Om du får en gåva av din make har du inte haft någon kostnad för det. När du sedan säljer det kan du mao inte dra av reavinsten mot något.
Jag trodde att det var som du beskriver ovan men när jag nämnde för min jurist att jag skulle skriva ett gåvobrev på tomten till min fru, gick han igång och förklarde att det var nog inte så enkelt. Efter kontakter med jurister på skatteverket och inskrivningsmyndigheten visade det sig att han hade rätt i sina misstankar.
Så mitt råd är: ta kontakt med en jurist och se till så att ni för konsekvenserna helt klara för er innan ni väljer alternativ. It is a jungle!
Vi satte mitt namn på lagfarten när vi förvärvade tomten i oktober. Det kostade oss 17500.- men kunde lika gärna kostat oss 300000.- om vi inte kontaktat juristen.
Jag trodde att det var som du beskriver ovan men när jag nämnde för min jurist att jag skulle skriva ett gåvobrev på tomten till min fru, gick han igång och förklarde att det var nog inte så enkelt. Efter kontakter med jurister på skatteverket och inskrivningsmyndigheten visade det sig att han hade rätt i sina misstankar.
Så mitt råd är: ta kontakt med en jurist och se till så att ni för konsekvenserna helt klara för er innan ni väljer alternativ. It is a jungle!
Vi satte mitt namn på lagfarten när vi förvärvade tomten i oktober. Det kostade oss 17500.- men kunde lika gärna kostat oss 300000.- om vi inte kontaktat juristen.
Du skriver att ni är sambo, giftorätt etc är det mao inget tal om.
Om din sambo vill ge dig 50% av den fastighet han äger så upprättar han ett gåvobrev som används som fångeshandling i inskrivningsärendet (ansökan om lagfart).
Du kommer då bli ägare till 50% av fastigheten och övertar det ingångsvärde som gåvogivaren hade när han köpta fastigheten (men naturligtvis endast 50% av köpeskillingen eftersomn du fått 50% av fastigheten). Ingen skatt utgår (varken stämpelskatt eller gåvoskatt - borttagen).
Om du väljer att köpa 50% av din sambo kommer det tillkomma stämpelskatt på ditt förvärv. Din sambo kommer att göra reavinst/reaförlust beroende på hur ni väljer att sätta köpeskillingen. Gör han en reavinst så är skattesatsen idag 20% och han kan välja att betala av den. Torde dock inte vara ett så klokt beslut även om skattesatsen höjs till 30% om man tänkt behålla fastigheten ett tag eftersom de medel man behöver använda för att betala skatten med ganska snabbt går att förränta/förvalta så att man kan betala 30% i reavinst och ändock få pengar över.
Om din sambo vill ge dig 50% av den fastighet han äger så upprättar han ett gåvobrev som används som fångeshandling i inskrivningsärendet (ansökan om lagfart).
Du kommer då bli ägare till 50% av fastigheten och övertar det ingångsvärde som gåvogivaren hade när han köpta fastigheten (men naturligtvis endast 50% av köpeskillingen eftersomn du fått 50% av fastigheten). Ingen skatt utgår (varken stämpelskatt eller gåvoskatt - borttagen).
Om du väljer att köpa 50% av din sambo kommer det tillkomma stämpelskatt på ditt förvärv. Din sambo kommer att göra reavinst/reaförlust beroende på hur ni väljer att sätta köpeskillingen. Gör han en reavinst så är skattesatsen idag 20% och han kan välja att betala av den. Torde dock inte vara ett så klokt beslut även om skattesatsen höjs till 30% om man tänkt behålla fastigheten ett tag eftersom de medel man behöver använda för att betala skatten med ganska snabbt går att förränta/förvalta så att man kan betala 30% i reavinst och ändock få pengar över.
Nu kommer ju Digo med helt andra bud, förvirringen tätnar...
/Elin
/Elin
Vid en försäljning av en bostad man fått eller ärvt etc. Så får man ta upp den inköpskostnad som gällde vid föregående fösäljning, dvs när maken köpte bostaden. Eller för den delen så kan man tänka sig en bostad som ärvts i 5 led, då är det den inköpskostnad som gällde för 5 generationer sedan som gäller.
Däremot så är jag inte riktigt säker på hur man då får räkna på förbättringskostnader, dvs "ärver" man dem också, eller får man bara ta upp vad som står i lagfarten?
Däremot så är jag inte riktigt säker på hur man då får räkna på förbättringskostnader, dvs "ärver" man dem också, eller får man bara ta upp vad som står i lagfarten?
Conan - Förlåt att jag är tjatig men jag kan inte låta bli eftersom Du har fel i denna fråga.
