Längs E6, någon mil söder om Helsingborg, hinner trafikanterna få en snabb skymt av ett litet vindkraftverk. Om man väljer att ta avfarten in mot Rydebäck upptäcker man att kraftverket tillhör en gård med en upprustad Skånelänga och ett intilliggande växthus. På gården bor Mats Jepsen och hans familj sedan 20 år tillbaka.
- Det gynnsamma vindläget här på skånska slätten ger bra förutsättningar för en vindsnurra, konstaterar Mats.
Mats Jepsen vid sitt vindkraftverk. Foto: Lars Bärtås.
Förutom vindläget finns det personliga motiv till att satsa på en förnybar energikälla som vindkraft. Mats har ett starkt miljöengagemang, men tillägger samtidigt att han inte är någon ”gröna-vågen-typ”.
- Med vindkraftverket gör jag en insats för miljön, känner jag. Men samtidigt är jag övertygad om att investeringen är ekonomiskt hållbar. I takt med att elmarknaden blir global kommer elpriserna successivt stiga och då bli min egen elproduktion allt mer fördelaktig.
Vindkraftverket levererar el till husets elpanna, men i framtiden har Mats tänkt sig att det också ska bidra med elvärme till familjens växthus. Där odlar de kryddor och blommor under sommarmånaderna.
Mats planerar att värme växthus också. Foto: Lars Bärtås.
- När jag blir pensionär vill jag utöka min hobbyodling och med vindkraftverket har jag möjlighet att förlänga odlingssäsongen i växthuset.
Marknaden för småskalig vindkraft är ung och har lidit av barnsjukdomar. Mats Jepsen har erfarenhet av detta. Han var tidigt ute och försökte redan 2005 hitta en entreprenör som kunde leverera en nyckelfärdig vindsnurra på avtalad tid.
- Jag var i kontakt med två leverantörer och la in beställningar, men i båda fall rann det ut i sanden. Det var mycket prat och lite verkstad, kan man säga, men grundproblemet var nog att aggregaten inte var tillräckligt testade.
Mats Jepsen gav emellertid inte upp. Efter att ha rekognoscerat marknaden vände han sig till det Skånebaserade företaget Liten Vindkraft. De resonerade om olika alternativ och till slut bestämde sig Mats för att investera i ett vindkraftverk på 12 kW. Den totala kostnaden uppgick till omkring 300 000 kronor.
- Jag beställde en grävningsentreprenör och fick därefter hjälp med gjutningen av fundamentet, vilket tog ungefär tre veckor. Den 25 juli förra året stod vindkraftverket på plats.
Bygglovet var inga större problem, men det korta avståndet till motorvägen påverkade beslutet om tornhöjd. Tornet är inte högre än 12 meter, vilket inte är optimalt.
- Tornhöjden bör vara upp mot 20 meter, men jag litar på att vindförhållandena kompenserar detta lite grann, säger Mats.
Även om vindarna verkar pålitliga, så har det varit lite värre med tekniken. Det började med intrimningsproblem under den första månaden och under sommaren 2009 upptäckte han att rotorbladen betedde sig konstigt.
- Det visade sig vara ett glapp i vridmekanismen som gjorde att snurran inte vred sig korrekt efter vinden.
Problemet är nu åtgärdat, men driftstörningarna har sänkt produktionen. Vindkraftverket har efter ett år levererat omkring 10 000 kilowattimmar, vilket är mindre än hälften av vad han hade räknat med. Han hade kalkylerat med en pay off-tid på 10-12 år.
- Premiäråret har knappast varit lysande. Men jag är fortfarande optimistisk och räknar med att avbrotten är ett undantag. Vindsnurran är tekniskt ganska okomplicerad och det finns inte så många delar som kan haverera.
Mats Jepsen tycker att supporten från leverantören hittills fungerat bra. Men kontakten med nätägaren, Öresundskraft, har varit ”lite si och så”.
