Avlopp - kommunalt eller enskilt?

Uppdaterad 11 december 2014 13:52 · postad i VĂ€rme · taggad med Avlopp, Vvs

FrÄgan om hur vatten och avlopp ska lösas kan vara avgörande för om du fÄr bygglov eller inte. Finns det ingen kommunal anlÀggning att ansluta sig till ÄterstÄr enskilda lösningar.

Avlopp - kommunalt eller enskilt?

Avloppsvatten Ă€r inte att leka med. Orenat avloppsvatten Ă€r varken bra för hĂ€lsan eller naturen. Om vi inte renade vĂ„ra enskilda avlopp alls skulle betydligt fler av vĂ„ra sjöar vĂ€xa igen och belĂ€ggas med badförbud. Å andra sidan skulle mĂ„nga sjöar bli betydligt friskare om vi renade de enskilda avloppen Ă€nnu bĂ€ttre.

Tio procent av de svenska hushÄllen har enskilt avlopp. De tio procenten slÀpper ut lika mycket övergödande Àmnen som de resterande hushÄllen som Àr anslutna till kommunala reningsverk gör tillsammans. Orsaken Àr att de enskilda avloppen ofta Àr mycket dÄliga.

– En konsekvens av ett dĂ„ligt avlopp Ă€r att man riskerar att förorena grundvattnet och dĂ€rmed dricksvattnet, sĂ€ger Mattias Edsbagge som Ă€r miljöinspektör pĂ„ Gotland. Ett dĂ„ligt avlopp leder ocksĂ„ till att ytvattnet blir förorenat med förhöjda halter av nĂ€rsalter vilket i sin tur ökar risken för övergödning och algblomning.

Om man fÄr in orenat avloppsvatten i en dricksvattenbrunn kan det rÀcka med smÄ mÀngder för att man ska bli sjuk. Rinner det ut till en sjö dÀr mÀnniskor badar kan smittan sprida sig den vÀgen.

Det Àr fastighetsÀgaren som Àr skyldig att se till att det enskilda avloppet fungerar och uppfyller miljöbalkens krav, helt enkelt att avloppsreningen Àr godkÀnd. Det gÀller sÄ vÀl ett gammalt befintligt avlopp som ett nyanlagt. Ibland kan det finnas anledning att bygga om sitt gamla avlopp. Det kan bero pÄ att man flyttar ut permanent till sin sommarstuga eller pÄ nÄgot annat sÀtt ökar belastningen pÄ anlÀggningen. Men det kan ocksÄ bero pÄ att kommunen krÀver en förbÀttring.

Landets miljönÀmnder tolkar miljöbalken och det Àr inte ovanligt att kommunernas krav skiljer sig Ät beroende pÄ lokala förutsÀttningar och betingelser. Gotlands kommun har till exempel helt andra markförhÄllande Àn kommuner i Dalarna och SmÄland och följaktligen har de olika krav.
Just nu hÄller naturvÄrdsverket pÄ att arbeta fram allmÀnna rÄd för enskilda avlopp, vilket sannolikt kommer att innebÀra hÄrdare krav Àn vad som gÀller i dag. Kraven kommer sannolikt Àven att bli mer lika mellan kommunerna.

Än sĂ„ lĂ€nge finns det inga generella regler för vad ett enskilt avlopp ska klara, men i stort kan man sĂ€ga att det handlar om att förhindra smittspridning och att skydda miljön. Avloppsvattnet innehĂ„ller en mĂ€ngd vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen, framför allt fosfor och kvĂ€ve, som bidrar till övergödningen.

– Har man ett enskilt avlopp bör man till exempel tĂ€nka pĂ„ att anvĂ€nda ett fosfatfritt tvĂ€ttmedel, sĂ€ger Mattias Edsbagge.

Det Àr egentligen mÀrkligt att det saluförs nÄgot annat tvÀttmedel över huvud taget.

TyvÀrr Àr det inte sÀkert att det rÀcker med att titta pÄ miljömÀrkningen, Svanen till exempel tillÄter en viss mÀngd fosfor. Naturskyddsföreningen har en lista över fosfatfria tvÀttmedel.

För att fÄ ett godkÀnt bygglov Àr det avgörande att vatten- och avloppsfrÄgan gÄr att lösa.

