdsrenovering

Avskrivningsdags!

Hej!
Nu var det länge sedan jag skrev i bloggen, och jag har väntat på omständigheter som skulle serverat mig möjlighet att skriva ett muntert och upplyftande inlägg om hur livet kan flyta på, även när man har ett alldeles för stort renoveringsobjekt till lya. Jag har inte ännu blivit serverad den delikatessen så jag kör ändå!

Syster duktig
Sedan sist (juni någon gång?) så har jag lyckats bygga klart badrummet. Bilder kommer sedan när det är inkopplat! Nu står duschkabinen mitt i rummet och toalettstolen likaså. Elektrikern är färdig där, men rörmokaren har jobb kvar. Jag har renoverat alla bottenvåningens ytterbågar med linoljekitt och dito färg (100% järnoxidgul). Ytterdörrarna har fått samma färg. I kammaren har jag äntligen målat den egenhändigt byggda pärlspontsgarderoben grön för att matcha tapeten Lilla dockekulla från Duros Gammalsvenska kollektion. Har även fått tummen ur och skaffat en skrivbord, målat i samma kulör som garderoben, kammartaket har fått två lager med 2% grön umbra (varmvitt med dragning åt grågrönt). Nya gnistskydd är på plats framför bägge kaminerna. Murstocken i köket har fått ny färg, brandskyddsskiva är uppsatt ovanför rökröret till täljstenskaminen. Ena köksfönstret är målat och har påbörjat skrapning av pärlsponttaket i köket men det var ingen hit. Har gett mig själv dispens från skrapningen tills att jag har dusch hemma så att jag har en rimlig chans att bli av med färgflagorna som sätter sig överallt. Förra gången jag skrapade taket så påpekade en kompis, dagen efter, att jag hade färgflagor i öronen. "Det bjuder vi på", sa kompisen och vi båda sket i vilket.

Borde idag
Idag borde jag verkligen inte skriva blogginlägg på ByggaHus, utan jag borde kasta mig ut och klyva ved innan det av SMHI utlovade regnet anländer vid 15-tiden. Jag har inga eluttag utomhus, så jag måste dra 60 meter förlängningskabel från hallen till vedboden. Sedan borde jag pumpa ur brunnen, bära in däck från bilen, bygga igen hålet i golvet under diskbänken (Hej möss och kalluft!), åka in till stan och handla Fars dags-present, kolla banksaldot (dumt att ha bankdosan kvar på jobbet) eftersom det obehagliga meddelandet "Medges ej" visade sig när jag handlade nya vinterdäck till bilen igår. Tack och lov betrodde de mig med en faktura. Det är lite oroande eftersom jag kollade saldot i torsdags kväll och kulorna skulle räcka till både en och två uppsättningar vinterdäck med fälg. Hoppas ingen obehörig har gjort något tokigt med mitt konto. Mina katastroftankar fick raketbränsle igår kväll (Nu är min identitet kapad!) när någon från Kongo (landsnummer +242) ringde.

Cancer, död och kravbrev
Sedan sist har min kära vän och granne, som drabbades av cancer i april, lämnat jordelivet. Jag kan fortfarande inte förstå det eftersom han var en av de mest levande personer jag mött. Nyfiken, fördomsfri, energisk, social. Imorgon är det två månader sedan. Samma kväll som B gick bort fick jag det första specificerade kravbrevet från de som köpt min lägenhet, eller snarare, deras advokat. De vill ha 113 700 kr för ett nytt badrum. Plötsligt så befinner jag mig något slags extremt vuxenlivsläge där man kan yttra meningar som "Min advokat" utan att ljuga det minsta lilla. "Min advokat" och deras advokat har brevväxlat under sommaren och tidiga hösten: "Min klients bestämda åsikt är att Farmor Risberg omedelbart ska ersätta min klient med kr 113 700", varpå min advokat svarar "Icke". Typ. Dyr brevväxling. Jag har rättsskydd i min hemförsäkring men självrisken är på 20 lax och på det är det en rörlig självrisk. Suck.