- Meningen är ju att jag ska kunna sälja överskottsel under tidpunkter då produktionen överstiger husets energibehov. Det handlar hittills bara om några hundra kilowattimmar, men denna affär drar ut på tiden. Jag tror att nätägaren inte riktigt vet hur de ska hantera ett sådant avtal, de är helt enkelt ovana vid privatkunder med egen elproduktion.
Det är inte heller gratis att ansluta egen produktion till nätet. Det krävs nämligen en extra elmätare som separat avläser produktionen per timme. Avgiften för denna är, i Mats Jepsens fall, 3500 kronor om året.
- Det är ju en summa som jag måste tjäna in på driften av vindsnurran. Om statsmakten vill gynna den småskaliga vindkraften måste regelverket ändras, anser jag.
Mats Jepsen lär troligtvis bli bönhörd. Ett lagförslag som ska underlätta villkoren för små energiproducenter ligger på politikernas bord. I förslaget föreslås bland annat att man inför schablonmätning på små produktionsanläggningar, vilket innebär att man slipper den dyra timmätaren.
När Mats Jepsen satsade på ett eget vindkraftverk såg han sig lite som en pionjär. Idag märker han att det finns ett växande intresse bland privatpersoner som vill göra likadant.
- Många har varit här och tittat på vindsnurran och ännu fler har ringt mig och bett om råd. Det är husägare som drivs av ett teknik- och miljöintresse, precis som jag.
Ökat utbud av små vindkraftverk
Marknaden för småskalig vindkraft växer i Sverige, visar en ny kartläggning från Svensk Vindkraftförening.
I dagsläget finns 10 svenska företag som utvecklar och konstruerar små vindkraftverk varav två tillverkare utvecklar vertikalaxlade vindturbiner. Generatorernas effekt sträcker sig från 0,75 kW upp till 200 kW.
Det finns ytterligare två företag som utvecklar egna elsystem för importerade kinesiska vindkraftverk och säljer under eget svenskt varumärke.
Övriga aktörer på den svenska marknaden är återförsäljare eller distributörer och säljer importerade vindkraftverk från 0,2 kW upp till 80 kW generatoreffekt.
Den fullständiga marknadsöversikten finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida.
Råd och tips om små vindkraftverk finns att hämta hos Nätverket för vindbruk.
Hi there, I dont know if I am writing in a proper board but I have got a problem with activation, link i receive in email is not working... http://www.byggahus.se/?41f623ed91dae15924a3ff4bcc3,
Hi there, I dont know if I am writing in a proper board but I have got a problem with activation, link i receive in email is not working... http://www.byggahus.se/?ad71f87ded4da0cd8ffabf1766d,
Skulle vija att alla som funderar på vindkraft läser vad KVA:s(Kungliga Vetenskaps Akademien) ca 15 professorer /doktorer skriver om vindkraftsoptimismen.
Några basfakta kan vara bra som:Vindkraft går inte att lagra.Idag vet man att den vindkraftseffekt som max kan balanseras och kompenseras med hjälp av vatten-och kärnkraft är 10TWh.Stamnäte är idag redan toppbelastat och omdet måste byggas ut för att kompensera vindkraften krävs kraftiga höjningar av nät avgifterna för att klara detta so tar väldigt många år att genomföra.Idag har vi teorestiskt installerad vindkraftseffekt på ca4,5-%.Reellt utmatat mot stamnätet kan man ju bara gissa sig till .I vinter har tillgängligheten varit 24% av installerad effekt.Det blåser inte alltid när det behövs som mest.Vindkraftsverk stängs om det blåser för mycket och när det är under -20 grader kallt.Så har det varit senaste vinter.Isbark som liksom på flygplan sänker verkningsgraden och skapar obalans i rotorer samt växellådshaverier talsas det tyst om.Danmark ex.vis som har gott om vind har 20%vindkraft i sitt elsystem , kan bara utnyttja lika många procent av sin installerade vindeffekt.Det blåser inte likformigt med behovskurvan.Överskott som man har när man inte behöver det måste vräkas bort till andra som inte behöver elen heller vid denna tid på året.Danskarna har fått sälja denna vindkraftsel med förlust dvs,för mindre än vad investering ,underhåll,overhead kräver.Vindkraft på segelbåtspulpiten går faktiskt bättre,för den producerar lite ström när man verkligen behöver den.Man har ju laddningsbatterier i anpassad storlek.Den har låga underhållskostnader,till skillnad från sina gigantpolare på land som ockupperar jätteytor.Dessa ytor är industriell yta och inte strövområden av åverkans-och olyckfallsriskskäl.