– Bor man nĂ€ra en kommunal anlĂ€ggning Ă€r det inga problem dĂ„ Ă€r det ju bara att koppla pĂ„ sig, sĂ€ger Göran Eriksson som Ă€r miljöchef i Ludvika kommun. Det kostar en anslutningsavgift och sĂ„ fĂ„r man förstĂ„s stĂ„ för alla installationer pĂ„ den egna tomten.

– KrĂ€vs det en enskild lösning fĂ„r man börja dĂ€r. GĂ„r det inte att lösa avloppsfrĂ„gan sĂ„ gĂ„r det inte heller att bygga.

Problem kan uppstÄ om grundvattnet ligger för högt, om tomten ligger nÀra en sjö eller om det finns grannar i nÀrheten.

– I gamla fritidshusomrĂ„den dĂ€r tomterna ligger tĂ€tt Ă€r den bĂ€sta lösningen ofta att alla gĂ„r ihop om en reningsanlĂ€ggning, sĂ€ger Göran Eriksson. Om en fastighetsĂ€gare fĂ„r tillstĂ„nd till en enskild lösning kanske det inte finns plats över till grannarna nĂ€r de sedan vill installera avlopp. I sĂ„dana fall mĂ„ste man se till omrĂ„det som helhet och dĂ„ sĂ€ger vi oftast nej till enskilda lösningar.

– Den kommunala lösningen Ă€r ofta ett bra erbjudande men det kan tyvĂ€rr Ă€ndĂ„ vara trögt att fĂ„ med alla i ett sĂ„dant omrĂ„de.

Det finns mÄnga olika tekniker för att rena avloppsvatten. Vilket som passar bÀst beror pÄ flera faktorer, bland annat kommunens krav och de lokala förutsÀttningarna.

– Det Ă€r viktigt att man vĂ€nder sig till sin kommun innan man börjar grĂ€va eller installera nĂ„got, sĂ€ger Göran Eriksson.

– En miljöinspektör har kunskapen och ser till att man fĂ„r rĂ€tt avlopp för platsen men ocksĂ„ att avloppet och brunnen hamnar pĂ„ rĂ€tt skyddsavstĂ„nd frĂ„n varandra. Enda sĂ€ttet att avgöra det Ă€r pĂ„ plats eftersom det beror helt pĂ„ förutsĂ€ttningarna pĂ„ tomten.

För att avgöra vilken typ av avloppsrening som kan bli aktuell grÀver man ofta en provgrop. DÄ fÄr man bland annat reda pÄ jordart och avstÄnd frÄn markytan ner till grundvattenytan. UtifrÄn svaret som provgropen ger kan man sedan vÀlja typ av avlopp.

Saker som Àr avgörande för vilken typ av rening som Àr lÀmplig Àr till exempel hur tomten ser ut. BestÄr marken av berg, lera, mo eller morÀn? Hur stort utrymme finns det att grÀva pÄ? Hur Àr höjdförhÄllandena, finns det utrymme för sjÀlvfall?

Kostnaden för anlĂ€ggningen spelar ocksĂ„ in. TĂ€nker man sig bo kvar under lĂ„ng tid kan det löna sig att investera i en lösning som har lĂ„ng livslĂ€ngd. Är fastigheten ett sommarboende har man kanske andra behov. Vad man kan tĂ€nka pĂ„ Ă€r att det ofta Ă€r driften som kostar i lĂ€ngden.

Vilken avloppslösning man Àn vÀljer mÄste man ha en slamavskiljare, till exempel en trekammarbrunn, som avlÀgsnar de större partiklarna i avloppsvattnet. Men det rÀcker inte med det steget. Det stÄr uttryckligen i Miljöbalken att det krÀvs en rening som gÄr ett steg lÀngre Àn slamavskiljning för att behandla avloppsvatten frÄn enskilda avlopp.

Det vanliga steget efter en slamavskiljare Àr en infiltrations- eller markbÀdd. I en markbÀdd filtreras vattnet genom lager av sand och jord dÀr biologiska, fysikaliska och kemiska processer stÄr för reningen.

– Vi brukar rĂ€kna med att en infiltrationsanlĂ€ggning hĂ„ller ungefĂ€r 15 Ă„r, sĂ€ger Mattias Edsbagge. DĂ„ har den biologiska reningen gjort sitt.

– Det hĂ€r beror förstĂ„s pĂ„ hur flitigt man anvĂ€nder fastigheten. GĂ€ller det ett fritidshus som man inte anvĂ€nder under hela Ă„ret ökar förstĂ„s livslĂ€ngden.