Av Inkomstskattelagen ( 1999:1229) 44 kap 21 § framgår följande:
"Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation."
Dvs man tar över den gamle ägarens ingångsvärde. Har Du anlitat en jurist som säger tvärtom bör Du överväga att byta jurist.
Av Inkomstskattelagen ( 1999:1229) 44 kap 21 § framgår följande:
"Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation."
Dvs man tar över den gamle ägarens ingångsvärde. Har Du anlitat en jurist som säger tvärtom bör Du överväga att byta jurist.
Jag betvivlar inte att du har rätt någonstans i det här resonemanget. Jag är lekman och förlitar mig på vad jag hört från myndigheter, banker och jurister.
Att den mottagande parten tar över den skattemässiga situationen har jag inga konstigheter att till mig. Att man tar över ett värde är inga konstigheter. Frågan är vilken kostnad man haft för att ta över det här värdet.
Ponera att jag köper ett hus för 1000000.-. Huset är mitt till 100%. Vi gör en bodelning och jag överlåter halva fastigheten på dig. Vi har då tillgångar på 500000.- var.
Vi bestämmer oss för att flytta och säljer fastigheten för 2000000.-. Vi äger 50% i huset var och delar då köpeskillingen på 2000000.- dvs 1000000.- till dig och 1000000.- till mig.
Skattmasen kommer in i bilden och vill ha pengar. I deklarationen uppger jag att jag har sålt ett hus som var mitt till hälften för 2000000.- och att jag har kostnader för 1000000.- och drar dessa från min del av köpeskillingen 1000000.-. Summa 0.-
I din deklaration uppger du att du har sålt ett hus och och att din del av köpeskillingen är 1000000.- Du kan inte uppvisa någon kostnad (möjligen 825.- i stämpelavgift) och beskattas för 1000000.-.
Om det är som du säger har han kostat mig 17500.-. Rätt ut genom fönstret!
Att den mottagande parten tar över den skattemässiga situationen har jag inga konstigheter att till mig. Att man tar över ett värde är inga konstigheter. Frågan är vilken kostnad man haft för att ta över det här värdet.
Ponera att jag köper ett hus för 1000000.-. Huset är mitt till 100%. Vi gör en bodelning och jag överlåter halva fastigheten på dig. Vi har då tillgångar på 500000.- var.
Vi bestämmer oss för att flytta och säljer fastigheten för 2000000.-. Vi äger 50% i huset var och delar då köpeskillingen på 2000000.- dvs 1000000.- till dig och 1000000.- till mig.
Skattmasen kommer in i bilden och vill ha pengar. I deklarationen uppger jag att jag har sålt ett hus som var mitt till hälften för 2000000.- och att jag har kostnader för 1000000.- och drar dessa från min del av köpeskillingen 1000000.-. Summa 0.-
I din deklaration uppger du att du har sålt ett hus och och att din del av köpeskillingen är 1000000.- Du kan inte uppvisa någon kostnad (möjligen 825.- i stämpelavgift) och beskattas för 1000000.-.
Om det är som du säger har han kostat mig 17500.-. Rätt ut genom fönstret!
I Ditt exempel blir det så att när huset säljs så har Du bara rätt att dra av halva anskaffningskostnaden. Anskaffningskostnaden för andra halvan föjer med till mottagaren av fastighetsandelen. Den totala skatten blir i Ditt exempler lika hög med mitt sätt som om man räknar på Ditt sätt - men den skall delas på båda parter.
Tänker man sig däremot att man ger bort hela fastigheten så blir det stor skillnad. Själva gåvan utlöser ingen reavinstskatt för den som ger bort fastigheten. Den som får fastigheten skattar då den säljer fastigheten och får då tillgodoräkna sig givarens anskaffningsvärde.
Gåvoskatten är avskaffad och stämpelskatt utgår inte vid gåva, bodelning etc (endast exp avg) så ofta kan det vara fördelaktigt att göra en fastighetsöverföring i den formen. Men som sagt det är ju viktigt att göra en individuell bedömning.
Tänker man sig däremot att man ger bort hela fastigheten så blir det stor skillnad. Själva gåvan utlöser ingen reavinstskatt för den som ger bort fastigheten. Den som får fastigheten skattar då den säljer fastigheten och får då tillgodoräkna sig givarens anskaffningsvärde.
Gåvoskatten är avskaffad och stämpelskatt utgår inte vid gåva, bodelning etc (endast exp avg) så ofta kan det vara fördelaktigt att göra en fastighetsöverföring i den formen. Men som sagt det är ju viktigt att göra en individuell bedömning.
@£$€@#&%+?)!!!
Donnerwetter!!!