NEJ - man betala ingen skatt, att staten skulle skatta hem producerad el är som att skatta hem odlad grönsaker!
så länge man använder elen själv kosta det inget, om överskott finns den går tillbaka ut till elnätet men man får inte betalt (tyvärr!!)
Jag har fått höra att man som elproducent även måste betala elskatt för den el man själv producerar och förbrukar!?
Någon som kan bekräfta/dementera??
Solfångare acktankar å en stirlinggenerator i källarn kanske kunde vara något?
Solel på sommaren och pelletsel på vintern?
Hmmm..ekonomen..
Han fick in 10,000 kw minus nätavgiften 3500=6500 kr
sedan periodiskt underhåll.låt säga ett snitt på 2000 kr år i snitt..kvar har vi 4500 kr
Okej..dom 300,000 om han nu behållt dom på en bank
vad för ränta skulle han kunna förhandla till sig?
låt säga 3 %=9000 om året..
Alltså så går han back 5500 kr år?..+ att han då får leva med en 12 meter snygg stolpe på tomten?..
Alltså vilket dravel..
En riktig kalkyl i min mening vore att endast räkna med kända värden för att inte vara för optimistisk.
EL-kostnad; ca 1kr/kwH
Nätavgift: ca 43 öre
20000kWh/år
-----------
28600kr/per år i besparing
payofftid om det inte är lånade pengar;
300000/28600= ca 10 år
Om detta uppnås är det ju en mega-bra investering.
Efter 10 år så är ju avkastningen enorm.
Mycket intressant... 10 år går snabbt, hade jag bott lite mer utåt landet hade jag redan varit igång för länge sedna. Jag funderar dock på att flytta och sätta upp en Fet-stor turbin, som enligt mina kalkyler skulle kunna betala alla kostnader för ett hus, helt själförsörjande.. det vore något... Woow om det går
MMM men din investering kan vara den mest olönsamma som tänkas kan. Jag funderade själv på att köpa vindkraftsandelar och undersökte allt kring detta mycket noga. Min slutsats: No Way, först och främst så håller ett vindkraftverk endast 20-25 år. Efter att ha talat med flera vindkraftsföreningar, så står det klart för mig att det inte sparas pengar till en ny anläggning, vad de än påstår. Läser man kontrakten så finns det inget i detta som säger så heller. Alltså får man först och främst räkna på att pengarna man satsat är borta efter 20-25 år- inte så bra va när baskapitalet är borta?. För det andra så är avkastningen inte så bra som de säger. De jämför med andra elleverantör på ett felaktigt sätt i deras kalkyler (de flesta). De som inte gör det får fram en avkastning med dagens vindandelspriser på kanske 4-6%, vilket är uruselt jämfört med genomsnittsavkasningen på omx30 som är 10% under långa perioder, (därav bra jämförelse) Slutligen kan förutsättningarna i ren jurdisk mening ändras av våra kära politiker när som helst, så att det blir helt olönsamt, .- det krävs inte mycket för att de ynkliga procenten försvinner helt. Om tänkt sälja andelarna kan tänka om... det är inte alls så enkelt som det låter. Summa sumarum - mycket dåligt ide om man inte är miljönisse
Pay-off betyder inte avbetalning :) . Med Pay-off tiden menas den tid då investeringen har betalt sig själv. :) Dvs den tid det tar tills han fått tillbaka det kapital han satsat genom de minskade elkostnader han fått.
