Modifiering av Elu mof 96
Jag gick igenom mina elu mof 96 handöverfräsar idag. Bland annat så kontrollerades den lilla kopparbit (mässing på senare modeller) som sitter mellan låsskruven och fräsens pelare. Den är alltså till för att man inte skall spänna stål mot stål. På grund av detta (att de är gjorda av koppar) kan dessa deformeras med tiden, om man har spänt för hårt (eller väldigt många gånger). Detta kan i sin tur leda till att det blir trögt att sänka fräsen och att den inte vill gå upp ordentligt. På den ena fräsen hade kopparbiten dessutom rubbats något ur sitt läge, och låg därför ständigt emot pelaren, vilket gjorde det något trögt att föra fräsen upp och ner.
När jag stod och pulade med detta så kom jag att tänka på att fräsen hade blivit ännu rejälare om man hade kunnat låsa på båda pelarna (precis som bla festool of1010 låser mof 96 bara på en pelare). Förvisso har jag aldrig upplevt att det skulle behövas, men eftersom jag ändå står och fixar, och det faktiskt är så att det andra handtaget bara skulle behöva kompletteras med kopparspetsen för att den skulle kunna låsa den andra pelaren så borde det ju vara snabbt fixat.
Att ta loss kopparbitarna var dock lite trixigt, de ville gärna gå sönder/sitta snett etc. Så för att slippa problemet med detta, och risken för att kopparbitarna hamnar snett i framtiden så tänkte jag att det hade varit smidigare om man bara hade kunna gänga in kopparbiten istället. Eftersom hålet i skruven, vilket kopparbiten skulle tryckas fast i, var 4,0mm var det snabbt gjort att borra upp till 4,2mm och sen gänga med M5, där var gott om gods så den försvagningen spelar ingen roll. I detta skruvade jag sedan de mjuka mässingsskruvar jag sparat i en låda utan någon aning om vad jag egentligen skulle ha dem till. För att de skulle sitta så tog jag på lite mjuk loctite och spände skruven hårt i botten. Sen sågade jag av skruven och filade ytan lite lätt.
Resultatet blev perfekt - fräsen är om möjligt ännu stabilare. Spänner man för hårt så syns det tydliga pressmärken på mässingen (men såklart inget på stålpelaren) så den är inte för hård, vilket jag hade lite funderingar kring.
Bilder:
1) Själva fräsen
2) Så ska en frisk spännskruv se ut. Huvudet på denna är av mässing.
3) Bild på en deformerad kopparbit. Det var denna som såg bäst ut. Den andra gick sönder och kastades innan jag kom att tänka på att fota.
4) Så ser handtaget + skruven ut utan "huvud". Skruven är alltså ihålig.
5) Efter borrning var det lätt att med 2 M5 gängtappar gänga upp ett hål.
6) Gängtapp + skruv
7) Fastskruvad mässingsskruv, säkrad med loctite
8) Efter kapning och filning
När jag stod och pulade med detta så kom jag att tänka på att fräsen hade blivit ännu rejälare om man hade kunnat låsa på båda pelarna (precis som bla festool of1010 låser mof 96 bara på en pelare). Förvisso har jag aldrig upplevt att det skulle behövas, men eftersom jag ändå står och fixar, och det faktiskt är så att det andra handtaget bara skulle behöva kompletteras med kopparspetsen för att den skulle kunna låsa den andra pelaren så borde det ju vara snabbt fixat.
Att ta loss kopparbitarna var dock lite trixigt, de ville gärna gå sönder/sitta snett etc. Så för att slippa problemet med detta, och risken för att kopparbitarna hamnar snett i framtiden så tänkte jag att det hade varit smidigare om man bara hade kunna gänga in kopparbiten istället. Eftersom hålet i skruven, vilket kopparbiten skulle tryckas fast i, var 4,0mm var det snabbt gjort att borra upp till 4,2mm och sen gänga med M5, där var gott om gods så den försvagningen spelar ingen roll. I detta skruvade jag sedan de mjuka mässingsskruvar jag sparat i en låda utan någon aning om vad jag egentligen skulle ha dem till. För att de skulle sitta så tog jag på lite mjuk loctite och spände skruven hårt i botten. Sen sågade jag av skruven och filade ytan lite lätt.
Resultatet blev perfekt - fräsen är om möjligt ännu stabilare. Spänner man för hårt så syns det tydliga pressmärken på mässingen (men såklart inget på stålpelaren) så den är inte för hård, vilket jag hade lite funderingar kring.
