Arkitektur

Logistiken stor utmaning vid bygget

Atriumhuset klart

Atriumhuset klart Foto: Krister Engström

Det var klart svårare att bygga hus än studenterna hade tänkt sig. Men efter att ha klarat av svåra konstruktioner och trixig logistik med många felaktiga leveranser, står nu det vackra atriumhuset på plats.

I höstas skrev vi om de tre arkitektstudenterna Kajsa Brosché, Kasper Lennquist och Calle Posse som skulle bygga ett artiumhus som de själva ritat. De hade teorin att ett hus skulle bli bättre om arkitekter och hantverkare samarbetade och kommunicerade lite bättre. Mer tid tillsammans ger både bättre kvalitet och lägre kostnader.

Hur gick det då med deras husbygge? Var det som studenterna tänkt sig att bygga hus och vad har de lärt sig?

Calle Posse tycker att det var svårare än han hade kunnat föreställa sig att bygga hus.
– Ett husbygge är mer komplext än man kan tänka sig, säger Calle Posse. För oss var logistiken bland det svåraste. Det är otroligt svårt att få rätt saker levererade i rätt tid. Här lärde de sig att man aldrig kan vara för noggrann. Det gäller att dubbelkolla, ha allting skriftligt och att få folk att återge det man har sagt till dem, att bekräfta att de har förstått. Så här enkla saker får en oerhört stor betydelse för utfallet i husbygget. Sena leveranser och felaktiga varor gör att hantverkarna får vänta, vilket kostar pengar.
– Vi höll inte tiden riktigt utan har lagt ungefär en månad mer än beräknat på husbygget, säger Calle Posse. Å andra sidan har byggmästaren de samarbetade med sagt att 10 % längre tid än beräknat är normalt och en marginal man brukar behöva vid husbygget.

Villa Boa

Foto: Krister Enström

Även om många leveranser blev fel och försenade, har studenterna haft ett gott samarbete med många av leverantörerna.
– Fönsterleverantören överträffade till och med våra förväntningar. De använde sitt kunnande och tillverkade ett fönster som till och med var bättre än ritningen, berättar Calle Posse.

Under hela bygget dök det upp små problem som man fick lösa efter hand. I alla dörröppningar skulle det vara skjutväggar och här fanns det mycket funderingar kring konstruktionen innan man hittade något som fungerade. Samma sak var det med placeringen av infällda spotlights och tjockleken på väggarna. Allt fick lösas efter hand tillsammans med snickarna. Ett annat problem som uppstod var att rördragningen hade gjorts fel. Det här fick man kompensera med att flytta väggar. Här lärde de sig att man inte ska ha så exakta ritningar, utan ha lite marginaler även där för att kunna vara flexibel.

En annan lärdom är att man som arkitekt inte bygger ett monument, utan faktiskt gör ett boende åt en beställare.
– Vi hade vilda planer på ett hus som vi tyckte var det perfekta boendet, men det överensstämde inte alltid med beställarens önskemål, säger Calle Posse.
– Det var svårt att veta när man skulle sluta komma med nya problemlösningar och nya materialval och låta beställaren andas lite grand. Vi fick lära oss att det krävs mycket social kompetens och att man är ödmjuk när man är arkitekt och vill bygga ett bra hus. Man måste fråga snickare och elektriker hur de skulle göra och ha en bra kommunikation med beställaren, säger Calle Posse.

Studenterna har också blivit varse om att det faktiskt är väldigt svårt att kommunicera arkitekter och hantverkare emellan. Det räckte inte med att visa den typ av ritningar de hade trott, för det fanns väldigt mycket egna tolkningar.
– Vi fick rita upp huset för hand i perspektiv över tiden och framför allt prata mycket om det. Det gällde att ha en kontinuerlig dialog, att prata mycket och göra det på hantverkarnas sätt, säger Calle Posse.
– Det var mera psykologi i det än vi hade kunnat föreställa oss, fortsätter Calle. Det finns en förutfattad mening om hur en arkitekt är, och visst, vi lyckades klanta till det ibland. Och den byggfirman som byggde huset hade varit i branschen i 30 år, så det var bara att se och lära.

Atriumhus på kvällen

Foto: Krister Engström

När Byggahus.se pratade med beställaren inför husbygget uttryckte han sin oro över att budget inte skulle hållas.
– Vi överskred budget med ca 10 %, men det var på grund av att beställaren ändrade sig och valde exklusivare ytmaterial än det var tänkt från början, berättar Calle Posse.

Så här när huset står klart finns inget som Kajsa, Kasper och Calle önskar att de gjort annorlunda. Kunden är också nöjd och har uttryckt sin förtjusning över sitt nya hus, som har en hel del oväntade detaljer.

I köket finns ett konjaksfönster där man kan sitta och njuta medan man tar en paus i matlagningen. I mitten av köket finns en köksö av teak, ett träslag som ständigt återkommer i huset. I atriet finns en trappa som leder upp till takterrassen där man omges av sedum. Mellan alla rum finns skjutdörrar. De stora fönsterytorna som vätter ut mot atriet skyddas av jalusier. Drar du bort jalusierna får du en känsla av att atriet tillhör rummet du befinner dig i. Om man drar ifrån jalusierna i sovrummet kan man vakna till blå himmel och morgonsol, om man känner för det.

Trots de stora fönsterytorna kommer inte uppvärmningen att kosta skjortan.
– Enligt vår energikalkyl kommer de att hamna på 6 500 kr per år i uppvärmningskostnad, säger Calle Posse. Detta trots att man under 70-talets energikris helt slutade bygga atriumhus på grund av de höga uppvärmningskostnaderna. Idag finns både fönster med bra U-värden och ekonomisk jordvärme som gör att man kan unna sig väl tilltagna fönsterytor. Kostnaden för att gräva ner slangar för jordvärme hamnade på bara 7 000 kr.

Vid nästa bygge kommer Kajsa Brosché, Kasper Lennquist och Calle Posse inte att snickra, men väl vara mycket på arbetsplatsen. De har tagit lärdom av sitt examensarbete och ska lägga krutet på att göra en bra upphandling och en god planering.

Läs mer