Inte så krångligt nu när jag förklarar för dig :)
varför står det "pay-off" tid i reportaget? Står man och säger så till varandra? "Vilken payoff tid har du på detta? neeej det gör man inte, vanliga människor i verkligheten idag i sverige säger nog, ja just det - avbetalningstid. , Tack för ordet, eller jag menar; thanks
Aterbetalningstiden ar ju iofs ett intressant amne man kan rakna pa och kommentera tills man gar sonder av upphetsning, men hur ar det med investeringsvardet?
Jag ar visserligen intresserad av miljoaspekten men (som nagon tidigare kommentator namnde) ar det vart investeringen rent ekonomiskt?
Gar det att fa ekonomi pa vindkraften med lanade pengar? Och om inte, ar det inte mer lonsamt att index-bundna fonder for pengarna och sedan kopa sin el pa den oppna marknaden?
Eller tillfor ett vindkraftverk sa mycket vardet till fastigheten att det faktiskt lonar sig vid nykop eller nybygge aven om man finansierar det med ett banklan?
For hur manga manniskor idag har 300 000kr liggandes pa banken utan att man ar intresserad av borsinvesteringar eller har bank- alt. studielan att betala av?
Bara en del funderingar som jag alltid far nar jag laser om dessa (fantastiska) eldsjalar. (sitter utomlands och har inte svenska tecken pa mitt tangentbord, sorry!)
Ja koppla på en värmepump så är det hemma.
Så ger det 36000 kw rena vinsten.
Eller en varme pump direkt på axel ingen förlust alls.
Att ingen tänkt på det!!!
En liten tanke bara.
I stora system med varierande förbrukning så kanske ett sådant system fungerar men i små system samt med samtidig toppförbrukning så kommer det inte att fungera.
Vi behöver reglering i elsystemen som klarar lastkurvan och vindkraft ensamt klarar inte detta.
Men en kombination av vind och stirling motor samt en betalmodell som tvingar alla att bidra när det är toppförbrukning genom att minska sin förbrukning samt öka sin produktion så kanske vi kan bli av med beroendena av stora monopolbolag med tokhöga energipriser.
Jag bor i USA där det inte är ovanligt med lokala, privata elproducenter. I flera delar av landet har man infört vad som kallas “net-metering”. I sort sett är den lokala el producenten, en vindsurra, solpaneler eller ...., kopplas till husets elsystem och när den lokala produktionen överstiger konsumtionen matas överskottet ut på nätet och husets elmätare snurrar baklänges. I den mån elbolaget betalar för överskottet är ersättningen minimal så den bästa strategin är att använda elnätet som ett batteri. Man beräknar hushållets årsförbrukning och bygger ett system som täcker 90% av årsbehovet. Under högsesång producerar det lokala systemet extra (elmätaren backar) för att tas ut under tiden då produktionen är låg. Att bygga ett system som täcker de sista 10% av behovet skulle kosta betydligt mer än en tiondel av systemkostnaden och är inte ekonomiskt.
Ser ut som en fungerande system.
Jag bara undrar varför man stirrar sig blind på de energikällor som finns? Nu vindkraft. Något nytt vore mer spännande. Gärna en tokig idé som kanske kan visa sig, mycket användbar.
Baltzar von Platen hade en tanke om en perpetuum mobile och det blev ett kylskåp. Hantering av mat blev mycket annorlunda och effektivare.
Jag hoppas att vi inte helt tappat bort våra finurliga uppfinnare här i Sverige.
Jag är ingen uppfinnare, men ibland så undrar jag varför vi som bor i ett område på jorden där det regnar, inte tar tillvara på den energi som landar på våra tak. Vi kör dagvattnet rakt ut i sjön, och varför? Mitt tak är ca:200 kvadratmeter. I år så dirigerade jag ut regnvattnet i ett utav stuprören till en tank. I sommar har jag inte behövt vattna vår trädgård en endast gång från det kommunala vattnet.
I ett större villaområde borde det ju komma betydligt mycket mer regnvatten än hos mitt lilla test.
Man kan utveckla en liten tanke till en permanent lösning vad det lider, bara man inte ger upp.
Samla ihop allt vatten och nedströms kan man sätta en turbin eller något, eller?