Bilder:
1) Själva fräsen
2) Så ska en frisk spännskruv se ut. Huvudet på denna är av mässing.
3) Bild på en deformerad kopparbit. Det var denna som såg bäst ut. Den andra gick sönder och kastades innan jag kom att tänka på att fota.
4) Så ser handtaget + skruven ut utan "huvud". Skruven är alltså ihålig.
5) Efter borrning var det lätt att med 2 M5 gängtappar gänga upp ett hål.
6) Gängtapp + skruv
7) Fastskruvad mässingsskruv, säkrad med loctite
8) Efter kapning och filning
Redigerat:
Verktygstokig
· Norrbotten
· 804 inlägg
Bra tänkt !
Föredömligt. Inspirerande med såna här trådar, både väl skrivna och med bilder. Super. Om man bara själv kunna komma ihåg att ta bilder när man tycker att man har gjort något smart....kanske ett moment 22..man gör inget smart :blushing:
Hej
Tack för tipset och den utmärkta beskrivningen.
Skall försöka fixa min likadant.
Tyvärr så har jag inte just mjuka mässingsskruvar i en låda.
Passar vilka mässingskruv som helst?
Kan man tex mjukglödga dem något?
Gissar att kromade är helt fel (för hårda)....
För övrigt, finns det någon ritning på en fixtur för att köra ELUn på Festo-skenorna?
Det önskar jag mig verkligen!
Mvh
peter
Tack för tipset och den utmärkta beskrivningen.
Skall försöka fixa min likadant.
Tyvärr så har jag inte just mjuka mässingsskruvar i en låda.
Passar vilka mässingskruv som helst?
Kan man tex mjukglödga dem något?
Gissar att kromade är helt fel (för hårda)....
För övrigt, finns det någon ritning på en fixtur för att köra ELUn på Festo-skenorna?
Det önskar jag mig verkligen!
Mvh
peter
Lite lagom många?krijo1 skrev:
5 st. Det är ju en bra fräs Fast nu funderar jag på att göra av med 2 st, även om det är skönt att slipa byta stål så kan det ju bli för många maskiner också. Har jag hört.Och det är verkligen inget konstigt med att gilla just Elu Mof 96: http://www.woodworkforums.com/f20/warning-elu-mof-96s-addictive-30937/
Elu mof 96 är ju en riktigt klassiker bland handöverfräsarna. Den utvecklades faktiskt inte av Elu själva, utan av ett företag som heter Perles (i Schweiz). Deras modell använde även AEG (kallad AEG OF50). Detta bör ha varit tidigt 70-tal eller så. Sen såg den i princip likadan ut sen dess tills idag - vilken annan maskin kan skryta med något sådant? Eller ja...det kanske inte är något att skryta med när jag tänker efter. Maskinen var på 600W och hade ett fast varvtal på 24K rpm. 55 slaglängd. Det fanns spännhylsor för 6 och 8mm samt 1/4". Motorbroms fanns naturligtvis inte, och jag vet att det ska finnas någon sorts add-on för dammuppsamling, men jag har aldrig testat den. Maskinen kom med ett rejält anhåll i alu med utbytbar plast på glidytorna. Framförallt hade anhållet en riktigt bra mikrojustering. På tal om mikrojustering så har samtliga modeller en utmärkt sådan i höjdled. Pinnen som sticker upp vid djupskalan går att skruva fast i en av skruvarna i revolveranslaget, vilket sen gör mycket precisa justeringar lätta att utföra. Det betyder också att mof:en var utmärkt att sätta i bord även i standardutförandet. Fräsbord och diverse tillbehör fanns det gott om, jag vet inte om det är Elu-utveckalde prylar, eller om Trend hade ett finger med i spelet redan då. Maskinen är försedd med vanliga kullager (SKF) som är lätta att få tag på, och de, precis som kolen, är lätta att byta.
I slutet av 70-talet kom Elu Mof 96E. Motorn hade nu 750W och framförallt steglös elektronisk varvtalskontroll från 8-24K rpm. Motorbroms fanns dock inte. Varvtalselektroniken var dessutom av det smarta slaget och höll varvtalet vid det inställda, även om maskinen belastades. Maskinen blev ca 10mm högre för att få plats med elektroniken. Detta löstes genom att den översta kåpan gjordes högre, själva maskinkroppen var fortfarande precis likadan, vilket även gällde sulan.
