Varmt och skönt i huset och obegränsat med varmvatten i duschen är några av fördelarna med fjärrvärme. Enkelt, miljövänligt, hyfsat billigt och i stort sett underhållsfritt är andra argument.
Så fungerar fjärrvärme. Grafik: Mälarenergi
Fjärrvärme är ett bekvämt sätt att värma upp sin bostad, förutsatt att man bor så pass nära ett fjärrvärmenät att det är möjligt att ansluta sig. I dag finns fjärrvärme i 270 av landets 290 kommuner, i stort sett på alla orter som har mer än 10 000 invånare. Fortfarande är fjärrvärme mest vanligt i flerbostadshus, kontors- och butikslokaler, industrier, skolor och sjukhus. Andelen småhus med fjärrvärme är ungefär elva procent.
Västerås hör till framgångskommunerna på området. I Västerås tätort värms 90 procent av alla villor med fjärrvärme.
Det var på 60- och 70-talen som den stora utbyggnaden skedde, säger Hans Dahlbäck på Mälarenergi som försörjt Västerås med fjärrvärme ända sedan 1954. Nu är det inte riktigt samma ökning men visst ansluter vi fortfarande.
Ser man över hela landet ansluter sig 12-14 000 nya småhusägare till fjärrvärme varje år och den utvecklingen verkar hålla i sig.
Totalt produceras 50 TWh fjärrvärme, vilket kan jämföras med vattenkraften som ger 65 TWh.
Fördelarna med fjärrvärme är många. I stället för att man har sin egen uppvärmning, till exempel genom en olje- eller elpanna, levereras värmen från en central anläggning med miljövänlig förbränning.
I den centrala anläggningen hettar man upp vatten som sedan pumpas ut i ett välisolerat rörsystem till de anslutna fastigheterna. Hur vattnet hettas upp beror på vad fjärrvärmeverket eldar med. Vad man eldar med kan i sin tur bero på lokala förutsättningar och systemet är flexibelt.
– Vi har provat med lite av varje, säger Hans Dahlbäck. En gång försökte vi elda med olivkärnor från Grekland, men det funkade inte så bra. I dag använder vi mest med flis, bark och spån.
Det vanligaste bränslet för svensk fjärrvärme är resurser som annars skulle ha gått förlorade, till exempel spillvärme från industrin och restprodukter från skogsbruket som grenar, ris och bark. Man eldar även med brännbara sopor och spån och virkesrester från träindustrin.
När det blir riktigt kallt måste man kunna öka värmeproduktionen snabbt och då använder man oftast olja. Ungefär tio procent av värmeproduktionen i landets fjärrvärmeverk sker med olja.
– Hur mycket olja man måste använda varierar från kommun till kommun, beroende på hur stort fjärrvärmeverket är, säger Hans Dahlbäck. I Västerås använder vi tallbecksolja, en restprodukt vid papperstillverkning, och kol när det är riktigt, riktigt kallt. Totalt blir topplasten ungefär fyra-fem procent varje år.
Från de centrala ledningarna i gatan dras fjärrvärmerör i marken in i huset, på samma sätt som kommunala vattenledningar.
Har man redan ett vattenburet radiatorsystem är det i stort sett bara att installera en fjärrvärmecentral med värmeväxlare. Fjärrvärmecentralen är stort som ett badrumsskåp och placeras där fjärrvärmerören kommer in i huset. Precis som när man ersätter sin el- eller oljepanna med en värmepump blir det alltså plats över i källaren när de stora pannorna inte behövs längre.
Beroende på årstid är fjärrvärmevattnet mellan 70 och 100 grader när det kommer in i huset. Där värmer det dels upp vattnet i radiatorerna och dels tappvarmvattnet. Det är alltså inte vattnet från fjärrvärmeverket som går ut i radiatorerna eller i varmvattenkranen. Värmeväxlaren ser till att vattnet hamnar rätt och får rätt temperatur.
Fjärrvärme fungerar inte om man har direktverkande el, då måste man byta ut elradiatorerna mot ett vattenburet system.
Underhållet för villaägaren som har fjärrvärme är minimalt. Allt arbete sker på fjärrvärmeverket. Värmeväxlaren i huset ställs in efter önskade temperaturer och därefter görs ingenting såvida man inte vill ändra sina inställningar.
– Värmeväxlarna behöver inte mycket underhåll och har lång hållbarhet, säger Hans Dahlbäck. Vi stöter ibland på fungerande apparater som sattes in på 50-talet.
För att det ska bli lönsamt får inte fjärrvärmenätet ligga för långt bort från fastigheten som ska värmas upp. För en enskild villa handlar det om cirka 100 meter. Bor man till exempel i ett radhusområde kan man dra fjärrvärmen till en större central som i sin tur levererar varmvatten till de enskilda hushållen.
– Normalt kostar det 30-40 000 för en småhusägare att ansluta sig till fjärrvärme, säger Henrik Feldhusen, handläggare på Svensk Fjärrvärme som är fjärrvärmeleverantörernas branschorganisation. Det inkluderar allt, rör, värmeväxlare och moms.
Svensk Fjärrvärme samarbetar just nu med Energimyndigheten för att göra anslutningen till småhus billigare. Nästa sommar avslutas projektet och då är det meningen att fjärrvärmebolagens kostnad ska ha sjunkit med 40 procent.
– Meningen är att den kostnadssänkningen också ska komma småhusägarna tillgodo, säger Henrik Feldhusen.
Hur högt fjärrvärmepriset är beror på många saker. Var man bor, hur stort fjärrvärmeverket är och vad de eldar med är några orsaker som påverkar.
Ett litet fjärrvärmeverk kan behöva mer tillskottsbränsle i form av olja när det blir riktigt kallt. Ett annat råkar ligga på en ort som har mycket överskottsvärme från industrin, vilket sänker deras bränslekostnader. Eller så finns det varken industri eller avfallsprodukter i närheten och då måste bränslet till fjärrvärmen köpas in från någon annanstans.
Svensk Fjärrvärme har statistik som täcker hela landet och där finns också genomsnittspriser.
– Snittspriset per kilowattimme är 66 öre inklusive moms men det varierar stort inom landet, säger Henrik Feldhusen. Just nu ligger Luleå lägst med 38 öre per kilowattimme, medan Stockholm ligger bland de högsta med 84 öre.
Fjärrvärmepriset har ökat de senaste åren men det har även priset på el och olja påpekar Henrik Feldhusen.
– När priset på el, olja och biobränsle stiger påverkar det även priset på fjärrvärme, säger han. Fjärrvärmepriset ligger ändå lägre än alternativen och dessutom ökar det inte lika mycket som de andra.
En nackdel med fjärrvärme är att man inte kan påverka valet av leverantör. Man är helt enkelt hänvisad till det fjärrvärmeverk som finns i kommunen och därmed också till deras val av bränsle.
Henrik Feldhusen menar att fjärrvärme är ett bra alternativ för småhusägare, även på sikt.
– Fjärrvärme är väldigt flexibelt, säger han. Om förutsättningarna förändras, till exempel att nya, mer effektiva bränsleformer tillkommer, kan vi enkelt anpassa oss till det. Fördelen är att vi bara behöver göra det på ett ställe, på fjärrvärmeverket.
– Förändringarna påverkar aldrig villaägarna, de får fortfarande samma goda, miljövänliga värme in i huset.
Kommentarer
9