Min idé är kanske inget värd, men man måste se en enkel sak tydligare och sedan kanske tom. naturen hjälper till?? ;-)
http://home.swipnet.se/dvd2
Jag gillar hans idé. Det är rätt modigt för det är ju många faktorer som spelar in om man ska få tillbaka pengarna, Men det kanske inte är tanken heller. Han kanske helt enkelt vill göra en STOR insats för miljön. Det bugar jag för. Håller på att renovera ett hus som är över 100år frågan är om det ekonomiskt? Men men man har lite att göra iaf. Ni kan följa bygget på länken
Ett utmärkt initiativ, andra investerar gladligen 300tKr på en ny bil som snabbt förlorar sitt värde, kräver mkt mera underhåll och aldrig kan återbetalar sig (om man nu inte råkar köra Taxi), detta är en mkt bättre och roligare investering! PS enligt faktarutan: "Direktdrift av generator (ingen växellåda)" Kan alltså inte heller gå sönder!
Tycker detta låter som en trist cykelsemester.
Kan man inte få köpa in sig i ett miljöriktigt Kärnreaktor kooperativ istället.
Kooperativet kan då sälja eventuellt överskottet till de trevliga nätägarna....
Det känns som detta är en "inne grej"
//e lite Anti på inne grejer ...
En liten kommentar på omröstningen:
Är jag ensam om att tro på en kombination av flera energikällor i stället för bara en ända?
Jag tycker att alternativet, "Kombination av flera" borde finnas med.
//Patrik
Härligt!!!
Helt rätt tänkt av Mats!
Har själv tänkt sätta upp lite solceller nästa sommar, inte för att bli självförsörjande med el utan för att kunna driva lite belysning och sådant.
Driva dator och lite belysning som ett första steg, ingen större besparing kanske men känslan av att lampan lyser "gratis" känns lockande :-)
själv köper jag el för 13 örekwa
har vindandelar...känns säkrare än att ensam ta risken...med dyra reparationer...av eget verk
är man 60år när man köper eget vindkraftverk..så hinne rman nog dö innan man fått betala av lånet för verket..
men ökar väl värdet på stället där man har vindkraftsverket....så dom som köper stället efter kanske blir glada..
Allt handlar ju ändå om att i slutänden kunna ha en egen vindsnurra på tomten.
Så länge det inte finns tillverkare som tillhanda håller denna teknik, så kommer var man att försöka bygga sin egen.
//Trafikanten
Så lustigt med två negativa inledande kommentarer.
Stort grattis för ett bra initiativ.
Ovanstående kommentar verkar inte kunna räkna.
säg 25000 kwh per år i produktion.
Elen kostar idag 1 krona per kwh. Räknar man då på normal inflation plus att elpriset stiger lite mer än inflationen har man ju snabbt ett elpris på 1.75 i genomsnitt. Det ger 43750 per år. Då har vi en återbetalningstid på 6.5 år...
Jag tror knappast att reservdelarna kostar 250.000 som det skulle bli vid en återbetalningstid på 12 år...
Byter man oftast hus mot lägenhet? vem?
10000 kwh per år = 10000SEK besparing det blir 30 år utan att räkna med räntor - även vid dubbla mängden el så är det 15 år payoff + ränta vilket ger några år till + reservdelar etc.
Troligtvis bättre avkastning på pengarna, och större insats för miljön, att satsa på andelar i vindkooperativ istället. Svårt att få samma lönsamhet med eget verk med lågt torn. Men - känslan att själv tillverka sin egen el är kanske värd det?
pay off-tid på 10-12 år låter allt för bra...
har han räknat med reservdelar och arbete när växellådor och annat går sönder..
är en stor risk för privatpersoner att skaffa eget vindkraftverk än i sverige..ekonomisk risk då..ärpriset 300 000kr..så får man nog räkna med 30år för att tjäna tillbaks dom pengarna..
då får man nog vara i 30 års åldern när man satsar...för man bor ju inte i hus hela livet oftast..utan byter i slutet till lägenhet..
Skriv ny kommentar