Allt om luft/vatten-värmepump
Att värma huset med en luft/vatten-värmepump har blivit populärt i hus med ett vattenburet värmesystem. Det krävs inga större ingrepp vare sig i huset eller på tomten och blir därmed förhållandevis billigt. Nackdelen är buller och lägre verkningsgrad när det är kallt.
Allt om luft/vatten-värmepump
Experternas favoritvärme
Golvvärme
Allt fler väljer solvärme
Pellets attraktivt alternativ
Egen vindkraft försörjer huset
Precis som namnet säger är det luft som används för att skapa varmt vatten som sedan leds ut till radiatorer och förbrukning. Även i luft med minusgrader finns det värme att hämta, dock sjunker effekten och verkningsgraden i takt med temperaturen. Det gör att luft/vattenvärmepump inte passar så bra i landets nordligaste delar.
Så här fungerar det. Kortfattat kan man beskriva processen så här: uteluften och energin i den sugs in, en kompressor komprimerar ett köldmedium och höjer därmed dess temperatur. Via en kondensor avges värmen till vattnet som sedan leds ut till tappvatten och radiatorer.
Numera är köldmedier miljövänliga, annars får de inte användas.
Energibesparing. Byter du från uppvärmning med olja eller el till luft/vattenvärme menar försäljare och tillverkare att energibesparingen kan bli så hög som 55-60 %. Anders Odell på Energimyndigheten menar att beroende på ort och husets energiförbrukning är en besparing på omkring 50 % är mer realistiskt.
För att veta vad just ditt hus kan hamna på så låt en installatör göra en besparingskalkyl innan du beställer ett aggregat. Kom bara ihåg att kalkyler ofta beror på olika osäkra faktorer som elpris och ränteläge och att en försäljare gärna tolkar till sin egen fördel.
Den som gör av med mest energi innan nyinstallationen sparar i regel också mest med ett byte. Men se till att du inte har onödigt hög förbrukning innan beräkningen görs. En för stor värmepump medför för många stopp-funktioner som kan påverka värmepumpens livslängd negativt. Försök alltså att göra egna energieffektiviseringar innan beräkningarna startar. Enklast är att först se över husets klimatskal, isolering, fönster och dörrar.
Kan man kombinera värmepumpen med att till exempel köpa vindkraftandelar får man billig el att driva pumpen med.
Buller upplevs olika. Dessutom kan man mäta på olika sätt. För att kunna jämföra värden måste du alltså se till att mätningen är gjord på likartat sätt. Energimyndigheten har testat två aggregat 2006 och håller nu på att testa fler modeller som blir klart kring årsskiftet. Bullret mäts som ljudeffektnivå i dBA och beskriver det ljud som produkten avger. På samma sätt är de P-märkta aggregatens bullernivåer gjorda.
Flera tillverkare mäter på andra sätt, med olika avstånd till aggregatet osv.
Bullernivån beror också på vilken effekt man väljer på aggregatet.
På frågan hur mycket luft/vattenvärmepumpsystemet låter generellt kan svaret bli cirka 70dBA från Energimyndighetens tester medan det finns tillverkare som svarar 40 dB på samma fråga.
Tillstånd för installation behövs normalt inte men kolla med ditt miljökontor innan du börjar planera. Det kan finnas gränsvärden för bullernivåer bland annat. Om du bor i tättbebyggt område så prata också med grannarna innan du bestämmer dig. Någonstans ska aggregatet placeras och kanske kan du anpassa dig efter grannarnas önskemål för att inte störa i onödan.
Verkningsgraden eller värmefaktorn (COP). Luft/vattenvärmepumpen drar en viss mängd el för drift men levererar tillbaka mera. Tillverkare pratar om att för varje tillförd kWh kan man ta ut 4 kWh. Energimyndigheten menar att för varje kWh som det kostar kan man ta ut 3 kWh men detta skiljer förstås över året. Därför ska man som konsument fråga efter årsvärmefaktorn. Största effekten på värmefaktorn har utomhustemperaturen.
