Häromåret genomfördes en fältstudie på Chalmers som visade att småhus med ventilerade kallvindar löper stor risk att drabbas av fukt- och mögelskador. I närmare 70 procent av de undersökta husen förekom mögelsvamp i vindsutrymmet.
- I många fall ökar fuktproblemen som en följd av att husägaren tilläggsisolerat vindbjälklaget eller förändrat det tidigare värme- och ventilationssystemet. Små temperaturförändringar kan räcka för att påverka den relativa fuktigheten på vinden och därmed risken för mögeltillväxt, säger Carl-Eric Hagentoft, professor i byggnadsfysik vid Chalmers.
Med ett eldningsbaserat värmesystem kan spillvärmen från murstocken bidra till att höja temperaturen och torka ut vindsutrymmet. Men om uppvärmningen ersätts med till exempel fjärrvärme eller värmepump försvinner extravärmen och vinden blir kallare.
- I detta fall påverkas även ventilationen och lufttrycket i huset, vilket kan innebära att fuktig luft från bostaden trycks uppåt och tar sig in i vindsutrymmet. Problemet är mest märkbart i hus med självdragsventilation, säger Carl-Eric Hagentoft.
Den varma inomhusluften kan bära mycket vattenånga som kondenseras när den tränger upp i det svalare vindsutrymmet. Men även fuktig uteluft har fri passage när vindsventilerna är öppna.
- Vid vissa tillfällen är det inte alls lämpligt att ventilera vinden med uteluft, till exempel när takkonstruktionen är kall och den inkommande luften innehåller mycket fukt. Fukten fastnar då på yttertakets insida, precis som på framrutan inne i en bil som står under bar himmel.
Fukt- och mögelskador på vinden innebär visserligen ingen akut hälsorisk. Ändå förekommer det att ohälsosam luft tränger ner i bostaden. Men det största problemet med fukt och mögel är att det på sikt påverkar takets konstruktion och kvaliteten på huset.
- Ett hus med en mögelskadad vind är naturligtvis inte lika attraktivt att köpa som ett friskt hus. Man kan som hussäljare förlora stora summor på att inte åtgärda den typen av skador, säger Carl-Eric Hagentoft.
Att upptäcka fukt- och mögelskador är inte alltid lätt, inte minst i ett svårframkomligt vindsutrymme. I första hand bör man försöka kontrollera takfoten och sidorna åt norr där problemen oftast är påtagligast.
- Om man hittar synligt mögel i form av svartnader eller prickar så har angreppet säkerligen pågått en längre tid, säger Carl-Eric Hagentoft.
För att hålla koll på fukten kan det vara lämpligt att placera en liten väderstation på vinden, ofta kallad hygrometer, som mäter temperatur och relativ fuktighet.
- Instrumenten skiljer sig åt i precision, men i allmänhet kan man se om den relativa fuktigheten är hög under lång tid. Man måste dock tänka på att det finns naturliga säsongsvariationer och att risken för mögelangrepp är större under vår och höst än under vintersäsongen då temperaturen är för låg för att mögel ska växa.
Som husägare kan man själv göra en del åtgärder som minskar risken för skador. Den viktigaste åtgärden är att täta vindsluckan och se över ångspärren på bjälklaget så att fuktig inomluft hindras att sippra upp.
- Man bör vara extra noggrann med tätningen kring alla genomföringar, till exempel avluftningsrör och elkablar, som går genom vindbjälklaget.
I vissa fall kan det behövas mer omfattande åtgärder, till exempel en ombyggnad av ventilationssystemet. Eventuellt bör man även utnyttja möjligheten att elda och på så sätt hålla den befintliga murstocken varm.
Idag finns även olika tekniska lösningar för att undvika fuktskador på vinden. Ett beprövat knep är att installera en sorptionsavfuktare som avfuktar vindsutrymmet kontinuerligt. För att avfuktningen ska fungera krävs att man först tätar och stänger till all ventilation. En annan, men mindre energismart, lösning är att sätta in ett värmelement som torkar luften.
Ett ytterligare alternativ är att använda kontrollerad ventilation, en teknik som Carl-Eric Hagentoft själv utvecklat.