Är du helt säker på detta? Följer anskaffningskostnaden med vid en gåva mellan makar?
I mitt fall gjorde vi en bodelning för några år sedan och skrev då över hela kåken på min fru.
Jag köpte en tomt i oktober vi (min fru) sålde huset i mars. Det fanns speciella omständigheter till att jag stod på lagfarten...
Vi skrev kontrakt på en totalentreprenad (min fru och jag) redan i juni och började bygga i oktober.
Innan vi blev helt färdiga tänkte jag ge tomten i gåva till min fru men har någonstans belv det strul.
Hon byggde på ofri grund
Om jag skänker tomten uppstår en reavinstbeskattning påp tomten när vi säljer huset
Eftersom min fru OCH jah stod på kontraktet för totalentreprenaden skulle hon i bästa fall endast kunna ta upp hälften av kostnaderna för nybygget och dra av det från reavinsten vi gjorde från förra kåken. (som såldes i mars).
I värsta fall skulle kostnaerna hamna på mig eftersom jag ägde tomten och då skulle vi drabbas av en reavinsten på 400000 som vi inte hade kunnat få uppskov
på.
Lösningen vi rekommenderades var att min fru köpte tomten av mig.
Donnerwetter!!!
Är du helt säker på detta? Följer anskaffningskostnaden med vid en gåva mellan makar?
I mitt fall gjorde vi en bodelning för några år sedan och skrev då över hela kåken på min fru.
Jag köpte en tomt i oktober vi (min fru) sålde huset i mars. Det fanns speciella omständigheter till att jag stod på lagfarten...
Vi skrev kontrakt på en totalentreprenad (min fru och jag) redan i juni och började bygga i oktober.
Innan vi blev helt färdiga tänkte jag ge tomten i gåva till min fru men har någonstans belv det strul.
Hon byggde på ofri grund
Om jag skänker tomten uppstår en reavinstbeskattning påp tomten när vi säljer huset
Eftersom min fru OCH jah stod på kontraktet för totalentreprenaden skulle hon i bästa fall endast kunna ta upp hälften av kostnaderna för nybygget och dra av det från reavinsten vi gjorde från förra kåken. (som såldes i mars).
I värsta fall skulle kostnaerna hamna på mig eftersom jag ägde tomten och då skulle vi drabbas av en reavinsten på 400000 som vi inte hade kunnat få uppskov
på.
Lösningen vi rekommenderades var att min fru köpte tomten av mig.
Intressant konstruktion.
Om jag förstått dig, Conan, rätt så gjorde ni en bodelning under äktenskapet varvid din fru tilldelades hela fastighet 1. Därefter sålde hon fastighet 1 och gjorde en reavinst (ditt ingångsvärde används när hon beräknar reavinsten).
Därefter köper du en ny fastighet, fastighet 2. Du och din fru ingår gemensamt ett entreprenadavtal med en byggare. Om jag förstår saken rätt så innebär det att ni när bygget är klart kommer att äga 50% var av byggnaden medans du äger 100% av fastigheten.
Nu tror jag det är så att din del av byggnaden blir då fastighetstillbehör medans dins frus del av byggnaden blir byggnad på ofri grund. Jag är extremt osäker på om en byggnad både kan vara fastighetstillbehör och byggnad på ofri grund.
Om du nu ger din fru fastigheten och din del av byggnaden i gåva så torde hela byggnaden bli fastighetstillbehör och din fru övertar ditt ingångsvärde (dvs vad du betalat för fastigheten plus din del av entreprenadsumman). Bygganden blir ett "vanligt" hus eller vad som i dagligt tal kallas en fastighet (för mig är fastigheten tomten...).
När det gäller möjligheten att uppskjuta reavinsskatten så torde det vara så att det kräver att det som din fru de facto erlagt för sin del iu entreprenaden överstiger det hon sålde huset för annars kan inget uppskov begäras (nu tror jag, för det verkar rimligt).
Jag kan tänka mig att rådet till er att din fru köper fastigheten av dig är för att hon skall kunna få upp sin anskaffningskostnad för att dra av mot reavinsten. Den anskaffningskostnad som "följer" med vid gåva etc är ju inte en reel kostnad för henne utan enbart en kostnad som skall användas vi framtida beräkning av vinst på fastighet 2.
Troligtvis var det ni hade att välja på att inte kunna skjuta upp reavinsten eller betala stämpelskatt.
Om det varit din fru som stått på hela entreprenadkontraktet hade ni kanske kunnat undvika detta eftersom hennes anskaffningskostnad för den nya bostaden då hade blivit högre än det hon sålde fastighet 1 för.