Pappachef med alzheimers
Min pappa med Alzheimer gör inte ett knop på jobbet. Orkar nog inte skriva mer om det. Borde försöka tänka ut en plan för vad jag ska jobba med "sen". Det här går inte all evighet.

Sinad brunn och sinnesslött folk
Som grädde på moset så har min vattenbrunn sinat. Kollade nyss nivån, och äntligen har vattnet börjat stiga igen. Det ser grumligt ut, och det finns bubblor på vattenytan som inte fanns där förut. Det tyder nog på att vattnet inte är så himla gosigt. För att få igång brunnen igen så tog jag i början av oktober ut en sugbil som skulle göra rent brunnen och återfylla den. Det var nog den sämsta tjänst jag beställt någon gång. Den sinnesslöa mannen som utförde jobbet, knotade och gnällde hela tiden och ville inte suga upp bottensedimentet. Det var för jobbigt. Jag påpekade att det var just den tjänsten jag beställt- men på något vis så hängde han inte med i det resonemanget. Jag fick hänga vid brunnen med honom hela tiden och peppa. När han sedan återfyllde brunnen så tog han fram en entumsslang och sprutade ner 1,5 kbm vatten med full kraft, varpå han rörde upp kvarvarande bottensediment till en enda sörja. Från att ha en sinad brunn med 1 dm rent vatten i botten, så hade jag två dagar efter återfyllningen en brunn med 2 dm lervälling på botten. Det vattnet han återfyllde, drack jorden girigt upp.

Olika perspektiv
Så, vatten har börjat komma tillbaka till brunnen. Så långt, allt väl. Men i samband med grävning av vattenledningsdiket så grävdes det hål på brunnsväggen. Grävargrannen tyckte att hålet var bra, "Då blir det ju lättare för rörmokaren att ta ner röret i brunnen". Jag ringde rörmokaren som genast dömde ut brunnen pga. att den kommer bli förorenad av ytvatten.

Att aldrig bli klar, psykning och diagnosspekulationer

Vid den här tidpunkten så var de nya vattenledningarna till brunnen precis färdiggrävda och ditlagda. Det är en granne som hjälpt mig med det. Vår deal är att han hjälper mig med grävning, och jag hjälper dem med sånt som jag kan, som mockning, målning, stängsling, och allmänt drängeri. På så vis skulle vi båda gå något så när plus, mest jag som skulle få hjälp med avlopp och vattenledningar, en överenskommelse som han förseglat med en stor kram. Vi började arbetet med avloppet i juni -12. Mitt problem är att det aldrig blir klart. Jag börjar tro att grävargrannen nästan inte vill bli klar. Han tycker det är för mysigt att komma hit och umgås med en gullig jänta som mig;). Jag börjar också tro att hans fru inte vill att det ska bli klart här heller, utan hellre vill se mig ge upp, sälja och flytta. Hon är en gåta. Ena dagen jättetrevlig och vi kan inte sluta prata, vi blir superstimulerade av varandras sällskap och tankegångar. Nästa dag så är hon stört omöjlig att prata med och kallar en för fulheter som pucko och mes, och det går inte att få en syl i vädret om någonting. Alla andra har fel utom hon och av den anledningen så borde alla andra vara tysta, lyssna och följa order med hukat huvud. Det föranleder att jag misstänker någon slags störning. Vågar dock inte skriva ut mina spekulationer här. Om jag flyttar så är hon åter den okrönta drottningen som Genomförerska av omöjliga projekt. En titel som i min värld sällan är värd ansträngningen. Jag börjar drömma om en nyproducerad tvåa i stans utkanter. Ett ämne som leder in på:

Bankers fyrkantighet och pappas pengar
...jag skulle aldrig få låna den dryga miljonen som skulle krävas för att kunna köpa en liten två utanför centrum. Jag har idag ett ytterst modest bolån, mitt minsta någonsin: 460 tkr. Jag har en månadslön på 21 tkr. Ett billån på 90 tkr och studieskulder på 230 tkr.
I december 2012 skulle gårdsköpet träda i kraft. Köpeskillingen var 300 tkr och jag tog ytterst lätt på den, menade att det är mindre än vad en kvalitetskombi kostar, och jag tyckte att jag gjort ett veritabelt gårdsfynd. På min förra bostadsrätt så hade jag lån på 1,3 mkr. Själv.
Jag hörde av mig till min bank, Swedbank, som jag varit trogen i många år. De nekade, "Du tjänar för lite, enligt våra schabloner så kommer du inte ha tillräckligt mycket pengar kvar att leva för. Men du får gärna ta ett blankolån på 300 tkr! Det ser ju bra, du har ju inga såna lån och så idag." Jag bad inte dem dra åt helvete men jag vet inte hur jag lyckades låta bli. Jag var inte värdig ett bolån, men ett blankolån som är dyrare att betala tillbaka och som de tjänar multum på, det fick jag minsann ta. Jag kände lukten av Lyxfällans inspelningsteam dansa förbi och jag sa att det inte var aktuellt.
Med en puls på 560 slag i minuten ringde jag min pappa. En vecka kvar till tillträdet och jag hade inte finansiering ordnad. Hur kunde jag vara så dum? Han dök upp på kontoret en halvtimma senare och lånade ut den fantastiska summan till mig. Helt otroligt. Jag hade ingen aning om att han hade sådana summor på sitt konto.
Lånet till fadern skavde och i januari ringde jag runt till bankerna. Danske Bank sa att jag inte tillhörde deras målgrupp eftersom jag tjänade för lite pengar. LF hörde inte av sig. ICA-banken belånade inte lantbruksfastigheter. SEB nappade men ställde kravet att jag skulle anlita LRF konsult för att göra en värdering. Den värderingen kostade 7500 kr, men jag gjorde den. Innan renoveringen ens påbörjats så tyckte de att mitt ruckel var värt 750 tkr! Jag fick lån hos SEB, till och med lite mer än 300 tkr, så att jag skulle kunna få en bra start på renoveringen.
Men nu har det dykt upp ett till lånebehov. Till en vattenbrunn! Jag måste utöka med 60 tkr för att ha råd. Cirkusen har dragit igång igen, SEB vill inte låna ut mer på min lön. Gården måste värderas igen (en värdering "räcker" bara i sex månader), om lån med borgenär ska bli aktuellt. Jag raggar ny bank och försöker nosa rätt på vilken bank som är sugen på att ta fler andelar av bolånemarknaden. Det är mycket det som det handlar om tror jag.

Konklusion
Det kan alltid vara värre. Positivt är att jag inte fått något nytt kravbrev på snart två månader. Vattnet har börjat komma tillbaka till brunnen så det kanske inte är förenat med total nödvändighet att borra ny brunn. Jag har ett jobb. Bara jag får in vatten och kök så kommer livet här ute bli mycket lättare och först då kan jag utvärdera om det är värt att bo kvar. Först då har jag möjlighet att sälja utan att gå alltför mycket back.

Konklusion II
Det ska fan inte vara lätt! Det är däremot enkelt att halka in på existensialistiska funderingar. Är livet så här? Ekonomisk osäkerhet, sjukdom, död, utsatthet för andra människors nycker? Längtar efter att bilda allians med pålitlig, snäll och ärlig person och bygga ett fort av trygghet och kärlek.

Svar till sign: Höstmys med vrak f. 1978 i ruckel byggt 1890. Obs. hunden sover i sängen.

;););)(y)(y)(y)
Farmor Risberg

Farmor Risberg

Jag är inte farmor. Inte ens mamma, men huset som jag bor i kallades för Farmors av förra ägarna.

Jag renoverar en artonhundratalsgård sakta, ibland säkert men ofta osäkert, med byggnadsvård i tankarna.

2 kommentarer

!
Verifiering:
Genom att klicka på Skicka godkänner du våra användarvillkor. Läs mer om hur vi samlar in, använder och delar dina data i vår datapolicy och hur vi använder cookies i vår cookiepolicy.
Utkast sparat Utkast raderat
  • KnockOnWood
  • dengroth