Livslängden på aggregaten är ca 20 år enligt flera tillverkare. Kompressorn har en kortare livslängd och kan behöva bytas ut efter halva tiden. Den kostar runt 10 000 kronor.
Kostnad. En tillverkare av värmepumpar menar att ett totalpris för en luft/vattenvärmepump hamnar på cirka 100 000 kronor med en inomhusmodul inklusive installation. Alla installationskostnader är som regel högre i storstäderna.
Det som påverkar priset mest är husets storlek.
Jämfört med bergvärme är luft/vattenvärmepump billigare, men skillnaden är inte så stor. Bergvärmeinstallationen är dyrare men ger högre energibesparing. Här talar tillverkarna om runt 70 %.
En bergvärmepump kostar, enligt tillverkare, runt 140 000 kronor men priset kan variera mer beroende på bland annat vilket borrdjup som krävs.
En bergvärmepump arbetar hela tiden med i stort sett samma temperatur som tas ur berget, oberoende på årstid. Effekten är alltså mer konstant än med en luft/vattenvärmepump och bergvärmen är mer effektiv än luft/vattenvärmepumpen under den kalla årstiden. Det kan göra att du ganska snabbt tjänar in merkostnaden för bergvärmepumpen.
Gör så här när du ska beställa:
• Årsmedeltemperaturen där kan vara avgörande för om luft/vattenvärmepump är lämpligt för din bostadsort.
• Det är installatörens/säljarens uppgift att anpassa värmepumpen efter husets behov. Det finns vedertagna beräkningskalkyler som denne ska använda sig av och även förklara för dig som konsument.
• Försök få in minst tre olika offerter, gärna från tillverkare/installatörer som du har referenser på.
• Ta gärna in en offert på bergvärme också och räkna ut hur lång tid du behöver använda de båda systemen för att tjäna in kostnaden.
• Se till att få en totalentreprenad, dvs. att det är ETT företag som har hand om allt – kalkyl, värmepump och installation.
• Se till att installatören är medlem i någon branschorganisation, till exempel SVEP, och är certifierad av det fabrikatet han ska installera. Skulle problem uppstå kan du som konsument alltid vända dig till organisationen för att få hjälp.
• Se till att du får ett aggregat där radiatorvattnet aldrig ska passera på utsidan av huset. Då kan det ske värmeförluster.
• Kolla om du kan få en försäkring i 10 år på ditt aggregat. Kontrollera vad försäkringen omfattar.
Avfrostning av aggregatet sker som regel automatiskt men det måste finnas ett kärl där smältvattnet kan samlas upp. Alternativt måste vattnet kunna ledas bort på ett effektivt sätt.
Problem som kan uppstå är när kylan kryper under -10 grader. Det finns aggregat som fungerar vid lägre temperaturer men även dessa slutar helt enkelt att fungera vid -20 grader. Då får elpatronen sköta all värmetillverkning. När Energimyndigheten testar aggregat går man inte lägre än -15 grader, det finns alltså inga oberoende tester som visar hur aggregaten fungerar vid lägre temperatur.
I alla värmepumpar som ansluts till befintliga värmesystem kan problem med knäppningar i rören uppstå. Det beror på att när aggregatet ska producera tappvarmvatten koncentreras all tillverkning på det och vattnet till radiatorerna får vänta. När sedan det varma vattnet släpps på till radiatorerna utvidgar sig rören lite av hettan och ”knäpper”.
För att få bort knäppningarna kan man installera ett kärl dit det varma vattnet leds på väg till radiatorerna. Där blandas det med kallare vatten och knäppningarna uppstår inte.
Det är dock inte i alla system som problemet uppstår, det beror bland annat på vilken typ och dimension det är på rören. Man kan installera ett kärl i efterhand om man drabbas. Tanken ska vara ca
På sommaren är luften som varmast och därmed effektiviteten som högst på luft/värmepumpen. Har man en pool kan den alltså enkelt och billigt värmas med systemet under det varma halvåret.
I framtiden tror Energimyndigheten att efterfrågan på luft/vattenvärmepumpar kommer att öka men menar att ljudnivåerna måste ner.
Du hittar alla tillverkare av värmepumpar i Byggahus Länkguide.