Vanliga markbÀddar har dock en begrÀnsad förmÄga att avskilja fosfor och i vissa fall kan det behövas en kompletterande rening. Eftersom infiltrationsanlÀggningar bygger pÄ att avloppsvattnet infiltreras ner i marken Àr det svÄrt att kontrollera reningen, vilket gör att man ofta inte upptÀcker fel pÄ anlÀggningen förrÀn det Àr för sent. Har man otur kan det leda till att en dricksvattenbrunn förorenas. Nya lösningar, som minireningsverk och fosforfilter har utvecklats just med tanke pÄ att förbÀttra reningen i enskilda avloppsanlÀggningar. För att förbÀttra fosforreningen kan man till exempel komplettera markbÀdden med. urinsortering eller kemisk fÀllning.

Det finns ocksÄ andra lösningar för att ta hand om ett blandat avloppsvatten, alltsÄ bÄde toalettvatten och hushÄllets övriga avloppsvatten, sÄ kallat BDT-vatten bad-, dusch- och tvÀttvatten. Det finns flera exempel pÄ olika filtreringar och minireningsverk med kemiska och biologiska reningar och fosforbindande material.

Ett annat alternativ Àr att skilja toalettavloppsvattnet frÄn BDT-vattnet. HÀr kan man vÀlja urinsortering i dubbelspolande eller enkelspolad toalett, eller sÄ kan man installera en torrtoalett utan urinsortering. Det gemensamma för de hÀr varianterna Àr att man anvÀnder restprodukterna till gödning i jordbruket. BDT-vattnet renas dÄ i en separat anlÀggning.

Tidigare var det vanligt att man grÀvde ner en sluten tank för att ta hand om toalettvattnet. Det finns fortfarande men generellt Àr man mer restriktiv till en sÄdan lösning.

En normal tank rymmer cirka fem kubikmeter vatten och mÄste tömmas nÀr den blir full. PÄ vissa stÀllen kan klosettvattnet sedan anvÀndas till gödsling av Äkermark, men det krÀver en efterbearbetning. Finns det inte nÄgra sÄdana möjligheter mÄste vattnet transporteras till ett reningsverk.
I Ludvika Àr Göran Eriksson mycket skeptisk till att grÀva ner en sluten tank. Han menar att det inte Àr en fullgod avloppsrening.

– Tanken blir ganska snabbt full och dĂ„ stĂ„r man dĂ€r med ett obehandlat avloppsvatten, sĂ€ger han.
Mattias Edsbagge pĂ„ Gotland kan hĂ„lla med om att det inte Ă€r den allra mest önskvĂ€rda lösningen. Å andra sidan Ă€r förutsĂ€ttningarna pĂ„ Gotland sĂ„dana att det kan vara enda möjligheten.

– I de fallen fĂ„r vi vĂ€ga pĂ„verkan pĂ„ vĂ€xthuseffekten mot kvaliteten pĂ„ grundvattnet, sĂ€ger Mattias Edsbagge.
Driftskostnaderna för en sluten tank blir ofta höga eftersom tanken behöver tömmas relativt ofta. För att minimera antalet tömningar bör man bara koppla extremt snÄlspolande toaletter till en sluten tank.

Om man har de rÀtta förutsÀttningarna kan man fÄ tillstÄnd att sprida urin och komposterade fekalier pÄ den egna tomten. Innan man ger sig i kast med ett sÄdant projekt bör man dock kontakta kommunen och se vilka regler som gÀller. Fekaliekompost krÀver ofta tillstÄnd.

Över huvud taget Ă€r det de lokala förutsĂ€ttningarna som slutligen avgör valet av teknik. Det bĂ€sta sĂ€ttet att fĂ„ reda pĂ„ vad som gĂ€ller Ă€r att ta kontakt med kommunens miljökontor.

LĂ€s mer
Ulrika Sundström
Ingrid Andersson (ej verifierad) 2009-08-06 11:47 Pipe Direktlänk till kommentar Pipe Anmäl olämpligt innehćll

Ang. avlopp skriver du
"? Den kommunala lösningen Àr ofta ett bra erbjudande men det kan tyvÀrr ÀndÄ vara trögt att fÄ med alla i ett sÄdant omrÄde."
Hur gör man nÀr man fÄtt med de flesta i ett omrÄde och kommunen sÀger: "Ni fÄr sjÀlva bekosta anlÀggningen sÄ kan vi ev., efter besiktning, koppla in er pÄ vÄr pumpstation och ta över anlÀggningen."