Är ny här på forumet och med de fullt av frågor som jag antagligen kommer belasta er med!
ja frågan som lyder handlar om u-värden.
de sägs att man inte ska stirra sig blind på U-värdet på ett stenhus jämfört med ett trähus pga värmelagringen i stenhuset, men om man ska försöka jämföra dom endå? om ex en träkonstruktion håller ett u-värde på 0.15 vad bör då ett stenhus ligga på för att matcha de värdet?
Gå in på http://www.energiberakning.se och titta på DVUT. Är stommen tung jämfört med lätt kan du räkna med en annan DVUT. I Stockholm så är det -17.1 mot -15.8, alltså en skillnad på 1.3 grader. Vad det betyder i praktisk energiförbrukning? Vet ej.
Stenväggar har en högre värmelagringskapacitet. Det betyder det går åt mer värme för att värma upp de med t ex en grad. Därför håller de sig längre sval i sommersolen med de tar längre tid att värma upp på vintern.
U-värdet är genomsläpplighet för värme - något helt annat. Sten som sådant här högre värmegenomsläpplighet än trä av samma tjocklek men det säger inte så mycket. En väggkonstruktion består till stor del av isolermaterial (även nya stenväggar), det är det som bestämmer U-värdet.
Det är U-värdet som bestämmer din värmeförlust och därmed dina värmekostnader även om ett stenhus har lite bättre möjlighet att släta ut tempförändringar över dagen.
Men ett stenhus kan aldrig lagra någon värme t ex från sommar till vinter.
Jag har bott i både och.
Ett tyngre hus jämnar ut temperaturen bättre (som Mainstream skriver ovan så får man olika DVUT), men U-värdet ger de faktiska energiförlusterna.
1 grad skillnad brukar man säga motsvarar 5% energibesparing, så 1 grad högre DVUT sparar 5% på årsbasis (samt värmeanläggningen behöver inte vara dimensionerad för att orka med lika mycket, vilket definitivt kan vara en initial besparing).
För att få en riktig siffra på energiförbrukningen måste man också titta på hur tätt huset är och hur många/stora köldbryggor där finns. Stenhus är ofta bättre på dessa punkter än trähus, men om skillnaderna är märkbara rent praktiskt vette fasen.
Jag har byggt stenhus i lättbetong men inte gjort jämförelse med trästomme så där kan jag inte hjälpa dig så mycket. I vår energiberäkning så användes "standardvärdet" för luftläckage 0,8 l men enligt http://www.svenskastenhusforeningen.se/vad-ar-ett-stenhus/energibalansberakning/ så är det på för högt och kan påverka förbrukningen med upp till 20%. Vår energiberäkning för bara huset låg på 35 kWh/m2 och år men i år ligger vi under 30 och inkluderat förrådet, även det i lättbetong, som inte har lika tjocka väggar. Vi har jordvärme och vanlig mekanisk ventilation.
Det må vara att dimensionerande utomhustemperatur ändras om stommen är tung, men det behöver inte betyda att energiförbrukningen ändras. Det tar längre tid innan temperaturen sjunker inne i en tung stomme än en lätt om utetemperaturen sjunker under dimensionerade utomhustemperatur. Då kan man statistiskt anta att temperaturen ute antagligen hinner stiga innan huset blivit för kallt. Efter att utetemperaturen stigit tar det längre tid innan stommen värmts upp till samma som innan. Därför kan en tung stomme minska effektbehovet utan att minska energibehovet.
Då det däremot kan vara skillnad är under vår och höst när det är varmt och soligt på dagarna och kallt på nätterna. Då kan den tunga stommen jämna ut temperaturväxlingarna så att det blir lite svalare på dagen och lite varmare på natten. Då kan energibehovet minska på nätterna. Speciellt om huset står på en solig plats.
Jag är mycket nöjd med den förbrukningen. Värme och varmvatten ligger så här långt under 4500 kWh på årsbasis så ytterligare förbättringar skulle vara på marginalen...
Vi nöjde oss med 300 mm i väggarna. 500 mm isolering i taket och 200 mm under plattan. Bor i Skåne så enligt beräkningarna så skulle vi inte kunna räkna hem tjockare väggar etc i min livstid. men nyckeln till de bra värdena finns i jordvärmen tror jag.
Jag är mycket nöjd med den förbrukningen. Värme och varmvatten ligger så här långt under 4500 kWh på årsbasis så ytterligare förbättringar skulle vara på marginalen...
Vi nöjde oss med 300 mm i väggarna. 500 mm isolering i taket och 200 mm under plattan. Bor i Skåne så enligt beräkningarna så skulle vi inte kunna räkna hem tjockare väggar etc i min livstid. men nyckeln till de bra värdena finns i jordvärmen tror jag.
Låter bra! Ventilerar ni enligt kravet om 0.35 liter per kvm och sekund? Med FTX?
vi kör inte med FTX utan har "vanlig" mekanisk ventilation med friskluftsintag i väggarna. Har inte laborerat med inställningarna.
Vi byggde och flyttade in 2012 och årets vinter har varit lite klen därav den låga förbrukningen. Jag har ett excelark som jag skriver in efter hand och just nu har senaste årets (har det rullande) värde varit nere under 27,5 kWh/m2 som skulle innebära klass A men temperaturen har ju legat ett par grader över normalt hela vintern så det är ju lite glädjemätare över det. Gjorde energideklaration i höstas som sa 35 kWh/m2 och energiklass B.
...Värme och varmvatten ligger så här långt under 4500 kWh på årsbasis ...
House3, du nämner elförbrukning för värme och varmvatten.
Jag förmodar att du kan se detta via värmepumpen.
Men totalförbrukningen inklusive "hushållsel", dvs avläst på elmätaren eller elräkningen?
Skulle du vilja avslöja den också?
Jag har svårt att bortse från denna "sekundära" uppvärmning.
Och själv kan jag bara mäta, och jämföra, totalförbrukningen
Har separat mätare för värmepumpen vilket jag tror är krav nuförtiden. Totalt gör vi gång på ca 11000 så hushållselen hamnar på ca 550 kWh i månaden för 2 vuxna och 2 tonåringar. Grabbens rum är hett då det inte är ovanligt att tv, stationär dator och en bärbar dator är igång samtidigt.
