Är väggen bärande? - En lathund

Hus byggt 1920.

Hus byggt 1920. Foto: Fastighetsbyrån

Om väggen är bärande, det är säkert en av de vanligaste frågorna som ställs i forumet på Byggahus.se. Här har Justus Andersson gjort en lathund för hur du kan tänka för att lista ut om väggen är bärande eller ej.

En vägg är bärande när den har till uppgift att ta hand om laster från ovanliggande våningsplan och/eller från yttertaket.

För att förenkla problemet tar jag bara upp småhus med trästomme byggda mellan 1920 och idag. Hus med fasadtegel och putsade/reveterade hus ser ut som stenhus, men har trästomme. För att mitt resonemang ska bli begripligt måste jag dela upp problemen i två huvudgrupper: Hus med plankstomme (ca 1920-1950) och hus med regelstomme (ca 1950-idag).

Plankstomme
Hus med plankstomme och svensk takstol.

Hus med plankstomme (ca 1920-1950)

I ett hus med plankstomme består de flesta väggar, både ytter- och mellanväggar, av spontade stående plankor som är infästa i varandra med hjälp av grova skråspikade spikar. Plankorna är mellan 2 och 3 tum tjocka (50-75 mm) och mellan 6 och 8 tum breda (150-200 mm). Plankväggar blir väldigt styva och får en skivliknande verkan.

Utvändigt kan en plankvägg vara täckt med träpanel eller vara putsade (reveterade). Även fasadtegel kan förekomma, men har då ofta tillkommit i efterhand.  I mer påkostade hus är ytterväggarna på insidan först klädda med spräckpanel och sedan puts på vassmatta (kallas för rörning). 

Spräckpanel är vanliga raka brädor som spikats i 45° lutning och som sedan spräckts med yxa. Betydligt enklare invändig klädsel förekommer också, till exempel spännpapp med tapet.  

Plankkonstruktion
Enkel plankkonstruktion

Mellanväggar har oftast bara puts på rörning, men även plywood eller träpanel är vanliga material.  Plankstommen i ytterväggarna är ofta försedd med en tunn asfaltpapp (förhydningspapp) på utsidan. I reveterade hus består pappen ofta av en vanlig takpapp (underlagspapp).

Takstolarna i hus med plankstomme är nästan alltid någon variant av ramtakstol med högben, hanbjälke och stödben. Under en period var valmade tak (tak som lutar mot gavlarna också) populära. Takkonstruktionen är dock i princip densamma förutom att den är fyrsidig. Takstolarna är aldrig fribärande utan kräver någon form av stödjande mittvägg i våningen under.

Det som är utmärkande för hus med plankstomme är att de är osystematiskt byggda. Eftersom alla väggar inklusive mellanväggarna har kapacitet att vara bärande, måste man räkna med att de också är det.  Det är inte ovanligt att golvbjälkarna i ett och samma bjälklag har olika riktning. 

För att kunna avgöra om en vägg är bärande måste man studera riktningen på golvbjälkarna i våningen ovanför.  Även om en mellanvägg inte är bärande kan man upptäcka att den ersätter en golvbjälke i bjälklaget ovanför.

Mellanväggar i hus med plankstomme har också ofta en stabiliserande funktion. Det gäller särskilt för långa ytterväggar.  Ofta är det därför lämpligt att lämna kvar en bit av väggen.

Man kan sammanfatta detta avsnitt på följande sätt. Alla väggar kan vara bärande. Det kräver försiktighet och en noggrann analys av riktningen hos golvbjälkarna i våningen ovanför.  Väggar i översta våningen direkt under vinden och som går mitt i huset i taknockens riktning är alltid bärande.

Regelstomme
Hus med regelstomme. I bakre delen ramverkstakstolar, i främre delen fackverkstakstolar.

Hus med regelstomme (ca 1950-idag)

Som ett led i en ny bostadspolitik försökte svenska staten med hjälp av förmånliga lån styra över småhusbyggandet till regelhus. Det var ett amerikanskt koncept som blev realistiskt tack vare mineralullens ankomst och som dessutom sparade virke. 

Regelstommen kräver en mycket högre grad av systematik än plankstommen. I princip är långsidornas ytterväggar bärande liksom hjärtväggar (väggar som går mitt i huset i nockens riktning).  Regelstommen kräver ett modultänkande, dels för att takstolar och golvbjälkar ska hamna ovanför stående väggreglar, dels för att material med standardiserade mått (mineralull, gipsskivor m fl) ska passa utan stort spill.

Även hus med regelstommar har olika former av fasadbeklädnad. Under 1950-talet var fasadtegel mycket dominerande. Idag dominerar träpanel. Isolering var från början en komfortfråga. Först under senare delen av 1970-talet blev det en fråga om energihushållning. I takt med ökade isoleringskrav har regeldimensionerna i väggarna ökat. Från 50x100 mm på 1950-talet till minst 45x145 mm idag.

I ett hus med regelstomme kan man utgå från att alla golvbjälkar oberoende av våningsplan ligger i takstolarnas riktning. Det är endast väggar med hjärtväggsfunktion som är bärande, förutom ytterväggarna. 

Det är inte säkert att en hjärtvägg går som ett rakt streck på ritningen.  Den kan sick-sacka fram. I ett hus som är bredare än ca 8 meter finns det vanligen flera parallella hjärtväggar. Denna huvudregel har två viktiga undantag.  Hus som är smalare än 4 meter har sällan någon hjärtvägg. Hus som har takstolar av fackverkstyp, t.ex. w-takstolar, som är självbärande, behöver inte ha någon hjärtvägg i det översta planet.