Om jag förstått dig, Conan, rätt så gjorde ni en bodelning under äktenskapet varvid din fru tilldelades hela fastighet 1. Därefter sålde hon fastighet 1 och gjorde en reavinst (ditt ingångsvärde används när hon beräknar reavinsten).
Därefter köper du en ny fastighet, fastighet 2. Du och din fru ingår gemensamt ett entreprenadavtal med en byggare. Om jag förstår saken rätt så innebär det att ni när bygget är klart kommer att äga 50% var av byggnaden medans du äger 100% av fastigheten.
Nu tror jag det är så att din del av byggnaden blir då fastighetstillbehör medans dins frus del av byggnaden blir byggnad på ofri grund. Jag är extremt osäker på om en byggnad både kan vara fastighetstillbehör och byggnad på ofri grund.
Om du nu ger din fru fastigheten och din del av byggnaden i gåva så torde hela byggnaden bli fastighetstillbehör och din fru övertar ditt ingångsvärde (dvs vad du betalat för fastigheten plus din del av entreprenadsumman). Bygganden blir ett "vanligt" hus eller vad som i dagligt tal kallas en fastighet (för mig är fastigheten tomten...).
När det gäller möjligheten att uppskjuta reavinsskatten så torde det vara så att det kräver att det som din fru de facto erlagt för sin del iu entreprenaden överstiger det hon sålde huset för annars kan inget uppskov begäras (nu tror jag, för det verkar rimligt).
Jag kan tänka mig att rådet till er att din fru köper fastigheten av dig är för att hon skall kunna få upp sin anskaffningskostnad för att dra av mot reavinsten. Den anskaffningskostnad som "följer" med vid gåva etc är ju inte en reel kostnad för henne utan enbart en kostnad som skall användas vi framtida beräkning av vinst på fastighet 2.
Troligtvis var det ni hade att välja på att inte kunna skjuta upp reavinsten eller betala stämpelskatt.
Om det varit din fru som stått på hela entreprenadkontraktet hade ni kanske kunnat undvika detta eftersom hennes anskaffningskostnad för den nya bostaden då hade blivit högre än det hon sålde fastighet 1 för.
Jo, så var det Digo. Men vi har skrivit ett sideletter med ett förtydligande med samtliga leverantörer där det framgår att det är min hustru som står för hela entreprenaden. Så att vi kommer upp i försäljningssumman utan fastigheten.
Problemet var också att min fru byggde på ofri grund och enda möjligheten att få över fastigheten på min fru, utan att tappa möjligheten att minska reavinstbeskattningen vid försäljning av hus 2 var att sälja fastigheten till henne.
Vihade alternativet att vänta tills hhuset var färdigt och sedan göra en bodelning men "klyddet" som du beskriver ovan och vilka konsekvenser detta kunde få var att vi valde det "billigaste" alternativet. Stämpelskatt.
Problemet var också att min fru byggde på ofri grund och enda möjligheten att få över fastigheten på min fru, utan att tappa möjligheten att minska reavinstbeskattningen vid försäljning av hus 2 var att sälja fastigheten till henne.
Vihade alternativet att vänta tills hhuset var färdigt och sedan göra en bodelning men "klyddet" som du beskriver ovan och vilka konsekvenser detta kunde få var att vi valde det "billigaste" alternativet. Stämpelskatt.
Conan, Eftersom du ställde en fråga till mig så svarar jag på den. Ja, jag är säker på att det är som jag skrivit. Ni måste ju också själva ha tillämpat detta då ni förde över hus nr 1 till din fru genom bodelning. När hon sålde det kunde hon utnyttja dina anskaffningskostnader.
I ert fall var det en förutsättning för att din fru skulle få uppskov med hela reavinsten att hon kom upp i anskaffningsvärde på hus nr 2 (ersättningsbostaden) som var lika högt som hon sålde hus nr 1 för. Annars hade hon fått skatta för en del nu.
I ert fall var det en förutsättning för att din fru skulle få uppskov med hela reavinsten att hon kom upp i anskaffningsvärde på hus nr 2 (ersättningsbostaden) som var lika högt som hon sålde hus nr 1 för. Annars hade hon fått skatta för en del nu.
Digo,
om det är som ni säger, vilket jag inte betvivlar, så hade jag kunnat göra det men beskedet vi fick var att då skulle vi inte kunna ta med tomtpriset som en kostnad när min fru säljer fastigheten och då inte heller dra den kostnaden mot reavinsten.
om det är som ni säger, vilket jag inte betvivlar, så hade jag kunnat göra det men beskedet vi fick var att då skulle vi inte kunna ta med tomtpriset som en kostnad när min fru säljer fastigheten och då inte heller dra den kostnaden mot reavinsten.