Någon gång på 80-talet, eller kanske tidigt 90-tal, kom en nyutveckling av 96E. Effekten hade nu ökat till 900W. Elektroniken och varvtalsregistret var dock detsamma. En motorbroms hade införts (men den är betydligt svagare än tex motorbromsen på Festool of1010). Detaljer i sulan såg nu aningen annorlunda ut, men alla väsentliga mått var exakt desamma, och man behöver nästa ha sulorna bredvid varande för att se skillnad. Anhållet hade också blivit större, men hade fortfarande den fina mikrojusteringen. Med denna modell kom också spindellås, vilket gjorde byte av fräs smidigare (nu behövde man bara en nyckel till skillnad mot tidigare då man behövde två). Tyvärr fick modellen inte det fina dammutsug som kom till Elu mof 97E.
Sen blev Elu Dewalt i de flesta länder.
Mof 96 blev DW 614
Mof 96E blev DW 615
Huruvida kvalitén fortfarande är hög vet jag inte. Men en gissning är att DW i vanlig ordning har sparat in lite i förhållande till hur maskinerna såg ut när de hette Elu. Man ska komma ihåg att Elu var ett innovativt företag som tillverkade prylar med mycket hög kvalitet. Förutom mof 96:an var man tidigt ute med TGS-de vändbara byggsågarna, man hittade helt rätt med bordssågen 744, man var mycket tidiga och skickliga med kap/gersågarna osv. Redan år 2000 införde man systainers (men det togs bort när det blev DW).
Skicka mig ett PM med din adress så ska jag skicka dig några skruvar.GSM-Peter skrev:
Någon fixtur för att köra elun på festoskenorna har jag inte sett....och det är inte heller något jag önskar mig. Tycker inte att fräs och skena passar så bra ihop, använder mig hellre av egentillverkade anhåll för fräsen, liknande de som jag har på bild i denna tråd: http://www.byggahus.se/forum/moebelsnickeri/108912-projekttrad-soffbord.html
Elu 96 är som du skriver en riktig klassiker. Perles fanns iaf för bara några år sen i England, så den kanske görs fortfarande?
Har tillverkat skenanslag till DW621, inga märkvärdiga saker alls, men det är lätt att göra en sak som "inte ens" Festool fixat, nämligen
ett skenanslag med tryck längs hela anslaget och inte som på sänksågen bara på två punkter. Tyvärr försvann anslaget i en flytt, men
principen var enkel. Borra två hål i en MDF-bit och fräsa upp ett spår för skenan vilket skall vara bredare eftersom en justerbar och
fjädrad list ska in där. Undrar om inte jag gjorde listen av en bit laminatparkett faktiskt. Återkommer ifall det dyker upp, men det är inte
jättetroligt.
Har tillverkat skenanslag till DW621, inga märkvärdiga saker alls, men det är lätt att göra en sak som "inte ens" Festool fixat, nämligen
ett skenanslag med tryck längs hela anslaget och inte som på sänksågen bara på två punkter. Tyvärr försvann anslaget i en flytt, men
principen var enkel. Borra två hål i en MDF-bit och fräsa upp ett spår för skenan vilket skall vara bredare eftersom en justerbar och
fjädrad list ska in där. Undrar om inte jag gjorde listen av en bit laminatparkett faktiskt. Återkommer ifall det dyker upp, men det är inte
jättetroligt.
HejDaniel_N skrev:Lite lagom många?
Och det är verkligen inget konstigt med att gilla just Elu Mof 96: [länk]
Maskinen är försedd med vanliga kullager (SKF) som är lätta att få tag på, och de, precis som kolen, är lätta att byta.
Vet någon vilka kullager det skall vara i Mof 96 E 750W och 900 W?
(Helst SKF-numer så att man kan handla först och riva sedan)
Båda mina (fick en 900W nästan gratis häromdagen) ''tjuter'' numera.
Den första som kom som ny till mig har inte gått så hemskt många timmar men tjuter ändå.
Gissar att man bör byta alla lager när man ändå håller på...
Mvh
Peter
Jag kan inte numren i huvudet. Kontrollera dock vilket lager det är som är trasigt (det finns 2) innan du byter, onödigt att byta ett fungerande lager. Se också till att använda dammutsug, det sparar lagerna.
Angående Trend och Elu läste jag för nyligen i Trends magasin In Profile (ligger som pdf:er på www.trend-uk, minns inte vilket nummer) att Trend då ägdes av Elu (!). Hur det sen gått vet jag inte. Verkar väl inte riktigt som om DeWalt/B&D/Stanley äger Trend.