- Principen är att man endast ventilerar vinden vid gynnsamma förhållanden, det vill säga när uteluften är torrare än kallvindsluften, förklarar han.
Apparaturen består av en styrenhet som, via sensorer på insidan och utsidan av huset, samlar in uppgifter om temperatur och luftfuktighet. När ventilation med uteluft kan verka uttorkande på vinden öppnas takventilen automatiskt samtidigt som en fläkt dras igång.
- Även denna teknik förutsätter att vindbjälklaget är noggrant tätat.
Fukt på vinden påverkas av många faktorer som man måste ta hänsyn till innan man sätter igång med en åtgärd, betonar Carl-Eric Hagentoft.
- Det gäller att utgå från husets egna förutsättningar. Vad beror fuktproblemet på? Var läcker fukten in? Hur ser värme- och ventilationssystemet ut? Hur är vinden och vindsventilationen konstruerad. Ju mer fakta man har desto lättare är det att få bukt med fukten.
Fyra källor till vindsfukt:
Fuktig inomhusluft läcker upp från boendeytan.
Fuktig uteluft ventileras in på vinden.
Läckage genom yttertaket.
Byggfukt är kvar i materialet.
Några lästips:
Hagentoft: "Vandrande fukt och strålande värme. Så fungerar hus. Studentlitteratur
Samuelson, Arfvidsson, Hagentoft: "FÃ¥ bukt med fukt", Formas
Fuktcentrum, Lunds Tekniska Högskola
Â
Njae....
Naturligtvis är det viktigt att ha ett tillfredställande ångmotstånd genom vindsbjälklaget.
Det uppnås garanterat med en väl utförd diff tätnng i form av byggplast/folie.
Även i trycket "kalla vindar" från sp framgår att konvektionen är skadlig för vinden. Med lufttätt menas även ångtät i det fallet.
Vattenånga trycks igenom vanlig vindduk , och det är inte luften, utan vattnet i luften som man vill förhindra komma in i vindsbjälklaget och ev ut på vinden.
Med värmepump/jorfvärme/vattenburet kan det väl vara lättare att dra upp rör till vinden och sätta upp ett element som får hålla underhållsvärme de perioder det behövs för att hålla fukt borta. Så kan man fortsätta myselda när man känner för det utan att känna krav på eldning för att hålla murstocken varm.
Dry-It och AK-konsult är två företag som är fukt konsult företag. Den kontakten jag har haft med dem verkar de båda vara väldigt kunniga på fukt i byggnader.
Lars Bärtås skriver att man kam motverka fukt på vind genom att elda ibland. Hur ofta skall man elda i öppenspisinsats för att det skall hålla undan fukt på vind i en enplansvilla (170 m2 ) + källare?
(Stor värmepump, jordvärme, räcker annars för uppvärmning av hela huset)
G.F.
Man skriver felaktigt att det är viktigt att se över ångspärren. Det viktiga är inte att man har en diffusionstät ångspärr utan att man har en spärr som förhindrar luftrörelser. Den kan utgöras av vindduk eller andra vindtäta konstruktioner. Även om detta kan man läsa i "Kalla vindar" från SP.
Bästa sättet att komma åt fukt, var det än finns, är att ventilera med hjälp av ett återvinningsaggregat.
Principen med FTX är en bra start, men befintliga system kan förbättras högst betydligt. Det är mycket viktigt att det installeras så att man återvinner energi och inte måste tillföra mer till stora fläktar etc, än man återvinner. Luften måste dessutom styras att cirkulera för att systemet skall ha en effektiv inverkan.
I normala FTX-system tar man in friskluft utanför huset, värmer denna med frånluften. Om man istället tar inluften från vindsutrymmet får man med automatik ventilerat vindsutrymmet, man får kortare rör i systemet vilket minskar motstånd och effektbehov för fläktarna, samt man tar tillvara även den värme som alltid finns på vinden och återför denna till boutrymmet via växlaren. Principen är mycket enkel.
Går man på djupet med detta sätt att tänka kan man öka verkningsgraden på FTX med minst en faktor 2, i vissa lägen upp till en faktor 5. Det framgår då också att flera små aggregat är bättre än ett stort för hela huset.
