Skapa en bra kompost

Det är viktigt att ta hand om det avfall som skapas i hushållet. Med en egen kompost får du bra jord till trädgården, samtidigt som den är ett miljövänligt alternativ till sopbilen och resorna till tippen.

– Här i Uppsala får jag billigare sophämtning för att jag komposterar. Och det jag får av komposten kan jag använda till jordförbättring. Prata med din kommun om sophämtningsavgift och liknande fördelar, tipsar Ann-Catrin Thor som är trädgårdsrådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård.

 

Hon förklarar att det i små trädgårdar fungerar utmärkt att ha en kombinerad kompost medan du som har en större trädgård kan ha en trädgårdskompost med flera fack.

– Är ni ett hushåll på 2-4 personer och har en liten trädgård är en kombinerad kompost att föredra, med andra ord en där du stoppar ner både trädgårds- och hushållsavfall. Men då är det viktigt att ha en råttsäker behållare. Då slipper du problem med råttor och möss, säger Ann-Catrin Thor.

Hon säger att det kan räcka med en behållare men att hon rekommenderar två för att när den är full måste den stå och kompostera färdigt.

En vanlig trädgårdskompost behöver dock inte vara råttsäker, eftersom du inte stoppar ner hushållsavfall söker sig heller inte skadedjur dit. En sådan trädgårdskompost består vanligen av tre fack där du i första facket samlar materialet, exempelvis gräsklipp, perenner och annat, medan du i mittenfacket har den aktiva kompostprocessen där allt finfördelas och blandas. Slutligen har du tredje facket där efterkomposteringen sker.

– Dit häller du över allt när det verkar färdigt. Har du då även en råttsäker hushållskompost är det i detta facket blandad trädgårds- och hushållskompost, säger Ann-Catrin Thor.

Förutsättningar för en god kompostprocess
När det kommer till placering av komposten är det skuggigt läge som är att föredra enligt Ann-Catrin. Dels för att du förmodligen inte vill slösa på fina soliga platser i trädgården och dels för att du inte vill att det blir för torrt i komposten.

– Har den torkat ut stannar hela kompostprocessen upp, säger hon.

Hon förklarar även att det är viktigt att ha en bra fördelning av olika material i själva komposten.

– Det handlar om att ha en bra kvävekvot. Kvävekvoten är ett teoretiskt mått på hur mycket kolrikt material man måste ha i kombination med kväverikt för att få en bra nedbrytning 

Det går cirka 1 del kväverikt material på 30 delar kolrikt material för att få till en bra kompostprocess, dvs 1/30 kväve/kol. Kväve får du exempelvis från gräsklipp, hönsgödsel eller urin. Gräsklipp är troligen enklast och billigast att få tag på för de flesta av oss. Grenar, pinnar och liknande står för det kolrika materialet.

– Har du bara grenar och pinnar och kör det i en kompostkvarn bryts det när väldigt långsamt för det saknas kväve.

Förutom en bra fördelning och lagom mängd fukt krävs även lagom mängd luft. När du har fått till den perfekta kombinationen kommer materialet kännas ungefär som en urvriden tvättsvamp. Är den för torr kan du addera mer grönt material, är den för blöt krävs mer brunt så som pinnar och liknande.

– Under optimala förhållanden har du färdig jord på ett halvår men absolut inte fortare, för då krävs det specialkunskap. Cirka ett halvår men troligen längre. Det tar lång tid att bli duktig på kompostering, säger Ann-Catrin Thor.