Jag håller just på att undersöka ett tämligen okänt system som bygger just på detta, är lämpligt för installation i såväl nya som äldre hus, och är förhållandevis billigt. Har inte alla data ännu men det jag sett verkar mycket lovande och jag kommer troligen att installera det både i mitt befintliga hus och i det jag planerar att bygga under året..
http://www.munters.se/sv/se/Kontakt/Alla-kontakter/
kolla in kontakterna i sthlms området!
mvh ulf
-Fukten fastnar då på yttertakets insida, precis som på framrutan inne i en bil som står under bar himmel.
Jag har då aldrig haft kondens på framrutan inuti mina bilar...
Får man det så är golvmattorna blöta el.likn.
Jo,om man hoppar in i bilen med blöta kläder vid regn,men ventilerar man bilen alt. låter den torka upp inuti så försvinner problemet.
Hur f-n kan man jämföra det med en vind!!!
Hur kan jag bäst isolera min vind.?huset har torpar grund och är byggt 1909.Jag tänkte börja med isolering av vind innan jag isolerar väggar i neder /över plan sen sätta in en luft/luft värme pump.samt fortsätta elda i vedspis/kakelugn nederplan och vedspis överplan.då jag hört att värme pumpen endast värmer neder plan.tacksam för svar!
Varför nämns inget om andra byggmetoder, beprövade sådana från tex kontinentaleuropa? Där har man fattat problemet sedan länge och bygger inte längre kallvindar, utan klimatvindar. Vi svenskar verkar fortfarande tro att nya hus värms upp med ved- eller oljeeldning.
Vi har mögelproblem i vår kallvind. Jag skulle vilja ha en oberoende person (dvs någon som inte har ett egenintresse av att bygga på ett specifikt sätt) som kommer och tittar på huset och råder oss hur vi ska göra. Dvs en konsult som man kan betala för att skriva en "kravspecifikation" till en byggfirma och som kan teorin. De byggare vi pratat med har ju nollkoll på teorin känns det som.
Någon som vet om det finns någon sån konsult i stockholmsområdet?
mvh Pontus
http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/Kalla%20vindar.pdf
Jag önskar att det var så enkelt som att välja rätt isolermaterial. Det finns studier som jag sett som pekar på att problemen är desamma oavsett om det är ull eller ekofiber/trä. Vet att SP i Borås gjort den men vet inte om den finns att läsa någonstans. Artikeln ovan är dock väldigt bra! En stor eloge, läs och ta in!
Mycket handlar om vad man isolerar med. Om man isolerar med mineralull måste man ha dessa lufttäta spärrar eftersom den inte klarar att binda fukt. Ett bra isoleringsmaterial skall kunna ta emot och släppa fukt efter säsong. Därför är material som sågspån och cellulosaull att föredra förutom att de är mycket bättre att jobba med.
Tyvärr så stämmer det hos mig. Bytte ut min oljepanna mot gas samt tillägisolerade huset mycket jobb väntar till våren all tilläggisolering skall bort. Tvätta bjälkar osv...Vad betalade du för trygghetsvakten?
Givetvis borde ju naturlagarna gälla även på vinden...
Kall luft brukar ju sträva efter att gå nedåt...
Även om man har ett i teorin så kallat tätt bjälklag så är det i praktiken helt omöjligt att utföra ett 100procentigt tätt skikt i ett gammalt hus.
Styrd ventilation har funnits länge, jag har haft ett system från trygghetsvakten installerad sedan 4 år. ( http://www.trygghetsvakten.se ). Detta system har både värme och ventilation, men värmen går bara om ventilationen inte räcker för att göra jobbet. Det har fungerat hittills och var väsentligt billigare än andra alternativ. Den "enkla" åtgärden att täta bjälklaget skulle kostat drygt 100 000 kr :-) och de kunde inte garantera att det blev tillräckligt.
Att det inte skulle komma ner luft från vinden är nys. Jag använde klorin för att tvätta mögel och det doftade i huset lika länge som det doftade på vinden. Om inte luft sprids från vinden ned borde det inte heller ha doftat i huset?
Skriv ny kommentar